För delaktighet i dagens informationssamhälle krävs det gedigna kunskaper i det skrivna språket hos varje enskild individ. Elever i grundsärskolans träningsinriktning kommer alltför sällan i kontakt med skrivundervisning. Istället fokuseras aktiviteter som anses vara mer användbara för eleven ur ett livsperspektiv, till exempel att sitta ordentligt på stolen och äta fint. Syftet med studien var att undersöka hur lärare inom träningsskolan ser på skrivande, att synliggöra hinder och möjligheter med skrivande inom skolformen samt få syn på hur arbetet kan utvecklas. För att ta reda på detta genomfördes en aktionsforskningsstudie på tre olika träningsskolor på två orter i Mellansverige där fem lärare deltog. Lärarna som ingick i studien fick skriva dagbok med en eller flera elever, beroende på vad som passade in i deras arbetssätt. Varje lärare förde en aktivitetslogg som minnesanteckning över vad som hände under dagboksskrivandet. Vi använde oss av intervjuer, enkätfrågor och reflekterande samtal med varje enskild lärare för att få fatt på deras tankar om skrivande och vilka hinder och möjligheter de ställdes inför i arbetet med dagboken, samt för att stötta i reflektions-och planeringsarbetet. Resultatet visar att undervisningen som skapas för eleverna är direkt beroende av vilken inställning lärare har till skrivande och hur de bedömer elevernas förutsättning för utveckling och lärande. Det spelar också roll hur lärare uppfattar sin egen roll och dess betydelse för elevens utveckling. Lärarnas inställning påverkas i sin tur av ett antal faktorer på samhälls- och skolnivå som till exempel utbildning, erfarenhet och vilka traditioner för lärande som finns på arbetsplatsen. För att utveckla skrivandet i träningsskolan behöver vi skapa en kultur där eleverna ges förutsättningar för skrivande och där skriften görs synlig. För att nå dit behövs ett tydligare fokus på språk-, läs- och skrivutveckling i lärarutbildningen samt fortbildning och utrymme för lärare att reflektera kring sin undervisning. Detta kan stärka lärare i sin roll och hjälpa dem att se sin betydelse för elevens utveckling.