Det står tydligt i kursplanen att lärare ska använda sig av estetiska uttrycksformer för att undervisa i skolan. Under praktikperioderna har vi aktivt sett användning av estetiska uttrycksformer och intresserat oss av vilka aspekter som kan finnas i språkutveckling och hur estetiska uttrycksformer stöttar undervisningen. Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på några av dessa aspekter och förbjupa oss i dem. Vi valde att lägga fokus på specifika aspekter inom språkutveckling; fantasi och kreativitet, drama, inlevelse och lek, litteraturarbete, samt lärarnas tankar om estetiska uttrycksformer som stöd. Vi använde oss av databaserna ERIC, ERC och SwePub där vi valde artiklar och en avhandling som besvarade vår frågeställning. I ERIC tog vi en artikel medan i ERC tog vi tre stycken och i SwePub tog vi fem artiklar och en avhandling. Vi började med att samla alla våra artiklar vi valde genom att läsa titeln och abstraktet för att sedan ta beslutet om vilka som var relevanta genom att vi läste igenom artiklarna och diskutera mellan varandra. Resultatet visar att estetiska uttrycksformer ger en positiv effekt på elevernas språkliga utveckling när de används samt att det ger eleverna lust till att lära sig.

Kursplanen i svenska nämner att eleverna ska få möta olika former av digitala verktyg i undervisningen. Efter den verksamhetsförlagda utbildningen väcktes ett intresse hos oss kring att undersöka digitala lärmiljöer i samband med skrivutveckling. Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning handlar således om att ta reda på hur och om digitala verktyg kan främja skrivutveckling hos elever från förskoleklass upp till årskurs tre. Vidare syftar texten till att ta reda på hur digitala verktyg kan öka elevernas motivation samt om det uppkommer några utmaningar vid implementering. Undersökningen grundas på tio vetenskapliga artiklar som systematiskt sökts fram och som behandlar arbetets inriktning. Resultatet indikerar på att användningen av digitala verktyg i undervisningen kan främja elevernas skrivutveckling på flertalet sätt. Det framkommer även att eleverna får en ökad motivation på grund av verktygen, vilket i sin tur leder till skrivarglädje. Vidare visar resultatet att digitala verktyg kan stödja elever med skrivsvårigheter. Resultatet tyder även på att det kan uppkomma utmaningar. Dessa kan handla om förmågan att hitta en balans samt variation i användningen, men även kompetensen att göra anpassningar så alla elever når skrivutveckling.

No description available.

Skolan ska sträva efter att undervisningen anpassas efter varje elevs bakgrund och språkutveckling samt att varje elev ges möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. Det ställer i sin tur krav på lärares arbete med att främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Syftet med den här studien är därför att bidra med ökad kunskap vad gäller användning av olika strategier och metoder i arbetet med flerspråkiga elevers skrivutveckling samt vilka utmaningar lärare menar att de möter i sitt arbete. För att lyckas besvara syftet med studien har fem verksamma lärare i årskurserna 1-3 intervjuats. Studien utgick från två frågeställningar: Vilka didaktiska strategier och metoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra flerspråkiga elevers skrivutveckling i undervisningen samt vilka utmaningar lärare anser att de möter i sitt vardagliga arbete med att möjliggöra flerspråkighet i skrivundervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i den sociokulturella teorin där social samverkan och medierande redskap är centrala delar. Ett kvalitativt perspektiv har även beaktats i studien genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bygger på färdigställda frågor och den insamlade datan har därefter analyserats och transkriberats. Resultatet visar att lärarna anpassar sin skrivundervisning utefter flerspråkiga elevers kunskapsnivå. Det är enligt lärarna av stor vikt att använda sig av flera strategier och metoder i skrivundervisningen för att lyckas främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Däremot är det två metoder som särskilt nämns av lärarna som gynnsamma, det är lärplattan och bilder som stöd. De utmaningar som främst nämns av lärarna i deras vardagliga arbete är bristen på tid och personaltäthet. / The school must strive for the teaching to be adapted to each pupil's background and language development and for each pupil to be given the opportunity to develop their written language. This, in turn, places demands on teachers' work to promote multilingual pupil's writing development. The purpose of this study is therefore to contribute with increased knowledge regarding the use of different strategies and methods in the work with multilingual pupils' writing development and what challenges teachers believe they face in their work. In order to successfully answer the purpose of this study, five teachers in the grades of 1-3 have been interviewed. The study was based on two questions: What didactic strategies and methods teachers describe that they use to promote multilingual pupils' writing development in teaching and what challenges teachers describe that they face in their everyday work with enabling multilingualism in writing teaching. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory where social cooperation and mediating tools are central parts. A qualitative perspective has also been considered in the study through semi-structured interviews. The interviews are based on completed questions and the collected data has subsequently been analyzed and transcribed. The results show that the teachers adapt their writing teaching according to the knowledge level of multilingual pupils. According to the teachers, it is important to use several strategies and methods in teaching writing in order to succeed in promoting multilingual pupils' writing development. However, there are two methods that are particularly mentioned by the teachers as beneficial, learning board and images as support. The challenges that the teachers mainly mentioned in their everyday work are the lack of time and staff density.

Det här är en systematisk litteraturstudie som med utgångspunkt i aktuell utbildningsvetenskaplig forskningslitteratur behandlar olika faktorers och undervisningsmetoders inverkan på skrivundervisningen i grundskolans årskurs 7–9. Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningssätt som främjar god skrivundervisning på högstadiet. För att uppnå detta syfte används följande forskningsfrågor: • Vilka faktorer och undervisningsmetoder lyfts i litteraturen fram som främjande av god skrivundervisning på högstadiet? • Vad krävs för att dessa faktorer och undervisningsmetoder ska gynna elevers skrivutveckling? • Hur kan god skrivundervisning ta sig uttryck i klassrumssituationer? Ytterligare ett syfte med studien är att diskutera om och på vilket sätt de undervisningsmetoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) skrivdiskurser. Studien visar att tydliga instruktioner, metaspråk och metaberättande, stöttning, feedback, genrepedagogik och cirkelmodellen samt textsamtal har en positiv inverkan på elevers skrivande. God skrivundervisning i klassrummet kan ta sig olika uttryck, men mellanmänsklig interaktion har visat sig vara avgörande. Studien fann även att de faktorer och metoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till ett flertal av Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) diskurser, men att de som dominerar i grundskolan är process-, genre- och färdighetsdiskurserna. Avslutningsvis konstateras att god skrivundervisning som begrepp är subjektivt och svårtolkat. Olika lärares definition av begreppet, liksom definitionens inverkan på de didaktiska valen, kan med fördel undersökas i en uppföljningsstudie.

Denna studie tar avstamp i den tidigare litteraturstudien Utveckling i skriftspråk i svenskämnet, som undersökte om elevers attityder skilde sig beroende på deras kön, och om detta påverkade deras skrivutveckling och vidare deras resultat och betyg. För att fördjupa den tidigare skrivna litteraturstudien avser denna studie att finna svar på hur lärare upplever pojkars prestationer, hur de arbetar med att skapa ett lärande klimat och om lärare anser att de behandlar pojkar och flickor olika. Utifrån den litteraturstudie som ligger till grund för denna studie visade det sig att det fanns skillnader i pojkars och flickors attityder och att det påverkade deras skrivutveckling. Denna studies syfte har undersökts med hjälp av en semi-strukturerad enkät som skickats ut till 40 skolor. Av dessa valde 12 lärare att svara, resterande 5 återfanns i en Facebookgrupp ämnad för svensklärare. Svaren på enkäten visar på att lärare har olika uppfattningar om pojkars prestationer, att de arbetar olika men att de inte anser att de behandlar pojkar och flickor olika.

I föreliggande studie riktas uppmärksamheten mot elevers tidiga skrivande. Speciallärare har en viktig uppgift att berika och understödja lärares kunskaper i främjande skrivundervisning. Elevers skrivutveckling är komplex och inrymmer flera samverkande dimensioner, där undervisningen behöver anpassas efter varje elevs nivå. För att kunna bedriva en allsidig undervisning som gynnar alla elever behövs en medvetenhet om skrivundervisningens bredd, som här tydliggörs med hjälp av skrivdiskurser. Varje diskurs belyser olika aspekter av skrivande rörande språkliga val och handlingar. Mot bakgrund av införandet av grundskolans nya läroplan, Lgr22 (Skolverket, 2022b) och de krav på varierad skriftproduktion som förväntas av elever utifrån uppsatta kunskapskriterier, är studiens syfte att bidra med kunskap kring hur skrivundervisning ur ett specialpedagogiskt perspektiv understöds och kopplas till framträdande skrivdiskurser i styrdokument och stödunderlag. Studiens empiriska material inhämtades från Lgr22, delar som berör skrivande i grundskolans tidigare år, med tillhörande stödunderlag. Materialet kopplades till nationell och internationell forskning om skrivande, skrivdidaktik och skrivundervisning. Som teoretisk utgångspunkt och metod användes diskursanalys, som via diskurser undersöker hur världen konstrueras med hjälp av språket. Citat innehållande ordstammarna skriv och text i de aktuella dokumenten identifierades och kategoriserades utifrån ett analytiskt ramverktyg. Inledningsvis användes Ivaničs (2004) analytiska ramverktyg, innehållande de sex skrivdiskurserna Färdighetsdiskurs, Genrediskurs, Socialpraktisk diskurs, Kreativitetsdiskurs, Processdiskurs och Sociopolitisk diskurs kopplade till de fyra språklagren Text, Kognitiva processer, Situation samt Sociokulturell och politisk kontext. Under processens gång utökades det analytiska ramverktyget med Färdigdiskurs och Multimodal genrediskurs (Forsberg, 2021; Wohlvend, 2009). Relationen mellan diskurserna redovisas i form av diskursordning, där diskursernas förekomst rangordnas från högre till lägre. Vid betraktande av styrdokument och stödunderlag som helhet finns samtliga aktuella skrivdiskurser representerade, i motsats till när respektive del studeras var för sig. En slutsats är att en bredd i diskurser kan urskiljas när det kommer till de styrdokument som beskriver undervisningen, medan ett begränsat urval diskurser visas i de styrdokument som reglerar bedömning av elevers skrivförmåga. Eftersom ansvaret för hur läroplanen ska tolkas och omsättas i skrivundervisningen bärs av ansvarig lärare, kan en kontinuerlig dialog mellan lärare och speciallärare bidra till att skapa samsyn och ett gemensamt språk kring en skrivundervisning som gynnar alla elever. Tolkningar och värderingar av språkliga konstruktioner påverkar den pedagogiska praktiken i såväl negativ som positiv riktning. Ett specialpedagogiskt perspektiv hos lärare och speciallärare skapar en medvetenhet om effekten av språkliga konstruktioner, vilket kan främja förutsättningarna för likvärdighet i lärmiljön.

No description available.

I Lgr22 står det formulerat att eleven ska få skapa texter enskilt och gemensamt där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Då digitala verktyg används nästan dagligen i skolverksamheten samt att dessa ofta är uppbyggda på att användaren ska navigera i applikationer så är det viktigt att synliggöra pedagogernas perspektiv och didaktiska val. Detta för att få fram intentionen och på vilket sätt som pedagogernas valda applikationer verkligen ger en progression hos eleven. Tidigare forskning inom området har visat att de digitala verktygens effekter på elevernas läs- och skrivutveckling är främjande för eleven, men samtidigt hävdar forskningen att det behövs vidare studier av pedagogers perspektiv kring valda applikationer som skapar en inkluderande undervisning utifrån pedagogernas motiveringar. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur lågstadiepedagoger motiverar sina valda applikationer för att stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Syftet besvaras genom frågeställningen “Vilka applikationer använder lågstadiepedagoger och hur motiverar de sina val för att främja elevernas läs- och skrivutveckling?”. Genom intervjuer har empiri samlats in som analyserats utifrån Bernsteins teori om synlig och osynlig pedagogik samt begreppen mediering och kulturella redskap vilka är hämtade ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att digitala verktyg utgör ett komplement och ett hjälpmedel som stärker elevernas förmågor och kunskaper genom individualisering. Resultatet visar även att lustfyllda, motiverande och varierande arbetsformer tillhandahålls där eleven kan arbeta med stöd i applikationer. Slutligen visar resultat på att nivåbaserade och repetitiva övningar tillhandahåller en synlig och osynlig pedagogik som stärker elevens lärande och måluppfyllelse. / The curriculum states that the pupil should be able to create texts individually and commonly where words and images interact, both with and without digital tools. Digital tools are almost used daily in school activities and are often based on the user being the navigator in the application, therefore it is important to make the teachers’ perspectives and didactical choices visible. Therefore, it is important to bring out the teachers’ intention and in what way the chosen applications provide progression for the student. Previous research has shown that the effects of digital tools on pupils’ reading and writing development are beneficial for the student, but at the same time research shows that further studies of teachers’ perspective on selected applications are needed that can create inclusive education based on the teachers’ motivations. Therefore, the purpose of this study is to examine how teachers motivate their chosen applications in order to support the pupils’ reading and writing development. The purpose is answered by the research question “Which applications do primary school teachers use and how do they justify their choices in order to support the pupils’ reading and writing development?”. Through interviews, empirical evidence has been collected and analyzed based on Bernstein’s theory of visible and invisible pedagogy as well as theories of mediation and cultural tools which are borrowed from the sociocultural theory. The results show that digital tools compose as a complement and as a tool to support pupils’ abilities and knowledge through individualization. Results also show that when joyful, motivating and variated forms of work are offered the student can develop with the support of applications. Finally, results show that level-based and repetitive exercises provide both a visible and invisible pedagogy that strengthens pupils’ learning and goal achievement.

I följande kunskapsöversikt presenteras internationell och nationell forskning från tio studier som på olika sätt berör utformningen av grammatik som en del av svenskundervisningen och utvecklingen av elevers skrivförmåga. Syftet med översikten är att undersöka och sammanställa forskning om hur blivande och verksamma svensklärare kan undervisa i grammatik på ett sätt som gynnar elevernas skrivutveckling. Frågeställningen som behandlas är: Hur kan grammatikundervisningen utformas för elever i högstadie- och gymnasieåldern så att undervisningen främjar elevernas skrivutveckling? Sökprocessen för kunskapsöversikten genomfördes på ett systematiskt sätt. De utvalda artiklarna genomgick en noggrann granskning. Materialet berör grammatikundervisning och skrivutveckling i förstaspråksundervisning. Tematisk analys användes som analysmetod av det utvalda materialet, vilket resulterade i framtagandet av tre övergripande teman.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att grammatikundervisning som har potential att främja elevernas skrivutveckling kan utformas genom samtal mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare, autentiska texter samt kreativt skrivande. Resultatet visar även att det finns bristande forskning kring vilka delar av språksystemet som undervisas vid grammatikundervisning. Slutsatsen är att samtalen, arbetet med autentiska texter och kreativt skrivande bör verka tillsammans i grammatikundervisning för att potentiellt främja skrivutveckling.