<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.

<p>Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år kan använda sig av arbetssättet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline är ett arbetssätt där eleverna arbetar på ett ämnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lämnas åt fantasin i denna metod. Studien undersöker även på vilka sätt storyline kan främja eller hämma elevers lärande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lärare med erfarenhet av storyline och fyra elever i år sex. Dessa intervjuer har sedan sammanställts. Resultatet visar att storyline mycket väl kan användas som ett komplement i undervisningen. Samtliga lärarrespondenter är överens om att storyline främjar elevers lärande på ett eller flera sätt, t ex. genom att interaktioner mellan elever skapas. Resultatet visar även att det finns vissa risker med att arbeta med fantasi och i grupper. Lärarna svarade att lärandet kan hämmas om ett grupparbete inte fungerar väl.</p>

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.

Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade. Ett än mer konkret resultat är benämnt Trevägsmetoden vilken har sin grund i elevernas önskan om att bli delaktiga genom en aktiv dialog med närvarande lärare och är exempel på hur pedagoger metodiskt kan agera vid individanpassade lärandesituationer.

Undersökningens syfte är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år kan använda sig av arbetssättet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline är ett arbetssätt där eleverna arbetar på ett ämnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lämnas åt fantasin i denna metod. Studien undersöker även på vilka sätt storyline kan främja eller hämma elevers lärande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lärare med erfarenhet av storyline och fyra elever i år sex. Dessa intervjuer har sedan sammanställts. Resultatet visar att storyline mycket väl kan användas som ett komplement i undervisningen. Samtliga lärarrespondenter är överens om att storyline främjar elevers lärande på ett eller flera sätt, t ex. genom att interaktioner mellan elever skapas. Resultatet visar även att det finns vissa risker med att arbeta med fantasi och i grupper. Lärarna svarade att lärandet kan hämmas om ett grupparbete inte fungerar väl.

Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nätverk som ett sätt att motverka den ojämna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, där ett nätverk studerats utifrån en referensram innehållande nätverks- och organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag väljer att utveckla och driva ett sådant kvinnligt nätverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmängd har personer med och utan koppling till nätverket intervjuats. Data har även samlats in genom medverkan vid en nätverksträff samt från en enkätundersökning med nätverkets medlemmar. Efter sammanställning av informationen kunde en analys göras där resultatet blev att företag väljer att utveckla och driva kvinnliga nätverk för att långsiktigt både hindra diskrimineringen av kvinnor inom IT-branschen samt bredda den rekryteringspool som idag finns. I och med att diskrimineringen minskas gynnas kvinnorna samtidigt som nätverket skapar fördelar för företagen genom positiv marknadsföring. Slutligen fastställdes att nätverken bör utvecklas till att bli mer heterogena grupper, detta för att en förändring bör ske i hela samhället och inte bara hos den kvinnliga individen.

Idag innehåller internet ett överflöd av information och för att det ska kunna bli användarvänligt och lättorienterat finns det därför olika digitala verktyg som gör att information filtreras och anpassas till individen. Tidigare forskning menar att funktionerna kan vara både till för och nackdel. Ett fåtal tidigare forskning har analyserat medvetenhet och oro kring ämnet inom specifika grupper. Den här studien kan bygga vidare på tidigare forskning och teori för att bredda vetskapen inom området och jämföras med de resultat som redan publicerats. Syftet med studien är således att undersöka studenters beteende, medvetenhet och vilka attityder som finns gentemot individanpassade resultat vid informationssökning på internet. Det teoretiska ramverket innehåller:personalisering, algoritmer, filterbubblor, ekokammare, satisfiering och integritet. För att kunna besvara syftet med studien genomfördes tre kvalitativa fokusgrupper där samtliga deltagare är studenter och över 18 år. Totalt deltog 11 personer i studien.

Music is a subject in the school where variation can be used to include all students. The purpose of this study is to find out how teachers in the subject of music vary their teaching regarding children with learning disabilities. The result gives an idea of ​​how teachers choose to vary their teaching in order to gain a knowledge development among the students. This leads to how teachers think about individualized teaching and how this can be explored based on the syllabus. The discussion is a mapping with background, previous research, purpose and results. This is discussed with a focus on how the teachers, based on the syllabus and the pupils differences, plan their teaching.