Sammandrag Syftet med vår studie var att se hur läromedlet ABC- klubben används i undervisningssituationer och hur eleverna och lärarna uppfattar arbetet med läromedlet. Syftet var även att analysera materialet ABC-klubben utifrån teorin om ämneskonceptioner. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar enkätintervju, klassrumsobservationer, analys av läromedlets olika delar och fokusgruppsintervjuer med elever. De teoretiska perspektiv vår studie tar utgångspunkt i är teorin om ämneskonceptioner och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet av vår studie visar att undervisningen med ABC-klubben konstruerar formaliserad färdighetsträning, där form och struktur blir det väsentliga på bekostnad av innehåll. Ämneskonceptionen är enbart svenska som färdighetsämne. Lärarna i vår studie såg övervägande positivt på läromedlet då de anser att det passar alla elever samt att läsebokens nivågrupperingar ger individuell anpassning. I motsättning till detta visar elevernas svar tvärtom att det inte verkar passar alla ur ett elevnära perspektiv samt att läsebokens nivågruppering skapar en synlig kunskapsuppdelning i elevgruppen. Förlaget Natur & Kultur menar att läromedlet ska skapa en läsargemenskap. Med stöd i vårt resultat konstatera vi att denna läsargemenskap uteblir och att konceptet ”en skola för alla” tappar sin innebörd med ABC-klubben i undervisningen.

Den här studien har som syfte att undersöka hur digitala verktyg kan användas språkutvecklande inom svenskämnet. Studien undersöker ett undervisningssätt där metoderna Att skriva sig till läsning (ASL) och Skriva sig till lärande (STL) kombineras med varandra, där följande tre frågeställningar ställdes: Hur menar F-3-lärare att arbetet med ASL och STL påverkat den språkutvecklande undervisningen? Vilka möjligheter och hinder ser F-3-lärare att arbetet med ASL och STL medfört i den språkutvecklande undervisningen? På vilket sätt kan IKT-pedagoger och andra resurspersoner stötta arbetet med digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen? För att försöka besvara våra frågeställningar har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden i form av en gruppintervju med tre lärare samt en enskild intervju med en IKT-pedagog. Resultaten av studien visar bland annat på att lärarna upplever att elevernas läs- och skrivförmåga förbättrats sedan metoderna implementerades i undervisningen. Studien avslutas med en diskussion kring de möjligheter och utmaningar arbetssättet med metoderna ASL och STL medfört och hur resurspersoner kan stötta lärarna i det arbetet, samt förslag på vidare forskning.

Clausson, Marie och Svensson, Linda (2018). Att lyfta språk-, läs- och skrivutveckling tillsammans med dina kollegier. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Att läsa högt för barn är en vanlig aktivitet i de flesta förskoleverksamheter och har en bidragande faktor till att barn lär sig läsa och skriva. Denna systematiska litteraturstudie riktas mot de aspekter i högläsningen som bidrar till att barns literacyutveckling gynnas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Underlaget för resultatet utgjordes av 31 artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns sex teman som gynnar barns literacyförmåga. Dessa sex teman är: pedagogernas roll, delad högläsning, bokens betydelse, miljöns betydelse, barnens motivation och vårdnadshavares roll. Slutsatsen av studien visar att pedagogens roll genomsyrar alla teman och väger tyngst i barns literacyutveckling. Resultatet visar också att alla sex aspekter är beroende av varandra och är viktiga för barns framväxande literacykunskap i en undervisande miljö.

Syfte: Att identifiera den faktiska fördelningen i skrivundervisningen bland elever i årskurs 3 utifrån hur många som väljer att skriva sina texter på dator respektive för hand när valet står fritt samt att identifiera eventuella faktorer till varför. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes med sammanlagt 86 deltagare. Resultat: Resultatet visade att en klar majoritet av eleverna väljer att skriva svenska texter på digitala skrivmedel framför penna. I studien framkom det att det inte finns något signifikant samband mellan elevers val av skrivmedel och flerspråkighet. Det fanns däremot ett visst samband mellan elevers val av skrivmedel och intresse, självupplevd kompetens samt egen tillgång till dator i hemmet.

Sammandrag Studien undersöker hur yrkesverksamma lärare i årskurs 1–3 arbetar med det tidiga läs- och skrivlärandet och skrivutvecklingen i undervisningen utifrån tre olika pedagogiska synsätt, samt sex olika skrivdiskurser. Studien avser även att undersöka om de lärare som deltagit utgår från någon specifik beprövad metod och om detta blir ett medvetet didaktisk val i planeringen. För att besvara dessa frågor utgår studien från empiri bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med elva yrkesverksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien utgår även från två analysmodeller, en del kommer att analyseras utifrån Ludvigsen (1999), som synliggör tre olika lärandeteorier. Den andra delen kommer att analyseras utifrån Ivaničs (2004) analysmodell som utgår från sex olika skrivdiskurser. Vidare används det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt ramverk. Den information som framkommit från studiens informanter har sedan kopplats ihop med tidigare teorier och forskning kring ämnet och som berör frågeställningen. Detta har givit ett resultat som visar på att de flesta lärarna gör medvetna didaktiska val men som de själva inte kan koppla till någon specifik pedagogisk grundsyn. Genom att lärarna beskriver sina didaktiska val har det dock tydligt gått att urskilja vilket lärandeperspektiv de didaktiska valen grundar sig i. Vidare påvisar även resultatet att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Analysen visar att de lärare som har en mer specifik pedagogisk syn på lärande använder sig av medvetna didaktiska val i sin undervisning som gynnar elevernas skrivutveckling.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och belysa hur formativ bedömning används i praktiken enligt verksamma mellanstadielärare. Ett delsyfte är även att undersöka hur den formativa bedömningen följs upp under elevernas skolgång. Undersökningen är kvalitativ och materialet samlades in via intervjuer med åtta legitimerade lärare som är behöriga i ämnet svenska och undervisar i årskurs 4–6. Det teoretiska perspektivet som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet med fokus på begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffolding, mediering och appropriering. Resultatet av undersökningen visar att lärarna arbetar formativt i den utsträckning de kan för att nå elevernas fulla potential inom skrivutvecklingen. Lärarna berättar att återkopplingen ligger till grund för att ta elevernas lärande vidare. Vi fick ta del av både positiva och negativa aspekter av det formativa arbetet. Det positiva som lyfts är framförallt att eleverna genom formativ bedömning utvecklar sitt skrivande till det bättre. En negativ aspekt som lyfts är tidsbristen, lärarna anser att de inte har tillräckligt med tid till återkoppling. Vi fick även ta del av hur lärarna följer och synliggör elevernas progression. Avslutningsvis har studien samlat flera tillvägagångssätt för att arbeta formativt med skrivutveckling.

Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.

I dagens skola möter läraren elever med skilda språkliga förutsättningar som alla ska ges möjlighet att delta i en inkluderande undervisning där läs- och skrivutveckling står i fokus. Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder verksamma lärare använder sig av för att främja inkludering samt läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på empiri som samlats in genom ett kvantitativt frågeformulär som besvarats av 89 lärare samt ett kvalitativt frågeformulär som besvarats av fem lärare. Det insamlade materialet från den kvantitativa undersökningen har analyserats genom en univariat analys och det kvalitativa materialet genom en tematisk analys. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats utifrån begreppen medierande redskap och scaffolding.  Studiens resultat presenteras grafiskt och skriftligt i form av bilder samt citat. Resultatet av studien visar att lärare använder flertalet olika undervisningsmetoder i syfte att främja inkludering samt läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning. Digitala verktyg, kooperativa övningar och strategier för stöttning är exempel på några av de undervisningsmetoder lärare använder i syfte att inkludera elever med språkstörning. Gällande lärares undervisningsmetoder för att främja läs- och skrivutveckling är visuellt stöd och utveckling av ordförråd, enligt studiens resultat, exempel på undervisningsmetoder som lärare använder för att stötta elever med språkstörning. Slutsatsen av denna studie är att lärare, i syfte att främja inkludering använder bland annat digitala verktyg, kooperativa övningar samt strategier för stöttning. Visuellt stöd och utveckling av ordförråd är enligt studiens slutsats exempel på undervisningsmetoder som lärare använder för att gynna läs-och skrivutveckling hos elever med språkstörning i svenskundervisningen. / In today's school, many teachers are working with students with different linguistic conditions, all of whom must be given the opportunity to participate in inclusive teaching where reading and writing development is the focus. The purpose of this study is to investigate which teaching methods teachers use to promote inclusion and reading and writing development in students with language impairment in the subject of Swedish. The theoretical perspective for the study is the socio-cultural perspective. The study is based on empirical data collected through a quantitative questionnaire answered by 89 teachers and a qualitative questionnaire answered by five teachers. The collected material from the quantitative survey has been analyzed through a univariate analysis and the qualitative material through a thematic analysis. Based on the socio-cultural perspective, the empirical evidence has been analyzed based on the concepts of mediating tools and scaffolding.   The results of the study are presented graphically and in writing in the form of pictures and quotes. The results of the study show that teachers use the majority of different teaching methods in order to promote inclusion and reading and writing development in students with language disorders. Digital tools, cooperative exercises and strategies for support are examples of some of the teaching methods that teachers use with the aim of including students with language disorders. Teachers' teaching methods to promote reading and writing development are visual support and vocabulary development, according to the results of the study, examples of teaching methods that teachers use to support students with language disorders. The conclusion is that teachers use digital tools, cooperativ learing and strategies for support, among other things, in order to promote inclusion.  According to the study's conclusion, visual support and vocabulary development are examples of teaching methods that teachers use to promote reading and writing development in students with language impairment in Swedish education.

The purpose of this study is to investigate the effects of self-assessment in writing in the Swedish subject. This has been done through the research questions, “how does the pupils’ handling of language rules and formalities change during self-assessment?”, as well as “how does it affect the teacher’s conditions to assess pupil texts if the pupils’ carry out/completed self-assessment?”. The study’s theoretical starting point has been the socio-cultural perspective and the concepts of “mediation”, “artefacts” and “appropriation” have been the basis for analysis of the results. The study has been conducted through a Lesson study where two different teaching arrangements were carried out, at two different schools in two different grades. Both classes had to complete a lesson in writing where self-assessment was not used, and then to conduct a lesson where self-assessment was carried out by having pupils use checklists to self-assess their own texts. The results from the two different teaching arrangements were then compared with each other.   The result shows that self-assessment through the checklist raised the quality of the pupils’ texts when it comes to handling language rules and formality. Overall, 27 out of the 32 pupils made fewer errors in the lesson where the checklist was used. A total of 149 errors were made in the lesson without a checklist and 64 errors in the lesson where the checklist was used. The results show that the checklist could function as a supplement to the teacher’s assessment regarding language rules and formality, but cannot be considered to replace this assessment entirely. On the other hand, the lower number of errors the pupils make with the help of the checklist can cause the teacher’s conditions to change, as the teacher needs to spend less time on just this.