Läs- och skrivsvårigheter är inte enbart ett växande problem i skolan utan även ett samhällsproblem. Den ökande kravbilden på läsförmåga i samhället bidrar till betydelsen av att utarbeta verkningsbara läs- och skrivstrategier bland elever med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt visar forskning att allt fler lärare känner en oro i att undervisa i lässtrategier, en oro som i mångt och mycket grundar sig i okunskap. Eftersom utvecklingen av lässtrategier utgör ett bedömningsunderlag i nationella provet i svenska och dessutom betonas i läroplanen (Lgy11) är det ett aktuellt forskningsämne som både belyses nationellt som internationellt. Forskning visar att det råder en slags konsensus kring vad som elever med god läsförmåga och läsförståelse har jämfört med vad elever med läs- och skrivsvårigheter inte har. Till exempel saknar de sistnämnda eleverna kompetens att göra inferenser och förutsäga kommande information i det de läser. Däremot går meningarna ibland isär vilka läs- och skrivstrategier som kan ha effekt för läs- och skrivutveckling och det är inte sällan brist på kunskap när det gäller att tillämpa läs- och skrivstrategier i praktiken.

Skrivandet utgör en viktig del i människans liv. Det är emellertid en komplex process innehållande många moment som kräver kognitiv förmåga. En ständig utmaning för verksamma lärare är att räcka till för alla sina elever. Stora elevgrupper med varierande förmågor och behov sätter press på eleverna, läraren och undervisningen. Behöver det verkligen vara så? Skolan bidrar till att förbereda och forma framtidens samhällsmedborgare där en viktig aspekt är förmågan att samarbeta. Vilka effekter kan uppnås genom att låta elever lära av varandra? Följande kunskapsöversikt ämnar att sammanställa forskningsfältet för kooperativt lärande som metod för skrivutveckling. För att uppnå vårt syfte formulerades två frågeställningar; Vad säger forskningen om kooperativ lärande som metod för skrivutveckling? och Hur definieras kooperativt lärande som begrepp, samt vad ryms inom det? Frågeställningarna utgör kärnan i vår kartläggning och diskussion. I vår kunskapsöversikt har vi sammanställt ett urval av kvalitativa studier inom fältet för kooperativ metod för skrivutveckling. Utifrån urvalskriterier identifierade vi elva stycken artiklar som därefter analyserades. Studierna har stor variation gällande geografiskt område, kön och ålder på deltagare. Samtliga studier har dock kommit fram till liknande resultat med hjälp av olika modeller. Samtliga studier genomförde för- och eftertester på elevgrupperna. Testerna presenterade i alla studier utom en ett förbättrat resultat kring elevernas lärande och skrivutveckling. Värt att nämna är dock vikten av lärarens kompetens och styrande roll i arbetssättet vilket vi tar med oss i vår yrkesroll.

Today´s society demands that every individual is able to communicate in writing. It is the school's responsibility to provide the students with the conditions to succeed. Teachers and special needs teachers need to identify students in need of support as early as possible and provide them with the appropriate instruction to become proficient writers. The purpose of this study is to investigate several teachers' and special needs teachers' perceptions on teaching writing for younger pupils who are at risk of not attaining the goals of writing for grade 3. We interviewed 3 teachers and 3 special needs teachers about their writing knowledge, what instructional methods they use, what efforts are being made in regards to pupils with writing difficulties and what challenges and opportunities they see. The results show that teachers and special needs teachers can detect struggling students early, however, the origin of the difficulties and the right support are often difficult to determine. The support these students receive are mainly extra adaptations in the classroom. Both teachers and special needs teachers use many different working methods in their teaching for these students, but express that there is a lack of knowledge and research on writing and that time and group size are challenges in providing a good writing instruction.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka elevers skrivande och därmed bidra till befintlig forskning om elevers skrivande och vad som kan motivera dem att skriva. Tre frågeställningar har formulerats: Vilka tankar har elever om de egna texternas innehåll? Vad motiverar elever till att skriva? Hur tar lärare tillvara innehållet i elevers texter i sin undervisning enligt dem själva? För att besvara dessa frågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med en grupp elever i årskurs 2 och 3 och deras lärare. Databearbetningen har skett med hjälp av en fenomenografisk metod och det sociokulturella perspektivet har fungerat som teoretiskt ramverk. Resultatet visar, i enlighet med tidigare forskning, att elevers skrivande framförallt sker med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och intressen, samt att det skrivande de säger sig tycka allra bäst om och därmed även uppfattar som mest motiverande är det där de själva får bestämma över innehållet. Av resultatet framkommer det även att läraren har betydelse för elevernas motivation, till exempel genom sin förmåga att motivera eleverna att skriva utifrån elevernas specifika intressen eller erfarenheter. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, examine pupils’ writing, and in doing so contribute to the existing research regarding pupils’ writing and what might motivate their writing. Three research questions are formulated: What thoughts do the pupils have regarding the content of their own texts? What motivate the pupils to write? In what way do teachers, in their own opinion, utilize the contents of the pupils’ texts in their practice? To answer these questions semi-structured interviews were conducted with a group of pupils in grades 2 and 3 and their teachers. Data was processed with a phenomenographic method, and the sociocultural perspective was used as a theoretical framework. In accordance with previous research, the result shows that the pupils’ writing begin with their own experiences and interests. The type of writing they prefer, and regard to be most motivating, is when they themselves can decide the content. From the result it also emerges that the teacher has importance for the pupils’ motivation, for instance in their ability to motivate the pupils to write using their own experiences and specific interests.

No description available.

I denna systematiska litteraturstudie analyseras och presenteras tidigare forskning om skrivstrategier för elever i skrivsvårigheter. Syftet med studien är att sammanställa forskning om undervisningsstrategier för elever i skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och begränsningar grundskollärare har i undervisningen för elever i skrivsvårigheter. Det material som ligger till grund för studien är tio vetenskapliga publikationer, varav tre metaanalyser och sju empiriska studier. Publikationerna analyseras genom en innehållsanalys, och en sammanfattning av materialet bifogas i två separata analysscheman. Resultatet belyser att den kompetente läraren bör vara kritisk och reflekterande i sina val av strategier vid undervisning av elever i skrivsvårigheter. Aktuell forskning ger exempel på undervisningsstrategier: instruktionscentrerade strategier, diktering och återkoppling. Forskningen visar att det är viktigt att tydliggöra skrivprocessen för eleverna och att läraren bör stötta dem tills att de blir självständiga. För att arbetet med strategierna ska vara gynnsamt krävs att läraren har möjlighet att tillgodose var elevs individuella behov, men forskningen uppmärksammar att lärare begränsas av brist på tid, kompetent resurspersonal och relevant undervisningsmaterial.

Being able to write is considered a basic skill. Those who lack writing ability risk ending up in exclusion and a sense of not belonging in society. It has been shown that many students have insufficient knowledge of the written language and experience writing as a challenging activity. For students with language, reading and writing difficulties, the challenge is even greater and they need special educational support in writing instruction. This study aims to shed light on which writing instruction special needs teachers and special education teachers use and how they reason about its content and structure. It also addresses obstacles and opportunities that special needs teachers and special education teachers have experienced regarding teaching writing and additional adjustments for students with writing difficulties. Another focus lies on how successful collaborations with class teachers can look like when it comes to teaching writing. The data collection took place via semi-structured interviews with eight special needs teachers and special education teachers who shared their perceptions and experiences. Participants highlight aspects such as mapping, support structures and motivation. They see opportunities in the right expectations, differentiated teaching and digital tools. Lack of time and prioritization of support measures other than writing appear as obstacles. The ability to communicate and use each other's knowledge and experience is described as important for collaboration between special teachers and teachers.

Syftet med föreliggande studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka och samman-ställa hur begreppet språklig medvetenhet synliggörs i aktuell svensk forskning med anknytning till grundskolans tidiga år, samt belysa hur detta avspeglas i Skolverkets bedömningsmaterial Hitta språ-ket. Med stöd av detta undersöker vi även hur man kan utveckla språklig medvetenhet hos elever. Resultatet av analysen påvisade att definitionen av språklig medvetenhet i forskningen var av lik-artad karaktär mellan vissa forskare och skiljde sig mellan andra. Vid analysen kunde vi urskilja fyra kategorier av språklig medvetenhet: (i) perspektivskiftning från innehåll till form; (ii) som en enskild kategori; (iii) densamma som fonologisk medvetenhet; och (iv) densamma som litteracitet. I Skol-verkets kartläggningsmaterial Hitta språket betonas utveckling av språklig medvetenhet utifrån arbete med fonologisk medvetenhet. Däremot skiljer sig Skolverkets definition av språklig medve-tenhet gentemot kartläggningsmaterialet. Enligt Skolverkets definition av Andréasson och Sandell Ring (u.å) handlar det framförallt om en perspektivskiftning från språkets innehåll till formen och inte om arbete med fonologisk medvetenhet (Andréasson & Sandell ring, u.å, s. 4). Att det råder skilda definitioner gällande vad språklig medvetenhet är kan vara problematiskt för den enskilde läraren i bedömning- och undervisningssituationer. Detta med anledning av att både bedömningen och undervisningen kan resultera i skiftande karaktär beroende på vilken definition läraren innehar av begreppet. Dessutom när två dokument framtagna av Skolverket definierar be-greppet på skilda sätt skapas en tvetydig föreställning om vad begreppet faktiskt innebär och vad man som lärare ska bedöma hos sina elever.

Läs – och skrivsvårigheter är ett problem som den svenska skolan kämpat emot länge och det är ett problem som succesivt eskalerat. I internationella mätningar uppvisar Sverige gång på gång sjunkande resultat i läsförståelse. Denna eskalation av problemet är egendomlig eftersom de akademiska institutionerna i Sverige presenterat adekvata lösningsalternativ och forskning att luta sig emot när det gäller läs- och skrivutveckling. Behovet av att utarbeta lässtrategier, bemöta olika texttyper, vad som kännetecknar en god läsare och vikten av textsamtal är exempel på det forskarvärlden menar är centralt för att undvika läs- och skrivsvårigheter. Trots att det råder viss konsensus på området är det inte sällan som dessa forskningsbaserade metoder och lösningsalternativ misslyckas med att implementeras i den svenska gymnasieskolan. Att forskning och pedagogiska program inte sipprar ut i praktiken ute på skolorna, utan tenderar att arkiveras och stanna på universitet och högskolor. I syfte att återta Sveriges höga position i de internationella mätningarna och få bukt med läs- och skrivproblematiken tog regeringen under 2013 de första stegen med projektet: Läslyftet. Tanken bakom detta projekt var att med hjälp av vetenskap, forskning och beprövad erfarenhet förmedla tillvägagångssätt och metodstöd till lärare och skolor i Sverige med målet att utveckla elevernas läsförståelse. Utifrån bakgrunden att forskningen och vetenskapen kring läs – skrivsvårigheter inte lyckats implementeras i de svenska gymnasieskolorna ämnar denna studie således att utreda huruvida det statliga projektet, Läslyftet, kan fylla funktionen att utgöra en brygga mellan den akademiska forskningen och gymnasieskolan. Med andra ord, om Läslyftet har den funktionen att den bidrar till att implementera vetenskapens lösningsalternativ på läs – och skrivproblematiken i Sverige. Vidare söker denna studie svar på om Läslyftet påverkar den övergripande pedagogiken samt den mer konkreta didaktiken hos enskilda lärare i gymnasieskolan.

I denna studie undersöks sambandet mellan skriftlig lärarrespons till andraspråkselevers texter och elevers textbearbetningar utifrån responsen. Frågeställningarna var fyra till antalet och dessa var formulerade på följande sätt: Vad behandlar lärarens respons, hur är lärarens respons formulerad, vad bearbetar eleverna utifrån lärarens respons och hur bearbetar eleverna sina texter utifrån lärarens respons? Frågeställningarna behandlades med hjälp av dokumentdata i form av fem elevtexter skrivna av andraspråkselever med tillhörande lärarrespons. Elevtexterna återfanns i antingen två eller tre version och lärarrespons fanns till samtliga textversioner. Undersökningens resultat visade att elever oftast bearbetade sina texter utifrån lärarens respons, men tenderade att bearbeta språkliga aspekter av sina texter i högre grad än innehållsliga aspekter. Språkbearbetningar kan således vara enklare att genomföra än bearbetningar av innehållet.