Denna studie syftade till att kartlägga och analysera lärares uppfattningar och reflektioner kring olika läs- och skrivundervisningsmetoder i grundskolans tidigare åldrar, årskurs fk-3. Studiens forskningsfrågor gick ut på att undersöka hur bekväma lärare uppger att de känner sig i att undervisa inom den tidiga läs- och skrivundervisningen och vilken/vilka undervisningsmetoder de tillämpar samt anledningen till varför just dessa. Studien undersöker även vilken/vilka lärstilar lärare föredrar att använda sig av i sin undervisning. Metoden som valdes för att få in data till undersökningen är enkät som skickades ut via mail. På detta sätt fick vi möjlighet att få in ett större svarsantal. Enkäten besvarades av 25 stycken aktiva lärare verksamma inom grundskolans tidigare åldrar. För att få en större insikt i de olika läs- och skrivundervisningsmetoderna samt lärstilarna har information inhämtats från adekvat litteratur och källor. I analysen är vissa enkätfrågor ihopsatta med varandra för att få studiens forskningsfrågor besvarade. Vi har valt att redovisa resultatet i löptext, tabell och diagram. Vi kan genom studien se att lärare uppger att de generellt känner sig bekväma med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Det var ingen metod som den tillfrågade gruppen inte kände till alls, men dock kände inte alla till alla metoder. Det var inte heller viktigt för dem att enbart hålla sig till en metod, då de flesta varierar och plockar delar från olika metoder så det passar just deras elever. Vid frågan om lärstilar visade resultatet att de flesta lärare uppgav att de använde sig av sådan undervisning att det blir möjligt för eleverna att använda sig av den lärstil som passar just dem. Om inte alla användes var det den visuella och auditiva lärstilen som var dominerande. Slutsatsen av studien blev att lärare uppger att de varierar användningen av undervisningsmetoder för att elevers olika lärstilar ska bli representerade och på detta sätt kunna tillgodose alla elevers olika behov. Detta görs även för att olika inlärningsstoff lämpar sig bättre till olika undervisningsmetoder vid läs- och skrivundervisning. Detta då alla elever lär på olika sätt för att uppnå samma mål.

The purpose of the study is to find out what measures and methods teachers and special educators use to strengthen students with reading and writing difficulties in everyday teaching. The survey highlights how teachers and special educators look at reading and writing skills and, in the theoretical background, what earlier researchers say. The study is based on qualitative analysis of interviews. The survey consists of two teachers and three special education teachers active in three different schools.     The result shows a great convergence of the concept of reading and writing difficulties among both teachers and special education teachers. The study also shows that both teachers and special educators agree that they are experiencing deficiencies in students' ability to read and write and this affects whatever topic the student is taught in. The respondents in the study claim that the causes of the difficulties were due to biological, social and educational factors.  Views on what constitute favorable methods are similar among both teachers and special education teachers, and generally it has been found that all respondents strive to adapt the daily teaching for all pupils' needs and abilities. In order to strengthen student's reading and writing they receive intensive training in reading periods, customized texts, adjusted text amount and compensatory aids in everyday teaching. Another important factor that emerged from the study was the time factor. It is an important prerequisite to take action and think long term for the students with reading and writing disabilities.

Being able to write is considered a basic skill. Those who lack writing ability risk ending up in exclusion and a sense of not belonging in society. It has been shown that many students have insufficient knowledge of the written language and experience writing as a challenging activity. For students with language, reading and writing difficulties, the challenge is even greater and they need special educational support in writing instruction. This study aims to shed light on which writing instruction special needs teachers and special education teachers use and how they reason about its content and structure. It also addresses obstacles and opportunities that special needs teachers and special education teachers have experienced regarding teaching writing and additional adjustments for students with writing difficulties. Another focus lies on how successful collaborations with class teachers can look like when it comes to teaching writing. The data collection took place via semi-structured interviews with eight special needs teachers and special education teachers who shared their perceptions and experiences. Participants highlight aspects such as mapping, support structures and motivation. They see opportunities in the right expectations, differentiated teaching and digital tools. Lack of time and prioritization of support measures other than writing appear as obstacles. The ability to communicate and use each other's knowledge and experience is described as important for collaboration between special teachers and teachers.

No description available.

Den här undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan, arbetar med språk-, läs- och skrivundervisning för att möta den mångfald som finns i ett klassrum samt deras uppfattning av hur det är att arbeta inkluderande i dessa verksamheter.   Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer används. Teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande.    Resultaten visar att lärare jobbar med viss medvetenhet enligt olika metoder och strategier inom språk-, läs- och skrivundervisning där alla elever är inkludera. Studien visar även att kunskaper kring inkluderande metoder för läs- och skrivundervisning är större bland lärare som fått fortbildning. Det finns ett stort intresse bland lärare för att utveckla samarbete och kollegialt lärande samt sina undervisningspraktiker.   Fördelarna med inkluderande undervisningspraktiker är att elever ser och accepterar varandras olikheter och man är en tillgång för varandra i olika lärsituationer. Samtidigt menar man att det finns praktiska svårigheter som kräver kunskaper, stöd och resurser. / The aim of this study is to examine how some teachers in the Swedish Elementary School work with language-, reading- and writing to meet the diversity of students within the classroom and these teachers’ opinions about inclusion in these contexts.   The method used is qualitative, semi-structured interviews. Theory as a starting point is the socio-cultural perspektive on learning.   The results show that teachers work with certain awareness according to several different methods and strategies within the context of language-, reading- and writing, where all students are included. This study also shows that teachers taken part in further-education has a greater knowledge about inclusive reading and writing methods. There is a great interest among teachers to cooperate and develope their teaching practices.   The advantages with inclusive teaching practices are that students see and learn to accept each others differences and they are one another’s access in different learning situations. At the same time it is shown that there are practical difficulties that requires knowledge, support and resources.

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.