<p>Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är:</p><p>1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån?</p><p>2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna?</p><p>3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat?</p><p>4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse?</p><p>Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen.</p><p>Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna.</p><p>Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm.</p>

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är: 1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån? 2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna? 3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat? 4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse? Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna. Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm.

Den här studien handlar om vilka samband som kan urskiljas mellan barns läsintresse och skrivutveckling. Har de barn som gillar att läsa mycket böcker någon fördel i sin skrivutveckling jämfört med de barn som läser betydligt mindre? Tidigare forskning visar att läsa och skriva är nära sammankopplade och det återspeglas även av resultatet som framkommit i denna studie. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts tillsammans med två olika skrivtest, för att kunna mäta respondenternas skrivutveckling. De teorier som ligger till grund för arbetet är kognitiva teorin och sociokulturella teorin, då det är två teorier som är nära sammankopplade med läs- och skrivutveckling. Resultatet visar att samtliga respondenter utvecklas i sin skrivutveckling. Det finns två respondenter som sticker ut från mängden, en av dem besitter en skrivkompetens men ett lästest visar att eleven behöver mer träning i ordförståelse, den andra respondenten kunde inte alla bokstäver i alfabetet vid första skrivtestet men skrev berättelser hemma. / This study is about the connections that can be discerned between children's interest in reading and their writing development. Do the children who enjoy reading books have an advantage in their writing development compared to the children who read considerably less? Previous research shows that reading and writing are closely associated and this is also reflected in the results of this study. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted together with two different writing tests, in order to measure the respondents' writing development. The theories underlying the work are cognitive theory and sociocultural theory, since these theories are closely linked to the development of reading and writing. The result shows that all respondents become more proficient in their writing development. There are two respondents who stand out from the crowd, one of them possesses writing skills but a reading test shows that the student needs more training in word comprehension, the other respondent could not write all letters of the alphabet at the first writing test but wrote stories at home.