Studiens syfte är att undersöka på vilka olika sätt intervjuade lärare upplever Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och på vilket sätt resultatet från bedömningen används för elevens kommande skolår. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin med ramfaktorerna tid, gruppstorlekoch ledning och organisationdär empiriska materialet analyseras tematiskt. Resultatet av studien visar att intervjuade lärare upplever bedömningsstödet som en positiv kartläggning som synliggör elevers läs- och skrivutveckling, främst på gruppnivå. Den ramfaktor som påverkar arbetet mest är tiden. Intervjuade lärare upplever en tidsbrist i arbetet med bedömningsstödet som ledning och organisation inte tar höjd för. Samtliga lärare som deltagit i studien uttrycker att det inte får rätta förutsättningar för arbetet med bedömningsstödet från ledning och organisation. En slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att deras erfarenheten inom läraryrket spelar roll och i arbetet med bedömningsstödet. Ytterligare en slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att arbetet med bedömningsstödet sker på bekostnad av den ordinarie undervisningen men att upplevelserna ändå är att kartläggningen ger ett gott underlag att arbeta vidare med.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur två lärare definierar begreppet kamratrespons samt deras metoder, motiv och upplevda utmaningar. Tidigare forskning lyfter fram olika perspektiv; kamratrespons som en del av skrivprocessen samt som ett sätt att lära genom samspel och kommunikation. Det sociokulturella perspektivet används som teoretisk utgångspunkt men även dialogisk teori. Studien vilar på forskning knuten till respons, skrivprocesser och processkrivning. I den empiriska studien har metoden varit kvalitativa intervjuer med två lärare som har valts ut genom ett subjektivt urval. Studien visar att kamratrespons kan definieras på olika sätt samt att motiv och metoder skiljer sig åt beroende på syftet. Den ena läraren ser kamratrespons som en formativ återkoppling som inte specifikt har med skrivande att göra och den andra ser kamratrespons som en del av det processinriktade skrivandet där syftet är att eleverna stödjer varandra i arbetet med sin egen textproduktion. Resultatet visar att det är viktigt att lärare har ett tydligt syfte och en genomtänkt undervisning med kamratrespons. Det mest intressanta med vår studie är att arbetet med kamratrespons kan upplevas olika och bedrivas på olika sätt beroende på inställning och syfte.

Under pågående lärarutbildning har vi upplevt att det finns delade meningar om huruvida pedagoger ska ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan. Med utgångspunkt i detta blev syftet med undersökningen att belysa hur verksamma pedagoger arbetar för att ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan med barn i åldrarna tre till sex år. Intervjuer och observationer genomfördes i fyra olika förskolor. I forskningsbakgrunden framkommer olika forskares och författares uppfattningar angående barns läs- och skrivutveckling i förskolan. I problempreciseringen ingår frågor som hur pedagoger i förskolan tar tillvara och utmanar barns läsning och skrivning, använder pedagoger olika språkstimulerande material i verksamheterna, vad i såfall, hur föräldrar blir delaktiga i arbetet med barn läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i gemenskap med andra människor. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna har ett positivt synsätt gällande barns läsning och skrivning i förskolan, det vill säga, att de försöker ta tillvara och utmana barns kunskaper och förmågor inom läsning och skrivning på olika sätt. Men resultatet visar även att några av pedagogerna har stött på motvilja från skolans håll. Ämnesord: Läs- och skivutveckling, pedagoger, barn, förskola, utmana, lärande

An experimental study to investigate if it´s possible to use emojis as a tool in education in primary school to encourage students in their writing- and reading learning. Especially with consideration to students with Swedish as a second language and furthermore students who has trouble with their development in reading and writing. Besides that, is the purpose of the study to find out the frequency of emojis among primary students, mainly grades F-3.The investigation performs through an experimental field study in combination with a survey. The results shows that it is in fact very stimulating for children in primary schoolto use emojis in their reading and writing development progress. Furthermore, it is also shown that the test-material is appreciated among the teachers who used it and the can imagen to use emojis as a tool in their teaching when they also believe that the language of emojis is becoming more frequent among students, and they are highly possible to meet these symbols in their everyday life in the future. This frequency of emojis in primaryschool is also supported by the survey.

Syftet med studien är att undersöka elevernas skrivutveckling i årskurs ett när digitalt och analogt skrivande används, utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter. Studien baseras på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomförs med fem verksamma lärare som arbetar eller har arbetat i årskurs ett. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en positiv syn på digitala verktyg och digitalt skrivande. Dessvärre är tillgången till digitala verktyg fortfarande ett hinder i skolorna som gör att lärarna inte kan utnyttja digitaliseringen så mycket som önskat. Lärarna poängterar att det är lika viktigt att behålla det analoga skrivandet och inte låta det försvinna. I årskurs ett anser lärarna att det är viktigt att skriva analogt vilket oftast blir av sig själv med tanke på tillgången som är bristande, för att i högre åldrar inkludera mer digitalt skrivande. I intervjuerna får lärarna besvara frågor om det arbetssätt de använder, vilket material de använder i undervisningen och även frågor som handlar om deras utbildning.

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur några lärare använder digitala verktyg i sin undervisning och hur några lärare anser att användningen av de digitala verktygen främjar elevers tidiga läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. Vi har valt att använda en kvalitativ metod med skriftliga intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas tankar och erfarenheter vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs teori om lärande. Resultatet av studien visar att de digitala verktygen är en viktig del av några lärares läs- och skrivundervisning och har en påverkan på elevernas läs- och skrivinlärning. Vår slutsats är att digitala verktyg bidrar till att elevernas motivation och skrivglädje ökar och att de digitala verktygen används som ett komplement till traditionell läs- och skrivinlärning.

Studien syftar till att belysa lärares, speciallärares och specialpedagogers stödjande metoder och arbetssätt för elever med koncentrationssvårigheter. Koncentrationssvårigheter är ett svårdefinierat begrepp då svårigheterna kan vara primära, situationsbundna eller sekundära. Arbetssätt och anpassningar kring dessa elever kan se olika ut då de behov som finns hos den individuella eleven kan se olika ut. Studien grundar sig framför allt i den sociokulturella lärandeteorin där scaffolding och zone of proximal development används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ i form av intervjuer där intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten i studien analyserades utifrån den tematiska analysmodellen. Resultatet visar att samtliga informanter ser liknande problematik hos elever med koncentrationssvårigheter. Informanterna beskriver till viss del lika arbetssätt som de anser stödjande för dessa elever framför allt inom läs- och skrivundervisningen. Fortsättningsvis förespråkar informanterna olika metoder men där en variation av olika metoder anses vara det bästa. Informanterna lyfter även olika typer av anpassningar och hjälpmedel under intervjuerna. Resultatet i studien visar även vissa kopplingar till både den kognitiva och den behavioristiska lärandeteorin, där även begreppet förstärkningsprincipen från den behavioristiska lärandeteorin lyfts av informanterna. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärare är i behov av stöd i arbetet med dessa elever och att det är skolans ansvar att utforma undervisningen så att den stödjer samtliga elevers behov, oavsett eventuella svårigheter.

Hösten 2017 fastslog regeringen att svenskt skolväsende skulle bli ledande i att använda sig avdigitaliseringens möjligheter. Strategin kom att kallas den nationella digitaliseringsstrategin.Till grund för detta reviderades styrdokumentet Lgr 11 rörande digitala verktyg. Samtidigtinnehåller den reviderade upplagan även ett stärkt estetiskt bidrag. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka vilka erfarenheter svensklärare i årskurs 1–3 har av skrivutvecklandearbete gällande digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. I den revideradeupplagan framgår det att eleverna ska tillgodogöra sig digital kompetens genom att få användasig av digital teknik. I kursplanen för svenska stipuleras det även att eleverna viaundervisningen i svenska ska få möta digitala verktyg via skilda medier för att skapa ochbearbeta texter, exempelvis genom estetiska lärprocesser. Eftersom att den digitala aspektenhar ett större utrymme i styrdokumenten samt att det estetiska bidraget ger utrymme för kreativundervisning kan en bredare kompetens hos lärare innebära en större variation iskrivundervisningen. Tidigare forskning indikerar att det digitala idag kan anses vara estetisktoch hur fler europeiska skolor köper in digital teknik. Samtidigt visar forskning hur mångalärare är ambivalenta när det kommer till tillämpningen i klassrummet av just digitala verktygoch estetiska lärprocesser.Studien utgår från perspektivet pragmatism, där fokus ligger på begreppen erfarenhet och”learning by doing”. Frågeställningarna syftar till att lyfta fram lärares erfarenheter gällandeskrivutvecklande arbete med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser och hurde resonerar om sin kompetens gällande denna kombination. Detta undersöktes genomkvalitativa semi- och halvstrukturerade intervjuer med sex olika lärare vilka undervisar iårskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare arbetar varierande när det kommer tillskrivutvecklande arbetssätt med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. Enavgörande faktor att resultaten är varierande är att en del lärare har daglig åtkomst till digitalaverktyg medan andra endast har det en gång i veckan. Däremot visar studien hur alla läraremenar att det digitala och estetiska bidraget verkar skrivutvecklande. Resultatet visar också hurdet skrivutvecklande arbetet med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesserökar elevernas motivation och hur deras egna erfarenheter får ta plats, vilket i sin tur gynnarderas skrivprogression. Lärarna i studien motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen,erfarenheter, tillgänglighet och tidigare forskning. Sammanfattningsvis anger lärarna att denegna kompetensen är betydande och hur kombinationen av digitalt och estetiskt skapar enstörre mening och variation i skrivundervisningen, vilket gynnar elevers skrivutveckling. / <p>Svenska</p>

Syfte: Denna studie syftar till att utveckla undervisning som stödjer andraspråkselevers litteracitetsutveckling och undersöker möjligheter och utmaningar med att skriva multimodala digitala texter inom ämnet svenska som andraspråk och därmed bidra med kunskap om digitaliseringens roll i andraspråkselevers litteracitetsutveckling. Teori: Studien utgår från ett aktionsforskningsteoretiskt perspektiv och det epistemologiska antagandet är att kunskap om pedagogiskt arbete bör komma ur samarbete med verksamma lärare. På ett annat plan opererar sociokulturell teori vilken påverkat arbetssättet och stödjer analysen. Studien grundar sig även i forskning om andraspråksutveckling, multimodalt textskapande i undervisning samt forskning om att använda digitala verktyg för att utveckla skrivande. Metod: Studien är genomförd tillsammans med en medforskande lärare inom ramen för dennes undervisning i svenska som andraspråk. I två iscensatta aktioner undersöks forskningsfrågorna. Insamlad data består av loggboksanteckningarfrån klassrumsobservationer och från samtal med den medforskande läraren, samt ljudinspelningar av samtal med den medforskande läraren. Resultat: Studien visar att andraspråkselevers litteracitetsutveckling stöds av explicit undervisning och en tydlig social kontext. Detta gäller såväl skrift som andra modaliteter. Ytterligare faktorer som stödjer eleverna är tydliga mottagare för texterna samt att eleverna får använda sina multimodala förkunskaper, skapa mening med olika modaliteter och bekräftas i sitt multimodala textskapande och sina identiteter.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa förståelse för lärares inställning till sambedömning och vilka faktorer som kan påverka inställningen. Undersökningen ämnar också att undersöka vad lärare kan se för syfte med sambedömning och utifrån detta föra en diskussion om hur och varför sambedömning genomförs i skolan. Vi vill även lyfta fram lärarnas erfarenheter av att sambedöma samt sambedöma elevers skriftliga produktion. Vi vill undersöka vad lärare anser är svårt med bedömning och utforska deras inställning till att överbrygga dessa svårigheter med hjälp av sambedömning. Eftersom nationella prov och summativ bedömning varit i fokus i tidigare studier om sambedömning vill vi därför också specifikt synliggöra den formativa bedömningen. Frågeställningar är följande: - Vad kan lärarna se för syfte med sambedömning? - Vad har lärarna för inställning till sambedömning och vilka faktorer påverkar lärares inställning till detta?Vad har lärarna för erfarenheter av att sambedöma elevers skriftliga produktion? - Vad kan lärare se för svårigheter med att bedöma skriftlig produktion och hur kan sambedömning enligt lärarna överbrygga detta? Skolverket och Skolinspektionens rekommendation ger ett positivt intryckt till sambedömning främst vid nationella prov. Den problemformulering som ställs är att det i dagens skola alltmer handlar om att implementera verktyg som mäter elevers kunskaper. Utgångspunkten för arbetet är läroplanen för gymnasieskolan 2011 som skriver att skolan ska ge elever förutsättningar att utveckla kunskap och värden. Sambedömning ses i studien som redskap för svensklärare att utveckla sina bedömningskompetenser. I förlängningen påverkar en ökad kompetens elevernas skrivutveckling. Den metod vi har använt för att få fram vårt empiriska resultat är den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att lärarna uttrycker likvärdighet som syfte med sambedömning och att det kan öppna för nya perspektiv. Tid och organisation är viktiga aspekter kring lärares inställning. Samtliga lärare uttrycker att de arbetat med sambedömning vid de nationella proven och att sambedömning då ses som viktigt. Det visar också hur lärarna uppfattar sin egna men också andra lärares samarbetsvilja, hur dessa påverkas positivt och negativt av faktorer såsom osäkerhet, varierande kompetens, arbetslivserfarenhet, relationer till kollegor och kontinuitet. Slutsatsen är att lärarnas uppfattning är att sambedömning sällan sker och att det främst sker när det avsatts tid. De uttrycker dock en vilja sambedöma både mot kunskapsutveckling men också betygsättning. Slutligen förs en diskussion om sambedömning, måluppfyllelse och kunskapsutveckling.