Våld i nära relationer anses som ett dolt och komplicerat samhällsproblem, där inte enbart den utsatta påverkas av våldet utan likaså de som bevittnar det. Genom att barn och unga som upplever föräldrars våld gentemot varandra kan negativa konsekvenser uttryckas i olika miljöer. Skolan kan anses vara en god arena för att uppmärksamma barn och unga som lever eller har levt med våld i nära relationer. Syftet med studien är att undersöka hur två grundskolors elevhälsoteam arbetar delaktighetsfrämjande med elever som har lever eller har levt våld i nära relationer – med fokus på stödinsatser och samverkan. Studien baseras på fem stycken deltagare där samtliga ingår i skolornas elevhälsoteam. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes. Studiens dataanalys grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys där två kategorier med tre till fyra underkategorier framställts. Resultatet har visat subjektiva tankar kring delaktighetsfrämjande arbete och stöd med elever som upplevt eller upplever våld i nära relationer, då inga specifika insatser framkom. Kring dessa elever råder det delade meningar om samverkan är av god eller mindre god karaktär. Studien visar således på att skolan har goda förutsättningar för att arbeta delaktighetsfrämjande både inom verksamheten, men också i samverkan med socialtjänsten. Det kan dock konstateras att arbetet kring elever som upplevt eller upplever detta bör utvecklas på flera områden. Studien kan vidare ge möjlighet för yrkessamma inom socialt arbete att synliggöra, avdramatisera och skapa välanpassade stödinsatser. Därigenom kan förutsättningar skapas för att minska den tabu som föreligger kring att tala om våldet.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen när det gäller alla elevers läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Metodvalet av vår undersökning baserades utifrån tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella läs- och skrivinlärning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna är lyhörda för att arbeta på olika sätt då det gäller att öka möjligheterna till elevernas lärande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som är anpassad till samtliga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Vi intervjuade även verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärningen. Ericas erfarenhet har hjälpt oss att få inblick i de dilemman som pedagoger stöter på vad beträffar elevers individuella läs- och skrivutveckling. Resultatet av intervjun visade att pedagogers kompetens är en avgörande faktor vad det gäller att undervisa så att varje elev lär sig utifrån sina erfarenheter, intressen och förutsättningar. I vårt bakgrundsmaterial har vi bland annat lutat oss mot de internationella undersökningarna PIRLS och PISA. Undersökningarna pekar nämligen på att svenska ungdomars läsförmåga försämras vilket är oroväckande.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och dilemman som matematiklärare möter i undervisningen med elever med ADHD och deras svårigheter. Studien baseras på fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer från olika skolor och kommuner. Informanterna är behöriga matematiklärare för årskurs 4–6. För att analysera informanternas svar har tematisk analys tillämpats. Studien har utgått från ramfaktorteorin och sociokulturella perspektiv. Resultaten visat att lärarna, trots bristande förutsättningar, har strategier för att försöka minska matematiksvårigheterna för elever med ADHD. Majoriteten av informanterna lyfter fram dessa bristande förutsättningar som problematiskt, men det finns även informanter som anser sig ha goda förutsättningar för att stötta elever med ADHD. Tidsbrist, brist på personal och stora grupper var faktorer som bidrog till ökade matematiksvårigheter. Trots dessa brister uppgav informanterna att det finns fungerande strategier för att bedriva undervisning med elever med ADHD, främst genom att använda individanpassade material.

Färdigheten att avkoda ord är en grundläggande förutsättning för förmågan att läsa och har därmed en avgörande roll i elevers läsutveckling. Framgångsrik undervisning krävs för att eleverna ska ges möjlighet och förutsättningar att utveckla färdigheten att avkoda, det vill säga förståelse för sambandet mellan fonem och grafem. Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka hur sju lärare i årskurs 1 beskriver att de utformar undervisningen i avkodning för att skapa förutsättningar för att eleverna ska utveckla färdigheten att avkoda ord. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer där totalt sju lärare i årskurs 1 medverkade. Lärarna var slumpvis utvalda från olika skolor i två medelstora städer i Sverige. Resultatet visar att lärare använder olika medierande verktyg i form av digitala redskap, läromedel och aktiviteter i undervisningen, där samtalet och det sociala samspelet får stort utrymme. Det framkommer även att lärare använder sig själv som verktyg i avkodningsundervisningen där läraren stöttar, utmanar och fungerar som förebild för eleverna.  Vid utformandet av undervisningen framgår dessutom att forskning och beprövad erfarenhet samt elevers olika förutsättningar är någonting lärare förhåller sig till. Resultatet synliggör att undervisning kring avkodning varierar mellan olika lärare eftersom elevers individuella behov ligger till grund vid val av verktyg och vid utformningen av undervisningen. / Decoding skills are a crucial part of students reading development, since the ability to decode words is a fundamental qualification for reading. To give the pupils the opportunity to develop knowledge of phoneme-grapheme correspondences, an effective instruction is required. In light of this, the purpose of this paper is to examine how first grade teachers describe how they design instruction to create conditions for the students to develop decoding skills. The paper is based on a qualitative research approach and a socio-cultural perspective on learning and development. Through semi-structured interviews, empirical material has been collected from a total of seven participating first grade teachers. The teachers were randomly selected from different schools in two medium-sized cities in Sweden. The results show that teachers use mediating tools in form of digital gears, teaching materials and activities, where social interaction is emphasized. Teachers also function as tools, because they support, challenge and serve as role models for the pupils. Furthermore, the results reveal that research and proven experience as well as pupils’ different pre-conditions and needs affect teachers when they create decoding instruction. The results show that pupils’ individual needs are the starting point when teachers choose tools and create decoding instruction, which is why decoding instruction varies between different teachers.

Syfte: Komplexa, offentliga organisationer genomgår ständigt organisationsförändring och det enda som är bestående är just förändring. Vi har valt att studera hur ledare hanterar medarbetare som inte tycker om att, eller vill, förändras då det är en vanlig situation enligt våra egna erfarenheter. Studien har genomförts för att utveckla forskningen inom området för hur ledare kan hantera sina medarbetares förändringsmotstånd inför en organisationsförändring. Syftet är att skapa förståelse för hur ett individanpassat stöd kan hjälpa ledaren att reducera medarbetarens kognitiva, känslomässiga samt medvetna förändringsmotstånd inför en organisationsförändring. Metod: Vi har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Den empiriska informationen analyserades därefter genom tematiska nätverk och presenterades som ett gemensamt empiriskt och analytiskt kapitel. Resultat & slutsats: De resultat vi funnit tyder starkt på att individanpassat stöd från ledarens sida har en inverkan på medarbetares förändringsmotstånd samt att de allra flesta medarbetarna har någon form av motstånd. Vidare fann vi inga belägg för att individanpassat stöd endast tillhör det transformella ledarskapet, utan vi påstår att detta stöd finns inom flera ledarskapsstilar. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att vår studie bör göras om i samma kontext, men med fler respondenter, för att på så sätt se om samma resultat framkommer samt att ha möjlighet att öka tillförlitligheten av våra resultat. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag består av en djupare förståelse i hur ledare använder sig av individanpassat stöd samt hur det påverkar medarbetare med förändringsmotstånd. Vårt praktiska bidrag ger våra respondenter och andra chefer inom Gävle Kommun en tankeställare i hur förändring bör hanteras samt råd som kan användas vid framtida organisationsförändringar. / Aim: Complex, public sectors go through constant organizational change and nothing endures but change. We have chosen to investigate how leaders deal with followers’ who do not like or want to change though this is common according to our own experiences. The study has been completed to contribute to science within the subject of how leaders reduce their followers’ resistance to change in the initial stage of an organizational change. The aim is to create an understanding in how an individualized support can help the leader to reduce followers’ cognitive, emotional and intentional RTC in the initial stage of an organizational change. Method: We have used a qualitative method and semi-structured interviews to gather our data. The empirical information was analyzed through theme networks and was presented as an empirical and analyzing chapter all together. Result & Conclusions: The results we found do confirm the most of our research questions including that individualized support used by the leader does have an effect on followers’ resistance to change as well as that most employees have some kind of resistance to change. Although we did not find any proof of individualized support only being a part of the transformational leadership. Instead, we think that this kind of support will be found in several leadership styles. Suggestions for future research: We believe that our study shall be done all over again within the same context but with more respondents and in that way see if there result will be the same. This would according to us also increase the reliability. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution includes a deeper understanding of how leaders use individualized support together with the effect on employees with RTC. Our hands-on contribution gives our interviewees and other leaders within the public sector an eye-opener of how change should be handled in future coming organizational change.

Sammanfattning Bakgrund: Personer som drabbats av diabetes har ökat under de senaste decennierna. Fler sjuksköterskor kommer behöva evidensbaserad kunskap om hur de vårdar dessa personer på bästa sätt. Tidigare forskning visade patienters- och anhörigas erfarenheter av diabetessjukdomen samt diabetesvården. Då återstod frågan vad sjuksköterskor hade för erfarenheter av att vårda personer med diabetes. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer som drabbats av diabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter beskrevs i två teman med fyra tillhörande subteman. Första temat var att vårda utifrån den unika människan med subteman, att stötta patienten till egenvård samt att arbeta med en komplex vård kring patienten. Andra temat var att inte ha förutsättningar för att ge god vård med subteman, att inte ha tid och kompetens samt att generalisera och inneha en maktposition. Slutsats: För att vårda den växande populationen av personer med diabetes på bästa möjliga sätt, visade detta examensarbete bland annat att sjuksköterskor bör beakta patienters självbestämmanderätt, samt att sjuksköterskor bör vårda mer personcentrerat. / Abstract Background: Number of people affected by diabetes has increased during the past decades. Numerous nurses will be needing evidence-based knowledge of how to care for these people in the best way. Previous research has shown patients 'and relatives' experiences of diabetes and diabetes care. The question of what experiences nurses had of caring for diabetics remained. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people who suffer from diabetes. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans (2002) with an inductive approach. Results: Nurses' experiences were described in two themes with four subthemes. The first theme was to care for the unique human, with subthemes, to support the patient to self-care and to work with a complex care around the patient. The second theme was not to have the conditions to provide good care with subthemes, not to have time and competence a long with to generalize and hold a power position. Conclusion: To facilitate the best care for the growing population of diabetics, this degree project showed, for instance, that nurses should both consider patients' self-determination rights and apply more person-centred care. / <p>Sjuksköterskeprogrammet</p><p>Kurs: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad.</p>

9 av 10 bränder där personer omkommer inträffar i bostäder, där. Personer i åldersgruppen 80 år eller äldre är överrepresenterade. Visionen för den svenska nationella strategin för att stärka brandskyddet för individen är att “ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”. Delmålsättningen för visionen var att antalet omkomna och allvarligt skadade i bränder ska minska med en tredjedel mellan år 2010 och 2020. När individer bor i sina egna hem, så kallat ordinärt boende, förutsätter bygglagstiftningen att personer själva sätter sig i säkerhet i händelse av brand. Då detta är svårt för äldre med funktionshinder, har MSB har publicerat ett exempel på checklista för kommuner att använda som mall vid riskinventering hos brukare. Syftet med rapporten är att undersöka hur kommunal och privat hemtjänst arbetar med brandskyddsarbete. Men även om synen på brandskydd inom hemtjänsten är olika beroende på vart i landet respondenten är verksam och vilken arbetsform hen har. Metoden som valdes för arbetet var enkätstudie samt litteraturstudie. Enkäten delades upp i olika spår, beroende på om respondenten arbetade ute hos brukare eller inte arbetade ute hos brukare. Målet var att alla enhetschefer (chefer över hemtjänstgrupper) i Sverige skulle få förfrågan att delta i studien. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att brandskydd inte är hemtjänstens ansvarsområde. Det pekar även på att det var en skillnad på synen på brandskydd beroende på om respondenten arbetade ute hos brukare eller om hen inte gjorde det. Där respondenter som arbetade ute hos brukare i större utsträckning kontrollerade och jobbade med brukarnas brandskydd än de respondenter som inte arbetade ute hos brukare. Dock var antalet respondenter som arbetade ute hos brukare lägre än de som inte arbetade ute hos brukare. Den visar även att respondenternas syn på brandskydd skiljer sig geografiskt. Detta kunde utgöras av exempelvis användandet av en checklista för riksinventering med avseende på brandskydd, som användes mer frekvent inom vissa regioner än andra. De slutsatser som kan dras av arbetet är att ansvaret för de äldre som inte kan se efter sitt eget brandskydd inte är specificerat. Enligt lagen om skydd mot olyckor så är det den enskildes ansvar att se över sitt brandskydd om hen bor i ordinärt boende. Men om personen inte själv kan göra det, exempelvis på grund av demens eller funktionshinder så finns det ingen klar bild om vem som ska göra det. Socialtjänstlagen kan tolkas så att det är kommunernas ansvar att se över den äldre befolkningen inom kommunen. Dock specificeras brandskydd inte inom lagen. / 9 out of 10 fires in which people die occur in their homes, there. People in the age group 80 years or older are overrepresented in deaths caused by fire. The vision of the Swedish national strategy for strengthening fire protection for the individual is that "no one should die or be seriously injured as a result of fire". The sub-goal for the vision was that the number of fatalities and serious injuries in fires should decrease by one third between 2010 and 2020. When individuals live in their own homes, so-called ordinary housing, the building legislation presupposes that people themselves put themselves in safety in the event of a fire. As this is difficult for the elderly with disabilities, MSB has published an example of a checklist for municipalities to use as a template for risk inventory for individuals. The purpose of the report is to investigate how municipal and private home services work with fire protection work. But even if the view of fire protection in the home care service is different depending on where in the country the respondent is active and what form of work he has. The method chosen for the work was a questionnaire study and a literature study. The questionnaire was divided into different tracks, depending on whether the respondent worked out with users or did not work out with users. The goal was that all unit heads in Sweden would be asked to participate in the study.   The results show that the majority of the respondents believe that fire protection is not the home service's area of ​​responsibility. It also shows that there was a difference in the view of fire protection depending on whether the respondent worked out with patients or did not. Where respondents who worked out at users to a greater extent controlled and worked around the users' fire protection than the respondents who did not work out at users. However, the number of respondents who worked out at users was lower than those who did not work out at users. It also shows that the respondents' views on fire protection differ geographically. This could consist of, for example, the use of a checklist for national inventory with regard to fire protection, which was used more frequently in some regions than others.  The conclusions that can be drawn from the work are that the responsibility for the elderly who cannot look after their own fire protection is not specified. According to the law on protection against accidents, it is the individual's responsibility to review their fire protection if they live in ordinary housing. But if the person cannot do it himself, for example due to dementia or disability, there is no clear picture of who should do it. The Social Services Act may indicate that it is the municipalities' responsibility to review the elderly population within the municipality, but nothing is printed out exactly regarding fire protection.

Bakgrund: Amning är fördelaktigt för både mor och barn och en positiv amningsstart kan gynna fortsatt amning. De senaste decennierna har amningsfrekvensen i Sverige sjunkit. Amning är ingen medfödd förmåga utan en process som måste läras in av både mor och barn. Ett professionellt stöd av personal under vistelsen på BB kan ge en god förutsättning för fortsatt amning. Syfte: Att undersöka förstagångsmammors upplevelse av professionellt amningsstöd på BB. Metod: Datamaterialet samlades in genom frågeformulär med en öppen fråga och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 16 kvinnor ingick i studien. Resultat: Kvinnorna beskrev vikten av att bli sedda som unika individer under amningsrådgivningen. Den information och det stöd de fick från personalen skulle vara individanpassat för att kvinnorna skulle känna sig sedda. Studiens resultat presenteras i två kategorier: Att bli sedd som en unik individ vid professionellt amningsstöd samt Hur det professionella stödet erbjuds har betydelse för amningsstarten. Dessa kategorier bildar tillsammans temat: Individanpassat professionellt amningsstöd leder till att förstagångsmammor upplever trygghet i amningssituationen. Konklusion: Förstagångsmammor som av personalen på BB får individanpassat professionellt amningsstöd upplever sig trygga i amningssituationen och i rollen som nyblivna mammor. / Background: Breastfeeding is beneficial for mother and child. A positive lactation start may benefit breastfeeding. In recent decades breastfeeding rates in Sweden have fallen. Breastfeeding is not an innate ability but a process that must be learned by both mother and child. Professional support from the staff during the stay at maternity ward can provide a prerequisite for continued breastfeeding. Aim: To investigate first-time mothers experience of professional breastfeeding support in maternity ward. Method: Data was collected through questionnaires with an open question and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. 16 women participated. Results: The women described the importance of being seen as unique individuals during breastfeeding. The information and support they received from staff would be individualized to make them feel confirmed. The results of the study are presented in two categories: Being seen as unique individual in professional breastfeeding support and how the professional support offered is important for breastfeeding. These categories together form the theme: Personalized professional breastfeeding support causes first-time mothers to experience safety in the breastfeeding situation. Conclusion: First-time mothers who from the staff at maternity ward receive individualized professional breastfeeding support feel safe when breastfeeding and in the role of new mothers.

I dagens dynamiska och ständigt föränderliga affärsmiljö står många företag inför utmaningen att anpassa sig till nya trender och teknologier för att upprätthålla sin konkurrenskraft. Detta har medfört att många tillverkningsföretag tjänstefieras, vilket innebär att företag övergår från en produktcentrerad till en tjänstecentrerad logik. Tjänstefiering innebär dock mer än att enbart addera en ny tjänst, det är en komplex process där normer, värderingar och tillvägagångssätt förändras till följd av den fundamentala förändringen av företagets logik. Många företag misslyckas med tjänstefiering, och en anledning till det är att ledare ofta underskattar den centrala roll som medarbetare har under tjänstefiering. Det råder brist på forskning gällande förändringsledning vid tjänstefiering och dess specifika organisationsförändringar. Således är syftet med studien att förstå hur ledare anpassar sitt ledarskap för att vägleda medarbetares förhållningssätt vid tjänstefiering. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sju ledare samt två konsulter inom olika företag som aktivt arbetat med tjänstefiering. Studiens resultat visar att faktorer som påverkar ledarskap vid tjänstefiering inkluderar medarbetares förståelse och attityd för förändring. Ledarskapet bör individanpassas utifrån medarbetares nivå av förståelse och attityd gentemot tjänstefiering. Studien identifierade fyra olika typer av ledarskap för att möjliggöra denna individanpassning: inspirerande-, vägledande-, förtydligande- och stödjande ledarskap. Studiens praktiska bidrag påvisar hur ledare kan individanpassa sitt ledarskap beroende av medarbetares grad av förståelse samt attityd för att förändra medarbetares förhållningssätt vid tjänstefiering. / In today's dynamic and constantly evolving business environment, many companies face the challenge of adapting to new trends and technologies to maintain their competitiveness. This has led to many manufacturing companies undergoing a process of servitization, where companies transition from a product-centric to a service-centric logic. However, servitization entails more than simply adding a new service, it is a complex process where norms, values, and approaches change as a result of the fundamental shift in the company's logic. Many companies fail in their servitization efforts, with one reason being that leaders often underestimate the central role that employees play during this transition. There is a lack of research on change management in servitization and its specific organizational changes. Thus, the purpose of the study is to understand how leaders adapt their leadership to guide employees’ attitudes during servitization. To address this purpose, qualitative semi-structured interviews were conducted with seven leaders and two consultants from various companies actively engaged in servitization. The study's findings indicate that factors influencing leadership during servitization include employees' understanding and attitude towards change. Leadership should therefore be tailored based on employees' levels of understanding and attitude towards servitization. The study identified four types of leadership to enable this customization: inspirational, guiding, clarifying, and supportive leadership. The practical contribution of the study demonstrates how leaders can tailor their leadership depending on employees' level of understanding and attitude to change employees' attitudes during servitization

I Sverige styrs det förebyggande brandskyddsarbetet sedan 2010 av en nollvision som lyder: ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”. Utvecklingen av antalet dödsbränder har stadigt minskat under lång tid och ligger nu på runt 100 dödsfall i brand varje år. För åldersgruppen 65+ har utvecklingen dock stagnerat och på senare tid sker inte längre någon minskning av antalet dödsfall i brand i denna grupp. Dessa står för drygt hälften av alla omkomna i brand årligen och med tanke på den kommande ökade andelen äldre i samhället finns det nu oro för hur detta kommer att påverka utvecklingen av äldre som omkommer i brand. Det brinner inte oftast hos äldre, men när det brinner omkommer de. Äldre bor främst i egna bostäder och på senare tid har bostäder som marknadsförs åt äldre (t.ex. senior-/trygghetsbostäder, 65+, 70+, etc.) upptagit en växande andel av dessa. Detta i takt med ett ökat bostadsbehov bland äldre och en kvarboendeprincip där individer så långt som möjligt ska beredas möjlighet att bo kvar i sina egna bostäder när de blir äldre. Problemet är att dessa bostäder trots att de marknadsförs som tryggare bara uppfyller det i social bemärkelse. Brandskyddsmässigt har de inte högre brandskydd än vanliga bostäder eftersom de tilldelats samma verksamhetsklass (Vk 3A). I denna studie har det nuvarande byggnadstekniska brandskyddet studerats i ett urval av projekt som marknadsförts åt äldre. Studien visar att projekten i urvalet alla möter Vk 3A och endast några få har högre ambitioner brandskyddsmässigt. I två av dessa fall handlar ambitionerna om förstärkt varseblivningssystem och i ytterligare två om installation av spisvakt i samtliga bostäder. Dessutom framkom det att fler än hälften av projekten dimensionerats med utgångspunkt i att räddningstjänsten ska bistå utrymning. Något som är bekymmersamt med tanke på att mer än hälften av landets räddningstjänster i en nylig studie uppgav att de har problem med att upprätthålla en kontinuerlig beredskap. Dessutom har studien sökt sakkunniga för att i en enkät redogöra för äldres förmåga att utrymma själva i bostadstypen och det individanpassade brandskyddsarbetet i kommunen. En enkät skickades även till räddningstjänster för att ta reda på deras perspektiv och deras erfarenheter av problemet. Sammantaget identifierar både tidigare studier, och respondenter till denna studie, verksamhetsklassificeringen som ett stort problem i bostadstypen. De vidhåller att individanpassat brandskyddsarbete aldrig kan ersätta individens förmåga att utrymma. Därtill arbetar bara hälften av landets kommuner med individanpassat brandskydd i någon form. Konsekvensen av detta är att brandskyddet äldre får är beroende på var i landet de bor och följaktligen blir inte brandskyddet jämlikt. Detta är inte ett problem utan lösning, snarare tvärt om. Det är ett problem som kräver en mängd lösningar på nationell och lokal nivå. En del av problemen kan lösas med relativt enkla medel genom ökat stöd från myndigheter till kommuner som kämpar med att få igång individanpassat brandskyddsarbete. Andra problem – som verksamhetsklassificeringen – kräver en översyn av utformningen av den existerande brandskyddslagstiftningen. Det är förståeligt att myndigheter, med tanke på den kommande demografiska utvecklingen, vill driva på byggnation av bostäder. Men det borde inte behöva vara på bekostnad av de boendes säkerhet och trygghet. / Since 2010 preventive fire-safety measures in Sweden are all based on a common zero vision that reads: “No one should die or be seriously injured because of fire”. For the past half-century there has been a steady decline in fire-related deaths and in recent years that number has been around 100 each year. However, for one group of individuals that decline has ceased. For individuals older than 65 the death toll has been a steady average of 50 fire-related deaths per year for some time. These represent half of all fire-related deaths each year and the predicted population-increase in this age-group has started to cause some concern about how this will affect the death-toll. Individuals older than 65 primarily live in their own homes. In recent years homes specifically marketed to the elderly (in terms of safety and comfort) have taken up a larger portion of those. This increase in homes marketed to the elderly has followed a greater need for homes for the elderly as well as a Swedish principle of “home-living”. The idea is that individuals should be afforded every possibility to remain in their own homes as they age. The problem with these marketed homes is that the safety and comfort they promise is so in no other way than socially. Current fire-safety regulation sets no higher standard for these homes than for regular homes.  This study has examined what level of fire-safety a chosen group of build-projects for marketed homes has. The study shows that all the studied projects meet current regulations, only a few indicate higher safety-ambitions. In two of these those, the higher ambitions were enhanced warning-systems and in another two stove guards were installed in all apartments. What was more the study found that more than half of the projects were designed to require assistance from fire-rescue services in order to evacuate the building. This is particularly alarming since more than half of the fire-rescue services in Sweden reported not being able to maintain continuous service in a recent study.  Additionally, this study has surveyed municipal-experts for information on what ability elderly in these marketed homes have to evacuate on their own and on how they work with individually adapted fire-safety in the municipality. Fire-safety services were also surveyed for their knowledge and experience with the issue. In conclusion, both previous studies and the respondents to this study identify the fire-safety regulations applied to these marketed homes as an issue of significance. They all conclude that individually adapted fire-safety cannot possibly replace the individual’s capability to evacuate. Furthermore, only half of Swedish municipalities have adapted the process of individually adapted fire-safety in some way or shape. The main consequence of this is that the level of fire-safety elderly are prepared varies across the country and consequently fails to be equal. The issue at hand requires a multitude of solutions on a local and national scale. Some issues are relatively easily solved by government agencies providing more support to struggling, smaller municipalities. Other issues – like the lacking regulations for the marketed homes – require a review of current fire-safety regulations. It is understandable for agencies to want to meet a housing deficit, especially considering the looming demographic changes. But it should not come at the cost of elderly individuals’ safety and comfort.