För delaktighet i dagens informationssamhälle krävs det gedigna kunskaper i det skrivna språket hos varje enskild individ. Elever i grundsärskolans träningsinriktning kommer alltför sällan i kontakt med skrivundervisning. Istället fokuseras aktiviteter som anses vara mer användbara för eleven ur ett livsperspektiv, till exempel att sitta ordentligt på stolen och äta fint. Syftet med studien var att undersöka hur lärare inom träningsskolan ser på skrivande, att synliggöra hinder och möjligheter med skrivande inom skolformen samt få syn på hur arbetet kan utvecklas. För att ta reda på detta genomfördes en aktionsforskningsstudie på tre olika träningsskolor på två orter i Mellansverige där fem lärare deltog. Lärarna som ingick i studien fick skriva dagbok med en eller flera elever, beroende på vad som passade in i deras arbetssätt. Varje lärare förde en aktivitetslogg som minnesanteckning över vad som hände under dagboksskrivandet. Vi använde oss av intervjuer, enkätfrågor och reflekterande samtal med varje enskild lärare för att få fatt på deras tankar om skrivande och vilka hinder och möjligheter de ställdes inför i arbetet med dagboken, samt för att stötta i reflektions-och planeringsarbetet. Resultatet visar att undervisningen som skapas för eleverna är direkt beroende av vilken inställning lärare har till skrivande och hur de bedömer elevernas förutsättning för utveckling och lärande. Det spelar också roll hur lärare uppfattar sin egen roll och dess betydelse för elevens utveckling. Lärarnas inställning påverkas i sin tur av ett antal faktorer på samhälls- och skolnivå som till exempel utbildning, erfarenhet och vilka traditioner för lärande som finns på arbetsplatsen. För att utveckla skrivandet i träningsskolan behöver vi skapa en kultur där eleverna ges förutsättningar för skrivande och där skriften görs synlig. För att nå dit behövs ett tydligare fokus på språk-, läs- och skrivutveckling i lärarutbildningen samt fortbildning och utrymme för lärare att reflektera kring sin undervisning. Detta kan stärka lärare i sin roll och hjälpa dem att se sin betydelse för elevens utveckling.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur verksamma lärare i Sverige arbetar med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i åk F-3. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att informanter svarade på ett elektroniskt enkätformulär samt kompletterade vi materialet med ett par intervjuer, och därmed fick studien både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Resultatet visar att informanterna anser att de har de teoretiska kunskaper som krävs och insikt i att det krävs olika metoder och arbetssätt för att kunna individanpassa undervisningen. De uppger också att de har en god kompetens som gynnar elevers läs- och skrivutveckling och att de vill utveckla sin egen undervisning. I studien framkommer olika svårigheter som kan leda till att anpassningen för elever med läs- och skrivsvårigheter blir lidande, exempelvis för stor klass, för knappt med material och för mycket annat arbete. Det finns olika uppfattningar bland informanterna vad gäller när åtgärder ska sättas in för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det ser också olika ut i vad mån speciallärare tar hand om de specifika insatserna, De flesta informanterna anser att eleverna bör läsa enskilt för dem, men det finns olika uppfattning om huruvida det är en tillräcklig åtgärd för en elev med läs- och skrivsvårigheter att läsa varje dag.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en kommun arbetar med läs- och skrivutveckling i grundskolan. Vilka är riktlinjerna för ett gemensamt arbete och hur arbetar skolan för att höja elevernas förmåga. Undersökningen är av kvalitativ data och använder semistrukturerade intervjuer för att kunna återge informanternas tankar om läs- och skrivinlärning. Intervjupersonerna var lärare, specialpedagoger och en språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen. Kommunens arbete i frågan är omfattande även om resultatet för elevgruppen på läs- och skrivförståelsetester har sjunkit. Kommunens arbete har på många plan precis påbörjats när det handlar om att arbeta fram språkplaner för åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 samt ett arbetsdokument med rutiner för hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ska gå till. Det är upp till varje skola att arbeta utifrån de kommungemensamma arbetsdokumentens bestämda planer och rutiner. Det som kom fram i undersökningen var att arbetsgången, vem som gör vad i arbetet med elevernas läs- och skrivutveckling inte är helt fastställt utan ett pågående arbete. Elevernas läs- och skrivutveckling behöver bli en helhet, då det i intervjuerna togs upp att progressionen i grundskolans arbete med läs- och skrivutveckling behöver förbättras. Det behöver finnas ett samarbete mellan de olika årskurserna i grundskolan. / The purpose of the survey is to find out how a municipality works with reading and writing development in primary school. What are the guidelines for a joint work and how does the school work to increase the students’ ability? The survey is based on qualitative data and uses semi-structured interviews to reflect the informants’ thoughts on reading and writing learning. The interviewees were teachers, special educators and a language-, reading and writing developer in the municipality. The municipality’s work on this issue is extensive, although the result for the student group on reading and writing comprehension tests has dropped. The municipality’s work has just begun on many levels when it comes to developing language plans for preschool - year 3, year 4-6 and year 7-9 as well as a working document with routines for how the work with reading and writing difficulties should proceed. Based on the municipal working documents, it is up to each school to work on the specific plans and routines. What emerged in the survey was that the workflow, who does what in the work with the students' reading and writing development, is not fully established but it is an ongoing work. The students’ reading and writing development needs to become a whole, as it was mentioned in the interviews the progression in the compulsory school’s work with reading and writing development needs to be improved. There is a need for cooperation between the different grades in primary school.

Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur olika professioner som rektor, speciallärare och lärare arbetar för att stödja elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vad det är som krävs för att en elev ska få extra stöd. Studiens resultat visar att genom nationella kartläggningar och bedömningsstöd kan lärarna identifiera vilka elever som är i behov av extra stöd. Undervisningen och material anpassas då efter elevernas behov. De olika professionerna är eniga om att det inte krävs någon diagnos för att få extra stöd utan det ska vara utifrån behov, men vissa lärare menar att det är lättare att få resurser om en diagnos finns.

I denna studie undersöker jag hur lärare arbetar med handstil. Syftet är att utforska på vilket sätt lärare säger att de arbetar i skolans tidigare år med undervisning i handstil, dels hur de värdesätter skrivande med handstil i det digitaliserade samhället som vi lever i. Undersökningen utgår ifrån sociokulturell teori och genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare besvarar jag studiens forskningsfrågor. Den forskning som ligger till grund för studien säger att träning som leder till automatisering av handstil är en viktig förmåga som eleverna behöver lära sig för att kunna skriva texter med läslig handstil, vilket även framgår från Skolverkets läroplan, Lgr11. Resultatet visar att alla informanter har som mål att eleverna ska lära sig att skriva en läslig handstil, som det står i läroplanen. Finmotoriska övningar genomförs tidigt av alla lärare eftersom finmotoriken har stor betydelse för handstilen. Vid vilken tidpunkt lärarna påbörjar undervisningen i handstil varierar. Nästan alla informanter tror att handstilen kommer att minska eller helt försvinna och digitalt skrivande kommer att ta över. / <p>Svenska</p>

Bakgrund: I förskoleklassen ligger stort fokus på ett lustfyllt lärande där lek och skapande ges stort utrymme. Att kunna utveckla barns språk och förmåga till kommunikation genom att arbeta med och tolka olika typer av texter som kombinerar ord, bild och ljud är centralt i en förskoleklass. Det teoretiska ramverket för denna studie utgjordes av socialsemiotisk teori. Syfte och Metod: Syftet med studien var att undersöka lärares användning av film i förskoleklass. Centrala frågeställningar för undersökningen var: (1) Hur ofta använder lärare film i undervisningen?(2) Med vilket syfte används film i undervisningen?(3)Kan film i undervisningen främja läs- och skrivutveckling och i så fall hur? En enkätundersökning baserad på frågeställning (1) och (2) skickades med post till samtliga lärare i förskoleklass i en mindre kommun i Västra Götaland. Anonymitet garanterades via avidentifierade svarskuvert. Utifrån ett slumpvis urval av respondenter gjordes därefter en fördjupning med hjälp av fokusgruppintervju för att besvara frågeställning (3). Resultat Tolv av tretton lärare besvarade postenkäten. Majoriteten av lärarna uppgav att de använde film som ett pedagogiskt hjälpmedel så gott som varje dag. Informanterna i fokusgruppintervjun utgjorde en homogen grupp med avseende på yrkeserfarenhet och profession. Resultaten visade att film i undervisningen i de berörda skolorna regelbundet används som ett pedagogiskt hjälpmedel för att främja läsutvecklingen och i viss mån även skrivutvecklingen i förskoleklass. Film användes också som introduktion till, eller fördjupning av, ett nytt arbetsområde samt för att skapa en gemensam referensram till ett ämnesområde. Konklusion Resultaten från studien visar att film i undervisningen i de berörda skolorna används som ett pedagogiskt hjälpmedel så gott som varje dag, för att främja läsutvecklingen och i viss mån även skrivutvecklingen i förskoleklass. Film i undervisningen används dessutom med ett tydligt pedagogiskt syfte. / Introduction: The focus for preschool education is joyful teaching that prioritise play and creative work.In preschool education, the development of children’s language and their capacity to communicate utilizing various types of texts that combine words, pictures and sound is fundamental. A socio-semiotic theory provided the theoretical framework for this study. Objectives and Methods: The objective of this study was to analyse the usage of movie sequences by teachers in the preschool class. The core questions for this study were: (1) How often do teachers use a movie sequence in their teaching? (2) What is the objective of using movie sequences in education? (3) Can movie sequences promote the development of reading and writing skills and if so, how is this achieved? A questionnaire based on the first two core questions was sent by ordinary mail to all preschool class teachers in a smaller municipality in the western part of Sweden. Anonymity was warranted through the distribution of nonidentifiable prepaid response envelopes. A random selection was made among the respondents with an offer made to participate in a focus group interview with the objective to answer the third core question. Results Answered questionnaires were obtained from twelve of the thirteen invited teachers. A majority of the teachers stated that they used movie sequences as an educational tool on a daily basis. The informants who participated in the focus group interview constituted a homogeneous group with respect to their profession and length of work experience. The results showed that movie sequences were used on a regular basis in the concerned primary schools as an educational tool to promote the development of reading but to a lesser extent also to promote writing skills. Movie sequences were also used as an introduction to, or to achieve in-depth knowledge about, a new subject and to create a common frame of reference. Conclusion The results from this study showed that movie sequences in the concerned primary schools were used as an educational tool on a daily basis to promote the development of reading and writing skills in the preschool class. Movie sequences were also used with a specified educational objective.

No description available.

Studien syftar till att åskådliggöra hur sex grundskollärare och tre rektorer beskriver att de arbetar med tvålärarskap i undervisningen och hur detta system skulle kunna påverka elevers läs- och skrivutveckling. Tvålärarskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige men har enligt internationella studier visat sig ha en god effekt på elevers kunskapsutveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer och studien har tolkats genom ett dialogiskt perspektiv där kommunikation och dialog ses som nödvändigt för all form av kunskapsutveckling. Resultatet visar att alla respondenter menar att tvålärarskap kan minska påfrestningarna hos lärarna genom en fördelning av arbetsbördan, vilket kan göra läraryrket mer lustfyllt. Resultatet visar även att tvålärarsystem kan vara särskilt gynnsamt för skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. Tvålärarskap kan även komma att påverka elevers läs- och skrivutveckling i en positiv bemärkelse genom den ökade dialogen som arbetssättet skapar. Dock krävs en tydlig styrning från skolledningen för att tvålärarsystemet ska bli framgångsrikt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med återkoppling på läs- och skrivläxor. Hur tas läxor in i undervisningen och hur används de för elevernas utveckling? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod där lärare både har blivit observerade och intervjuade.  Resultatet av undersökningen redovisas under kategoriseringarna: läs– och skrivläxornas syfte, utmaningar med läxor och muntlig och skriftlig återkoppling. I diskussionen dras paralleller till tidigare forskning och slutsatsen är att majoriteten av de fem informanterna arbetar med någon form av summativ eller formativ återkoppling, skriftlig eller muntlig. Samtliga lärare förespråkar att det är av stor vikt att de både förarbetar och efterarbetar läxorna för att de ska uppfylla syftet att utveckla elevernas kunskaper. Vidare använder många av lärarna läxorna också för att tiden i undervisningen inte räcker till. Samtliga lärare möter utmaningar i arbetet med läxorna. Den största utmaningen är hemmets olikheter som de strävar mot att minska genom att först ha en noggrann genomgång av innehållet i läxan.  Två av lärarna försöker möta problematiken genom att ytterligare involvera hemmen.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i specialpedagogisk verksamhet. Det gjordes nio observationer av lektioner med skriftspråksaktiviter i de båda verksamheterna, informella samtal i anslutning till observationerna, fyra intervjuer av pedagoger från respektive verksamhet samt elva intervjuer av elever i olika årskurser från respektive verksamhet. Studien följer således kvalitativa metoder, då resultatet utgår från de observationer och intervjuer som har gjorts. Resultatet har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt scaffolding. Resultatet visade att de använde sig av stöttning, att de utgick från varje individs behov och förutsättningar genom att interagera och använda stödstrukturer samt till viss del använda sig av olika överlappande metoder vid tillämpandet av sin skrivundervisning. Pedagogerna var olika medvetna om vilka metoder de använde och de hade olika lång erfarenhet av arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter, vilket påverkade den repertoar av metoder de använde sig av. Vid samtliga observationer och pedagogintervjuer framkom således att de använde sig av interaktionen och språket parallellt med stöttning och guidning utifrån elevernas individuella förutsättningar som en del av lärandet för att nå utveckling i skrivandet.