Digitala verktyg blir ett alltmer vanligare inslag i undervisningen och digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel för elever i skrivsvårigheter att utveckla skrivandet. Skrivsvårigheter är ett omfattande och svårdefinierat begrepp men skrivning är en grundläggande förmåga som efterfrågas i samhället. Studien syftar därmed till att undersöka några lågstadielärares upplevelser av hur digitala verktyg påverkar skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter inom ämnet svenska. För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställningar: Vilka upplevelser har lågstadielärare av digitala verktyg i skrivutvecklingen kopplat till elever i skrivsvårigheter? Hur kan appar enligt lärares upplevelser utvecklas för att stödja skrivutvecklingen för elever i skrivsvårigheter? Studien är en kvalitativ studie där fem verksamma lärare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ansats som studien grundas på är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utvecklingszonen och stöttning. Studiens empiri har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Materialet har kategoriserats ut efter centrala teman och koder. Resultatet visar att lärare har delade upplevelser av digitala verktyg i skrivutvecklingen. Lärares upplevelser är dels att det är gynnsamt tack vare den variation av uppgifter den bidrar med och dels att det är utmanade att elever har svårt att skilja på lek och undervisning.

Forskningen har visat att dyslexi är en sjukdom som tyder på specifika läs- och skrivsvårigheter, som kan upptäckas redan i tidig ålder och måste bearbetas med olika arbetsmetoder. I studien förklarar jag vad dyslexi är och tar bland annat upp olika metoder och arbetssätt som pedagoger kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos elever. Jag har utgått utifrån svensk- och engelsk forskning kring dyslexi och läs-och skrivsvårigheter. Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever i tidigt ålder utifrån några pedagogers perspektiv. Syftet är även att undersöka vad det finns för olika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att besvara syftet. I resultatet framkom det att respondenter anser att man kan upptäcka tendenser till läs- och skrivsvårigheter redan i tidigt ålder, och att man som pedagog kan bearbeta dessa svårigheter genom att använda sig av olika metoder och arbetssätt som kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.