Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att granska de resultat som kan uppnås genom att elever lär av varandra, samt att genom utifrån tidigare forskning kunna identifiera effekterna av kamratrespons och kamrathandledning inom kooperativt lärande, för utvecklingen av elevers skrivförmåga inom svenskämnet i åk. 7–9. För att besvara detta syfte har följande frågor formulerats; Hur främjar kamratrespons inom kooperativt lärande elevers skrivutveckling och vilka metoder, strukturer och strategier används? För att nå syftet har en systematisk litteratustudie använts för att identifiera och sammanställa relevant litteratur. Resultaten visar att kamratrespons, genom strukturerad och målinriktad ömsesidig feedback, bidrar positivt till elevers lärande både socialt och kognitivt oavsett strategi och åldersgrupp. Lärarens roll i att organisera, vägleda och stödja är central, och bildandet av heterogena grupper understryker vikten av socialt samspel. Studien framhäver behovet av övning och användningen av kriterielistor för att underlätta feedbackprocessen. Kamratrespons inte bara förbättrar skrivfärdigheter utan bidrar även till kritisk textbedömning, vilket är fundamentalt för akademisk och professionell framgång. Denna metod förbereder elever för livslångt lärande, förbättrar kommunikationsförmågan och stärker deras självständighet, ansvarstagande och samarbetsförmåga. Framgången med kamratrespons strategier och strukturer beror på dess implementering och syfte.

Syfte: Studien syftar till att undersöka speciallärares upplevelser och erfarenheter i användningen av digitala lärverktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt undersöka om skillnader och likheter finns mellan de två skolformerna grundskola och anpassad grundskola.  Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts via tio semistrukturerade intervjuer varav fem speciallärare i grundskolan och fem i anpassad grundskola, samtliga verksamma på låg- och mellanstadiet. Resultat: Speciallärare som fått fortbildning och har ett eget intresse av digitala lärverktyg upplever sig trygga i att göra medvetna val som när, var och hur verktygen bäst används och integreras i lärprocessen. Samma speciallärare uttrycker i högre grad positiva inlärningseffekter av digitala lärverktyg. Gällande likheter mellan skolformerna visar studiens resultat att speciallärare i båda skolformerna önskar mer fortbildning avseende digital kompetens. Skillnader som framgick var att växelverkan mellan analog och digital undervisning var mer förekommande i grundskolan medan anpassad grundskola arbetade i högre grad digitalt då det var mer gynnsamt för eleverna.  Slutsats: Det krävs nya krafttag kring digital kompetens för att skolan ska kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla elever, vilket innebär att politiska beslut, kommunernas strategiarbete och skolledningens plan behöver samspela.

Denna litteraturstudie sammanställer ett urval av tidigare forskning som lyfter skrivande med digitala verktyg och handskrivande i undervisningen. Här kommer även lärarens roll i klassrummet och synen på digitalt skrivande lyftas i relation till elevers skrivutveckling. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på digitala verktygs påverkan på elevers skrivutveckling och vilken skrivmetod som är mest gynnsam för skrivutvecklingsprocessen. Fokus är på elever i låg- och mellanstadiet samt lärarens roll och inställning till digitala verktyg. I studien lyfter tidigare forskning för- och nackdelar med digitala verktyg inom svenskämnet och skrivande där detta anses ha en positiv inverkan på eleverna. Forskningen lyfter däremot vikten av en kombinerad undervisning med digitala verktyg och handskrivande för elevers motorik samt riktlinjerna i läroplanen. Eleverna ska få möjlighet till en balanserad svenskundervisning med handskrivande i kombination med skrivande med digitala verktyg för bästa möjliga förutsättningar i sin skrivutvecklingsprocess.

Syftet med undersökningen är att försöka klarlägga och förstå, gällande metoden Att skriva sig till läsning (ASL) och dess varianter, vad som lyfts i metodlitteratur som gynnsamt och vilka argument som framförs för att arbeta enligt metoderna.  Tidigare forskning om ASL metoderna har inte entydigt visat att det är en fungerande metod. I tidigare forskning visas på ett antal olika faktorer som kan vara fungerande delar av metoden. Likaså finns tidigare forskning som menar att metoden inte är effektiv för skriv- och läsutveckling. Med kvalitativ dokumentanalys undersöks metodböcker utifrån sociokulturella teorier, Ivanics diskursverktyg kring skrivande och andra relevanta begrepp. Analysen görs för att se om de argument metodböckerna lyfter för metoden har stöd i forskningsbaserade teorier. Argumenten för metoden delas in i tre övergripande teman. Min studie visar att en del av temana som förs fram har visst stöd medan andra har svagare stöd. I den avslutande diskussionen görs en reflektion kring yrkesrelevanta tankar som uppstått under arbetets gång.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med läs- och skrivutveckling för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer där 12 legitimerade lärare från två olika kommuner deltog. Resultaten från intervjuerna analyserades tematiskt med stöd av studiens teoretiska ramverk som bestod av: specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell och utvecklingsekologisk teori. Resultatet av studien visade att lärarnas arbete med att främja läs- och skrivutvecklingen kännetecknas av tydliggörande pedagogik och av vetenskapliga och beprövade arbetsformer, så som cirkelmodellen. Genom att arbeta på detta sätt kunde lärarna minska individuella anpassningar för elever där det fanns hinder i elevernas lärande. I resultatet framkom även att lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik kännetecknas av relationsbyggande pedagogik där eleverna lär i det sociala samspelet med kamraterna. I studien uppmärksammades även att lärarnas pedagogiska arbete med elevernas läs- och skrivutveckling förespråkas av ett flexibelt stöd där elevernas behov tillgodoses med generella anpassningar. Med generella anpassningar syftar lärarna på ledning och stimulans som främjar läs- och skrivutvecklingen för eleverna. Relation och tydliggörande pedagogik tillsammans med generella anpassningar är de vanligaste arbetssätten för att eleverna ska lyckas.

Detta examensarbete behandlar svenskämnets undervisning och hur lärare använder sig av digitala verktyg i skrivprocessen och vid kamratrespons inom kollaborativt lärande (KL) för att utveckla elevernas skriftliga förmåga. Syftet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur sju svensklärare på högstadiet använder digitala verktyg i skrivprocessen samt vid kamratrespons och lärarnas åsikter om hur det främjar elevernas skrivutveckling och engagemang. Syftet är även att undersöka svensklärarnas attityder till användningen av digitala verktyg i skrivprocessen. För att nå syftet har följande forskningsfrågor använts: 1.Hur anser svensklärare på högstadiet att användningen av digitala verktyg kan främja kamratrespons och kollaborativt skrivande för att förbättra ele-vernas skrivförmåga? 2.Vilka är svensklärarnas attityder till användningen av digitala verktyg i skrivprocessen? För att besvara forskningsfrågorna har svensklärarnas svar transkriberats och analy-serats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö, 2020) samt Mishra & Kohlers (2006) teoretiska modell Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som analyserar lärares digitala kompetens för integrering av teknologi i undervisningen. Studiens resultat visar att de digitala verktygen används i varierande utsträckning, och att lärarna överlag ser positivt på deras potential att förbättra samarbetet och engagemanget i skrivprocessen. Det framkommer att digitala verktyg som Google Docs underlättar kamratrespons och kontinuerlig feedback, vilket stärker elevernas skrivförmåga och samarbetsförmåga. Dock påpekar lärarna också utmaningar såsom tidsbrist och tekniska problem som hindrar fullständig integrering av dessa verktyg. Utifrån min analys drar jag tre huvudsakliga slutsatser. För det första visar det sig att de digitala verktygen kan stödja elevernas skrivprocess och lärande. Genom exempelvis Google Docs kan eleverna enkelt dela sina texter med varandra och få omedelbar feedback, vilket har varit mycket effektivt för att utveckla deras skrivande. För det andra framgår det att en positiv attityd till digitala verktyg bland lärarna bidrar till ökat engagemang och bättre skrivutveckling. En lärare noterade att när hon visade eleverna hur de kunde använda digitala verktyg för att förbättra sina texter, blev de mycket mer engagerade och motiverade att skriva. För det tredje är det tydligt att det krävs mer stöd och resurser för att fullt ut kunna utnyttja potentialen hos digitala verktyg i undervisningen. Flera lärare påpekade att tekniska problem och tidsbrist ofta hindrar dem från att integrera digitala verktyg effektivt i undervisningen.

Syftet med vår litteraturstudie är att besvara våra frågeställningar, som handlar om hur digitalt lärande påverkar lågstadieelevers skrivutveckling i svenskämnet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var:  Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas skrivutveckling i lågstadiet?  Hur skiljer sig elevernas skrivutveckling vid digitalt lärande i jämförelse med traditionella skrivmetoder?  Vilka strategier eller metoder kan lärare använda för att stärka elevernas skrivutveckling med digitalt lärande, enligt tidigare forskning?  Vi arbetade systematiskt genom hela arbetet som har bestått av flera olika processer. Processerna bestod av en datainsamling genom sökningar i olika databaser, där vi plockade fram åtta artiklar och en analysprocess genom en tematisk analys, som sedan ledde oss fram till våra rubriker under resultat-och analysdelen. Det som vår studie kom fram till under resultatet var att det finns både positiva och negativa aspekter med att använda digitala verktyg för att gynna skrivundervisningen i klassrummet. De digitala verktygen kan bidra till ett mer inkluderat klassrum och till att elever känner mer motivation och engagemang till skrivandet. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort den traditionella skrivningen för hand då den också är viktig för elevernas skrivutveckling. Det är lärarens uppgift i klassrummet att skapa en inkluderande miljö där alla elever får möjlighet att utvecklas och inkluderas i undervisningen.

En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa de förutsättningar som krävs för att ge eleverna ett ändamålsenligt och användbart språk. För språklärare med många elever innebär detta en avsevärd utmaning. Läraren behöver identifiera på vilken nivå enskilda elevers läs- eller skrivförmågor befinner sig och utifrån denna kunskap ge eleverna adekvat stöd och individuellt anpassade uppgifter. I ljuset av moderna tekniska landvinningar framställs ibland artificiell intelligens som en möjlig lösning. Trots detta är forskning om AI i undervisning eftersatt. Denna scoping review syftar till att undersöka hur AI används för att stödja elevers läs- och skrivutveckling. Genom artikelsökning med EBSCO Discovery identifierades nio artiklar som sedan granskats. Resultaten visar att AI har stor potential att förbättra elevers läs- och skrivförmågor genom att ge omedelbar återkoppling, anpassa svårighetsgrader, berika skrivuppgifter, organisera idéer, bredda ordförråd och förbättra stavning. Idag finns det redan en rad AI-verktyg tillgängliga som kan stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Dessutom kan AI frigöra lärares tid genom att automatisera vissa uppgifter, till exempel rättning av prov. Detta ger lärarna mer tid att fokusera på individuell handledning och relationsbyggande med eleverna. Trots de många fördelarna med AI är det viktigt att vara medveten om potentiella risker och utmaningar. Ansvarsfull användning av AI är avgörande för att undvika spridning av fördomar, plagiering och fusk. Ytterligare forskning behövs för att fullt ut förstå AI:s potential och begränsningar. Longitudinella studier efterfrågas likaså studier inom en svensk utbildningskontext.

Skrivning är en central del av undervisningen för elever i årskurs 4–6. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi märkt att elevers attityder till skrivande ser olika ut beroende på om texten skrivs för hand eller på dator. Litteraturstudien undersöker hur användandet av datorer i undervisningen påverkar elevers skrivutveckling i årskurs 4–6. De frågeställningar som besvaras är: Vad är avgörande för att en datorbaserad undervisning ska bli gynnsam för elevers skrivutveckling? Vilka effekter har datorn på elevers skrivutveckling?   Litteraturstudien bygger på internationell och nationell forskning om hur en datorbaserad undervisning påverkar elevers skrivutveckling med utgångspunkt i årskurs 4–6. Även forskning gällande övriga elever i grundskolan samt gymnasiet har inkluderats. Studien innehåller tio vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling samt ett konferensbidrag.   Resultatet av litteraturstudien visar att datorn har positiva effekter på elevers skrivande då de upplever att de kan ägna mer tid åt textens innehåll och mindre tid åt formandet av bokstäver och eventuella stavfel. Litteraturstudiens resultat visar att för att användandet av datorer ska vara gynnsamt krävs det att eleverna ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om datorns utformning och hantering. Litteraturstudiens resultat visar även att lärares intresse och kunskaper är avgörande i alla årskurser, för att datorn ska kunna användas som ett arbetsverktyg i undervisningen. Slutligen har vi i litteraturstudien kommit fram till att lärare behöver erbjuda en varierad undervisning där eleverna ges möjlighet att skriva texter både för hand och med dator för att tillgodose alla elevers förutsättningar och behov.

Tidigare forskning om elevers läs- och skrivinlärning belyser lärares åsikter av ämnet samt de faktorer som är viktiga för en gynnsam läs- och skrivutveckling, dock saknas elevernas perspektiv och upplevelser gällande sin inlärning. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelser av sin läs- och skrivutveckling och deras tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva. Med syftet som utgångspunkt kommer följande frågor att besvaras: Hur beskriver elever betydelsen av att lära sig läsa och skriva? Hur beskriver elever sin egen läs- och skrivutveckling? Hur skiljer sig upplevelser och erfarenheter åt mellan olika elever, som enligt läraren har haft olika individuella förutsättningar i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med elever i en årskurs 2, samt en intervju med elevernas klasslärare. Den hermeneutiska teorin och tillvägagångssättet ligger till grund för studien. Resultatet visar att elevers upplevelser och tankar är av stor betydelse, för att lärare ska  ha möjlighet att förstå hur elever upplever sin läs- och skrivutveckling. Det framkommer vissa skillnader i elevernas upplevelser, som kan ha sin grund i deras varierande förutsättningar då läs- och skrivinlärningen påbörjades. Vissa elever menar att vikten av att lära sig läsa och skriva är för att det krävs i det vuxna livet och andra elever anser att det är betydande när de ska läsa eller skriva i skolan, för att ha möjlighet att klara av skolarbetet. Fyra av sex elever har upplevt viss problematik i sin läs- och skrivutveckling och menar att det varit svårt med att stava, skriva långa ord och att läsa mycket text. / Previous research on students' reading and writing learning highlights the teachers' opinions about the subject and the factors that are important for a favorable reading and writing, but is missing the students' perspectives and experiences regarding their learning. The aim of the study was to investigate the students' perceptions of their literacy development and their thoughts on the importance of learning to read and write. With this aim as a starting point the following questions will be answered: How do the students describe the importance of learning to read and write? How do the students describe their own reading and writing development? How do the perceptions and experiences differ between students who, according to the teacher, have had various individual conditions in the early reading and writing process? The study is based on six semi-structured interviews with students in second grade, and an interview with the students' teacher. The base for the study is the hermeneutic theory and approach. The results show that the students' experiences and thoughts are of great importance for teachers to be able to understand how students feel about their reading and writing skills. It reveals some differences in the students' experiences, which may be due to their varying conditions at the beginning of their reading and writing process. Some students believe that the importance of learning to read and write is because it is required in adult life while other students believe that it is significant to be able to cope with school work. Four of the six students have experienced some problems in their literacy development in spelling, writing long words and reading a lot of text.