Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 motiverar sina val när det gäller att utveckla barnens läsförmåga i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. Denna studie visar att läsundervisningen till stor del är enhetlig då lärare ofta använder samma aktiviteter och material i läsundervisningen men att det finns viss variation i de läsundervisningsaktiviteter som används baserat på elevgruppen. Två aktiviteter som identifieras hos samtliga deltagande lärare i studien är läsläxa vilket syftar till att eleverna ska läsa även hemma och inte bara i skolan. Därtill är aktiviteter där sambandet mellan ljud och bokstav fokuseras ett framträdande resultat. Sådana aktiviteter används för att eleverna ska befästa kunskap om vilket bokstav som låter hur då det behövs för att de ska kunna utveckla sin läsförmåga. Några faktorer som lärare tar hänsyn till vid planering och genomförande av läsundervisning och som identifieras i denna studie är att elevgrupper är heterogena och läsundervisningen därför behöver vara varierad. Därtill framkom det att det finns kunskapsskillnader mellan eleverna varför läsundervisningen behöver individanpassas samt att eleverna läser olika mycket på sin fritid och att föräldradelaktighet därför är av vikt. / <p>Svenska</p>

Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.