Abstract The study aims to develop knowledge through Storytelling Dramas where teachers and students learn together. The ambition is to investigate if drama variation in teaching, can increase more students' motivation to learn and develop their writing skills concerning more content rich and imaginative lyrics. Theorists believe that learning occurs through interaction; that learning concerns relationships and that language and communication are fundamental elements. Interaction, motivation, curiosity and interest is needed for learning. With an action research approach through we have investigated how the content of the students' stories come to expression for dramatization in conversation and writing. The empirical material consists of log books, students 'written stories, group discussions, and focus group interviews. After that a qualitative analysis was made.The results are presented in two parts. Part 1: The dramatization of different perspectives and Part 2: Students' perspectives on writing qualities. During the analysis, we also discovered that our approach covers the entire Illeris educational triangle. We saw how Storytelling Dramas highlighted narratives content from different perspectives and to students' focus was on different qualitative levels. The conclusion is that Storytelling Dramas is a teaching method based on co-operative learning that provide different perspectives of learning objects, which helps broaden the teachers' and pupils' learning as to make visible the content of students' stories.  Keywords: action research, co-operative learning, , learning styles, writing skills and Storytelling Dramas. / Abstrakt: Studiens syfte är att utveckla kunskap genom Storytelling Dramas där pedagoger och elever lär tillsammans. Vår ambition med studien är att undersöka om vi genom drama som variation i undervisningen kan öka fler elevers motivation att lära och därmed utveckla deras skrivförmåga vad gäller att skriva mer innehållsrika och fantasifulla texter. Teoretiker menar att lärande sker genom samspel; att lärande har med relationer att göra och att språk och kommunikation är grundläggande element. Förutsättning för lärande är samspel, motivation, nyfikenhet och intresse.. Med aktionsforskning som ansats lät vi elevernas skrivna berättelser synliggöras genom dramatisering för att eleverna skulle få syn på det som ger kvalité i berättelseskrivningen och därmed ett bra innehåll. Efter våra aktioner gjordes en kvalitativ analys. Analysen av loggböcker, gruppsamtal samt elevernas skrivna berättelser, där vi undersökte hur innehållet i elevernas berättelser kom till utryck efter dramatisering i samtal och skrift, mynnade ut i två delar. Del 1: Dramatiseringens olika perspektiv och del 2: Elevernas perspektiv på skrivandets kvalitéer. Under analysarbetet upptäckte vi även att vårt arbetssätt täcker hela Illeris lärotriangel.  Vi såg hur Storytelling Dramas belyste berättelsers innehåll ur olika perspektiv och att elevernas fokus befann sig på olika kvalitativa nivåer. Den övergripande slutsatsen med vår studie är att Storytelling Dramas är en undervisningsmetod som bygger på samlärande som ger olika perspektiv av lärandets objekt, vilket bidrar till att bredda pedagogers och elevers lärande såsom att synliggöra innehållet i elevers berättelser. Nyckelord: aktionsforskning, samlärande, lärstilar, skrivutveckling och Storytelling Dramas.

The purpose of this study is to investigate how some students in the early school years experience their literary learning environment, as well as their own thoughts and experiences of how the learning environment can be designed to support them in developing their literacy skills. The theoretical framework is a sociocultural perspective on learning. The survey was conducted as a group interview with students in third grade. The questions focused on how students experience a positive learning environment, and a learning environment that adversely affects their reading and writing skills. The study also examines the students’ views on how the learning environment can be developed. The results show that students at the beginning of the study did not attach any importance to the learning environment in terms of developing their literacy skills. But in the continued discussion they became aware of a number of factors that they believe characterizes a positive literary learning environment. The individual teacher’s attitude and interaction with the students is considered the single most important factor to achieve a literary learning environment that stimulates their reading and writing skills. The students also believe that there is a potential for the development of the literary learning environment, particularly the physical aspects and they give a number of concrete suggestions for improvements, such as expanded access to books and furniture that is more suited for literary activities. In the research review some factors for success are discernible as individual teachers’ attitudes and skills, a structured environment and an environment that provides physical access to reading material. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i de tidiga skolåren upplever sin litterära lärmiljö, samt deras egna tankar och erfarenheter kring hur lärmiljö kan utformas för att stötta dem i deras läs- och skrivutveckling. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Undersökningen har genomförts i form av en gruppintervju med elever i årskurs tre. Frågeställningarna har fokuserat hur eleverna upplever en positiv lärmiljö, respektive en lärmiljö som inverkar negativt på deras läs- och skrivutveckling. Likaså utforskar studien vilka möjligheter eleverna ser för utveckling av lärmiljön. I resultatet framgår att eleverna inledningsvis inte tillmäter lärmiljön någon betydelse för deras läs- och skrivutveckling. I diskussionen blir de emellertid medvetna om en rad faktorer som de tycker utmärker en positiv litterär lärmiljö. Den enskilde lärarens bemötande och interaktion med eleverna betraktas som den i särklass viktigaste faktorn för att åstadkomma en litterär lärmiljö som stimulerar deras läs- och skrivutveckling. Eleverna anser även att det finns utvecklingspotential för den litterära lärmiljön, framförallt de fysiska aspekterna och ger en rad konkreta förbättringsförslag, såsom till exempel en större tillgång till böcker samt möbler som är mer anpassade för litterära aktiviteter. I forskningsöversikten har vissa framgångsfaktorer kunnat skönjas, som till exempel enskilda lärares förhållningssätt och kompetens, en strukturerad miljö, en miljö som erbjuder fysisk tillgång till läsmaterial.

<p>Research shows that phonological processing skill is the greatest single predictor for reading ability and it is agreed that phonological awareness specific tasks correlate positively with literacy acquisition in typically developing children. Children with Down’s syndrome are at risk for reading acquisition difficulties, primarily because of their reduced phonological awareness and a phonological awareness based approach to literacy has been shown to be beneficial for them. The aim of the present study was to investigate if the PhonicStick can be used to initiate interest in language play in children with Down’s syndrome, in order to stimulate their reduced phonological awareness. Six children with Down’s syndrome between five and 15 years of age, currently enrolled within the UK educational system, were recruited to participate in six sessions; two sessions of pre- and post testing of their phonological awareness, and four intervention sessions with the PhonicStick. During the intervention sessions, the ability to remember the six phonemes of the PhonicStick, to generate three-phoneme combinations, to produce given target real words or non-words and to perform in phoneme substitution tasks using the PhonicStick were investigated. The results of this study show that the PhonicStick, with advantage, can be used to introduce and enhance phonological awareness in children with Down’s syndrome and that an increase in phonological awareness is possible even during a short time of practise with the PhonicStick. Since children with Down’s syndrome benefit from a phonological awareness based approach to literacy, practising phonological awareness skills through language play with the PhonicStick might also have a future positive effect on their literacy acquisition.</p> / <p>Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är den främsta prediktorn för läs- och skrivkunnighet och att övning i fonologisk medvetenhet korrelerar positivt med läs- och skrivinlärning hos barn med typisk läs- och skrivutveckling. Barn med Downs syndrom riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter framförallt till följd av nedsatt fonologisk medvetenhet och det har även visats att en metod för läs- och skrivinlärning baserad på fonologisk medvetenhet, kan gagna dem. Syftet med den här studien var att undersöka om the PhonicStick kan användas för att initiera intresse till språklek hos barn med Downs syndrom, med avsikt att stimulera deras fonologiska medvetenhet. Sex barn med Downs syndrom, i åldrarna fem till 15 år, inskrivna i det brittiska skolsystemet, medverkade i två sessioner bestående av pre- och post testning av fonologisk medvetenhet, och fyra interventionssessioner med the PhonicStick. Under interventionssessionerna undersöktes förmågan att komma ihåg placering av fonem hos the PhonicStick och med den generera kombinationer av fonem (dvs. ord), generera givna målord och substituera fonem i ord. Resultaten visar att the PhonicStick med fördel kan användas för att introducera och öka den fonologiska medvetenheten hos barn med Downs syndrom och att en ökning är möjlig även efter kort tids träning. Eftersom en metod för läs- och skrivinlärning baserat på fonologisk medvetenhet gagnar barn med Downs syndrom skulle övning av fonologisk medvetenhet genom språklekar med the PhonicStick även kunna ha en långsiktig positiv inverkan på deras läs- och skrivkunnighet.</p>

Research shows that phonological processing skill is the greatest single predictor for reading ability and it is agreed that phonological awareness specific tasks correlate positively with literacy acquisition in typically developing children. Children with Down’s syndrome are at risk for reading acquisition difficulties, primarily because of their reduced phonological awareness and a phonological awareness based approach to literacy has been shown to be beneficial for them. The aim of the present study was to investigate if the PhonicStick can be used to initiate interest in language play in children with Down’s syndrome, in order to stimulate their reduced phonological awareness. Six children with Down’s syndrome between five and 15 years of age, currently enrolled within the UK educational system, were recruited to participate in six sessions; two sessions of pre- and post testing of their phonological awareness, and four intervention sessions with the PhonicStick. During the intervention sessions, the ability to remember the six phonemes of the PhonicStick, to generate three-phoneme combinations, to produce given target real words or non-words and to perform in phoneme substitution tasks using the PhonicStick were investigated. The results of this study show that the PhonicStick, with advantage, can be used to introduce and enhance phonological awareness in children with Down’s syndrome and that an increase in phonological awareness is possible even during a short time of practise with the PhonicStick. Since children with Down’s syndrome benefit from a phonological awareness based approach to literacy, practising phonological awareness skills through language play with the PhonicStick might also have a future positive effect on their literacy acquisition. / Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är den främsta prediktorn för läs- och skrivkunnighet och att övning i fonologisk medvetenhet korrelerar positivt med läs- och skrivinlärning hos barn med typisk läs- och skrivutveckling. Barn med Downs syndrom riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter framförallt till följd av nedsatt fonologisk medvetenhet och det har även visats att en metod för läs- och skrivinlärning baserad på fonologisk medvetenhet, kan gagna dem. Syftet med den här studien var att undersöka om the PhonicStick kan användas för att initiera intresse till språklek hos barn med Downs syndrom, med avsikt att stimulera deras fonologiska medvetenhet. Sex barn med Downs syndrom, i åldrarna fem till 15 år, inskrivna i det brittiska skolsystemet, medverkade i två sessioner bestående av pre- och post testning av fonologisk medvetenhet, och fyra interventionssessioner med the PhonicStick. Under interventionssessionerna undersöktes förmågan att komma ihåg placering av fonem hos the PhonicStick och med den generera kombinationer av fonem (dvs. ord), generera givna målord och substituera fonem i ord. Resultaten visar att the PhonicStick med fördel kan användas för att introducera och öka den fonologiska medvetenheten hos barn med Downs syndrom och att en ökning är möjlig även efter kort tids träning. Eftersom en metod för läs- och skrivinlärning baserat på fonologisk medvetenhet gagnar barn med Downs syndrom skulle övning av fonologisk medvetenhet genom språklekar med the PhonicStick även kunna ha en långsiktig positiv inverkan på deras läs- och skrivkunnighet.

I denna studie undersöks lärares uppfattningar om arbetet med läs- och skrivutveckling i grundskolans senare år samt hur detta arbete har påverkats av införandet av Lgr-11. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer som har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen: Har svensklärares arbete med läs- och skrivutveckling i grundskolans årskurs 7-9 förändrats till följd av övergången till Lgr-11 och i så fall på vilket sätt? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och en dialogisk syn på läs- och skrivutveckling. Resultaten visar att lärarnas meningar är skilda gällande prioriteringar av innehållet i styrdokumenten men deras åsikter sammanfaller ändå kring en ökad tydlighet avseende kunskapskrav, bedömning och vad ämnet ska innehålla. Arbetet med läs- och skrivutveckling har påverkats av de nya styrdokumenten men lärarens tolkningsfrihet innebär att arbetet fortfarande till viss del styrs av traditioner och lärarnas individuella arbetsmönster.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur några elever i årskurs 9 uppfattar lärmiljön och inkluderande processer i det klassrum där de har sin svenskundervisning, samt hur de anser att lärmiljön kan förbättras med särskilt fokus på läs- och skrivutveckling. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den metod som används i undersökningen är en form av kvalitativ strukturerad gruppintervju. Frågeställningarna utgår ifrån syftet där elevperspektivet utgör en central del av innehållet. Resultatet i studien synliggör vikten av att undanröja hinder i den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön för att skapa inkluderande och gynnsamma förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling. Åtgärder kring lärmiljön skapar en trygg och fungerande skola där alla elever får möjlighet att utvecklas. Resultatet visar även på betydelsen av att låta elever få vara med och ge sitt perspektiv på tillgänglig lärmiljö. Att lyssna på elever och att låta dem göra sina röster hörda är en viktig del av skolans uppdrag. Delaktighet är en rättighet för barn och elever, något som skapar trygghet, vilket är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. / The aim of this study is to contribute knowledge about how some students in the 9th grade perceive the learning environment, and the process of inclusive education, in the classroom in which they study Swedish. It also aims to present their thoughts on how the learning environment can be improved to support the development of reading and writing skills. The theoretical framework of this study is a sociocultural perspective on learning. The method chosen is a form of qualitative structured group interview. The questions are based on the aim of the study, where the student perspective plays a central part of the content. The results of this study show the importance of overcoming obstacles in the physical, pedagogical and social learning environment to create inclusive and beneficial conditions concerning students´ reading and writing skills. Actions surrounding the learning environment create a secure and functioning school where all students have the possibility to develop. The results also show the importance of letting students provide their perspective on an accessible learning environment. To listen to students and to allow the students´ voices to be heard are significant parts of the school curriculum. Children and students have a right to participation as this creates a sense of security, which is a condition for learning to be acquired.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma grundlärare i årskurs 4–6 arbetar med elevers skrivande. Vi har undersökt hur lärarna följer upp elevers skrivutveckling, vilka didaktiska redskap och metoder de använder, vad skriftspråket är för dem samt vilka texttyper deras elever vanligast arbetar med. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma grundlärare i årskurs 4–6 i Sandvikens kommun och Gävle kommun. Det framkom att den vanligaste texttypen är berättande text och det vanligaste undervisningsmaterialet är läromedel. Det förekom olika didaktiska redskap. Det vanligaste redskapet var uppbyggt av ett stegprogram med en tydlig progression i uppgifterna. Alla lärare var överens om att deras didaktiska redskap underlättar undervisningen av texttyper genom sin struktur. För elever är det enkelt att förstå hur de ska arbeta med texttypen om de har en tydlig struktur att följa. Utöver de didaktiska redskapen förekom olika didaktiska undervisningsmodeller, till exempel cirkelmodellen. Alla lärare var överens om att läsning och skrivning är sammanlänkade, ju mer en elev läser desto mer medveten blir eleven i sitt egna skrivande. När eleverna arbetar med sitt skrivande är det viktigt att skrivlusten inte försvinner, därför måste lärarens inblandning i texten hållas på en lagom nivå.

Den språkliga situationen i svensk skola har förändrats och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att skapa sig en vetenskaplig grund till val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos sina elever. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att sammanställa vilka fördelar en transspråkande arbetsmetod kan innebära för flerspråkiga elever i låg- och mellanstadiet och hur en transspråkande arbetsmetod kan påverka deras skrivutveckling enligt vetenskaplig forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tio vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av analysen visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka de flerspråkiga elevernas språk- och kunskapsutveckling positivt. När alla språk synliggörs i ett klassrum skulle de flerspråkiga elevernas identitet kunna utvecklas eftersom deras olika språk, kulturella erfarenheter samt tidigare kunskaper inkluderas. En transspråkande arbetsmetod verkar även öppna upp för ett samarbete och inkludering av vårdnadshavare. Resultatet visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka flerspråkiga elevers skrivutveckling positivt eftersom de inte hämmas av bristande språkkunskaper i sitt skrivande.

Den här studien handlar om vilka samband som kan urskiljas mellan barns läsintresse och skrivutveckling. Har de barn som gillar att läsa mycket böcker någon fördel i sin skrivutveckling jämfört med de barn som läser betydligt mindre? Tidigare forskning visar att läsa och skriva är nära sammankopplade och det återspeglas även av resultatet som framkommit i denna studie. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts tillsammans med två olika skrivtest, för att kunna mäta respondenternas skrivutveckling. De teorier som ligger till grund för arbetet är kognitiva teorin och sociokulturella teorin, då det är två teorier som är nära sammankopplade med läs- och skrivutveckling. Resultatet visar att samtliga respondenter utvecklas i sin skrivutveckling. Det finns två respondenter som sticker ut från mängden, en av dem besitter en skrivkompetens men ett lästest visar att eleven behöver mer träning i ordförståelse, den andra respondenten kunde inte alla bokstäver i alfabetet vid första skrivtestet men skrev berättelser hemma. / This study is about the connections that can be discerned between children's interest in reading and their writing development. Do the children who enjoy reading books have an advantage in their writing development compared to the children who read considerably less? Previous research shows that reading and writing are closely associated and this is also reflected in the results of this study. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted together with two different writing tests, in order to measure the respondents' writing development. The theories underlying the work are cognitive theory and sociocultural theory, since these theories are closely linked to the development of reading and writing. The result shows that all respondents become more proficient in their writing development. There are two respondents who stand out from the crowd, one of them possesses writing skills but a reading test shows that the student needs more training in word comprehension, the other respondent could not write all letters of the alphabet at the first writing test but wrote stories at home.

We have, based on recent studies, observed that pupil’s writing has deteriorated and their texts are often very similar to each other due to similar instructions. The purpose of this study is to understand how teachers in Swedish schools work with pupil’s writing development and if they use any kind of formative forms of expression in the process of becoming a successful writer. The study is based on three theories: a sociocultural perspective, literacy and multimodal teaching. This study is based on interviews with six teachers and focuses on their perspective on how they work with pupil’s writing development. The results of the study shows that teachers use variable ways of teaching, including formative forms and expressions, in order to reach out to the individual pupil and enhance their writing skills. Teachers point out that the use of different tactics, to be able to give the pupils an all-around preceptive, is still needed. Formative forms of expression motivate and extend pupil’s writing skills. When pupil’s individually write stories after dramatizing them together, their stories get a more detailed and expressive description than before because they have experienced the story with their bodies and minds in a different way than they normally do.