Always looking things in a strategic perspective.

In 2008,the financial Tsunami spreads through all of the world. In the view of behavior finance, this thesis wants to use the method which was created by Weber and Camerer(1998)to examine whether all kinds of investors will show disposition effect. The research of the time is from 19/5/2008 to 15/1/2010, and we separate the period into bull market and bear market. And we also study all kinds of investors¡¦trading volume. According to the research results, the findings are listed as below: 1. All kinds of investors showp disposition effect, and the private investors would show disposition effect. 2. All kinds of investors would show bigger disposition effect for the smaller companies than for the bigger companies. 3.The disposition effect of dealers are similar to the private investors, but our research can not find out whether the stocks of their holding and rate of return are different from private investors. Keywords: behavior finance, disposition effect, over confident, cognitive bias

The purpose of this essay is to examine how teachers teach English and if they feel that their knowledge of English is enough to be teaching English. I will examine this through observations of four English teachers and then I will let them answer a questionnaire. During the observations I will look at the amount of English the teacher speaks, which methodology the teacher uses and the content of the lesson. The methodology that the teachers used during my observations was, total physical response, scaffolding, zone of proximal development, pronunciation, phrases and behaviorism. What I could see during to my observations was that in the classes where the teacher spoke more English than Swedish the pupils did so too. I could also see that the teachers used different methods during their lessons because they wanted to benefit all pupils, since the pupils prefer to learn in different ways. The content of the lessons was a subject that the pupils can easily relate to and has an interest in. From the questionnaires I could see that all teachers considered themselves to be at the same level in their knowledge of English according to which level they marked in the CEFR-scale. Three of the teachers said that their English knowledge didn’t affect their English lessons or their choice of methods. One of the teachers said that her English knowledge did affect her English lessons and her choice of methods since her pronunciation isn’t that good.

No description available.

Bakgrund: Barnmorskor ska erbjuda rätt stöd som möjliggör säker och positiv förlossningsupplevelse. Metoden Föda utan rädsla kan hjälpa barnmorskor att bryta negativa känslor hos kvinnor och stödpersoner som kan försvåra födandet och leda till en försämrad upplevelse. Vidare kan metoden och barnmorskors kunskap bidra till ökad trygghet hos kvinnor och stödpersoner samt tilltro till det normala i födelseprocessen. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att bistå kvinnor och stödpersoner under förlossning med metoden Föda utan rädsla. Metod: Arbetet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design och analyserades med induktiv ansats. Data inhämtades genom tio intervjuer. Semistrukturerad intervjuteknik tillämpades. Resultat: Fem kategorier och elva subkategorier skapades. Barnmorskors närvaro skapade trygghet till kvinnor och stödpersoner under förlossning. Betydelsen av stödpersoner framkom tydligt. Vidare krävdes vissa förutsättningar för att metoden skulle ge bästa möjligheter att främja det naturliga. Barnmorskor behövde även tillräckligt och rätt stöd för att praktisera metoden på bästa sätt. Slutsatser: FUR bidrar till att barnmorskor blir mer engagerade och närvarande under förlossning vilket skapar goda förutsättningar att erbjuda en förlossningsfrämjande miljö och personcentrerad förlossningsvård för kvinnor och stödpersoner. Metoden skapar en ökad trygghet, tillit och delaktighet hos kvinnor och stödpersoner samt är viktig i vårdrelationen mellan barnmorskor, kvinnor och stödpersoner. / Background: Midwives should provide the right support that enables a safe and positive childbirth experience. The Confident Birth method can help midwives prevent negative feelings in women and birth partners, that could otherwise complicate childbirth and lead to a negative experience. The method and midwives' knowledge can furthermore contribute to increased sense of security in women and birth partners, as well as provide confidence in the normalcy of the birth process. Aim: To describe midwives' experiences of assisting women and birth partners during childbirth using The Confident Birth Method. Method: The work was conducted as an interview study with qualitative design and analyzed with an inductive approach. Data was collected through ten interviews. Semi-structured interview technique was applied. Results: Five categories and eleven subcategories were created. The presence of midwives created security for women and support persons during childbirth. The importance of birth partners was clearly evident. Furthermore, certain conditions were required for The Confident Birth method to provide the best opportunities to promote the natural process. Midwives also needed sufficient and appropriate support to practice the method effectively. Conclusions: The Confident Birth method contributes to midwives’ engagement and presence during childbirth, which creates good conditions to offer a childbirth-promoting environment and person-centered childbirth care for women and birth partners. The method creates increased security, trust, and participation among women and birth partners, and is important in the care relationship between midwives, women and birth partners.

Att arbeta som nyutbildad intensivvårdssjuksköterska kan upplevas som väldigt krävande. Det krävs både specificerad kunskap om olika komplexa sjukdomstillstånd och att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna hantera den högteknologiska miljön som en intensivvårdsavdelning utgör. När patienter vårdas på intensivvårdsavdelning förekommer olika intrahospitala transporter under vårdtiden, vilket medför ökade risker för patienterna. Tidigare studier visar att det förekommer ett högre antal oväntade händelser och en större otrygghet bland intensivvårdssjuksköterskor med kort arbetserfarenhet av intensivvård i samband med intrahospitala transporter. Syftet med detta examensarbete var att beskriva behov hos intensivvårdssjuksköterskor med mindre än fem års arbetserfarenhet för att känna sig trygga i samband med intrahospitala transporter av kritiskt sjuka patienter. Nio intensivvårdssjuksköterskor med <5 års arbetserfarenhet av intensivvård deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: behov av att ha kompetent vårdpersonal med god samarbetsförmåga, behov av att ha en miljö som är anpassad för transporter och behov av att genomföra en omsorgsfull planering för att känna sig förberedd, vilka sedan resulterade i ett tema: behov av att känna kontroll över situationen med stöd från vårdteamet. Resultatet av denna studie visar vikten av att det implementeras en rutin vid intensivvårdsavdelningar för nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor som tar anställning vid arbetsplatserna. Största vikten bör läggas på att intensivvårdssjuksköterskor ska omges av ett kompetent vårdteam med en tillåtande miljö, där det finns tid och möjlighet för god och individanpassad handledning.

Bakgrund: Amning är fördelaktigt för både mor och barn och en positiv amningsstart kan gynna fortsatt amning. De senaste decennierna har amningsfrekvensen i Sverige sjunkit. Amning är ingen medfödd förmåga utan en process som måste läras in av både mor och barn. Ett professionellt stöd av personal under vistelsen på BB kan ge en god förutsättning för fortsatt amning. Syfte: Att undersöka förstagångsmammors upplevelse av professionellt amningsstöd på BB. Metod: Datamaterialet samlades in genom frågeformulär med en öppen fråga och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 16 kvinnor ingick i studien. Resultat: Kvinnorna beskrev vikten av att bli sedda som unika individer under amningsrådgivningen. Den information och det stöd de fick från personalen skulle vara individanpassat för att kvinnorna skulle känna sig sedda. Studiens resultat presenteras i två kategorier: Att bli sedd som en unik individ vid professionellt amningsstöd samt Hur det professionella stödet erbjuds har betydelse för amningsstarten. Dessa kategorier bildar tillsammans temat: Individanpassat professionellt amningsstöd leder till att förstagångsmammor upplever trygghet i amningssituationen. Konklusion: Förstagångsmammor som av personalen på BB får individanpassat professionellt amningsstöd upplever sig trygga i amningssituationen och i rollen som nyblivna mammor. / Background: Breastfeeding is beneficial for mother and child. A positive lactation start may benefit breastfeeding. In recent decades breastfeeding rates in Sweden have fallen. Breastfeeding is not an innate ability but a process that must be learned by both mother and child. Professional support from the staff during the stay at maternity ward can provide a prerequisite for continued breastfeeding. Aim: To investigate first-time mothers experience of professional breastfeeding support in maternity ward. Method: Data was collected through questionnaires with an open question and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. 16 women participated. Results: The women described the importance of being seen as unique individuals during breastfeeding. The information and support they received from staff would be individualized to make them feel confirmed. The results of the study are presented in two categories: Being seen as unique individual in professional breastfeeding support and how the professional support offered is important for breastfeeding. These categories together form the theme: Personalized professional breastfeeding support causes first-time mothers to experience safety in the breastfeeding situation. Conclusion: First-time mothers who from the staff at maternity ward receive individualized professional breastfeeding support feel safe when breastfeeding and in the role of new mothers.

Bakgrund: Många kvinnor upplever förlossningsrädsla. Föda utan rädsla är en naturlig metod som främjar trygghet och optimerar födandets fysiologi och stärker det positiva i förlossningsupplevelsen. Kvinnans stödperson har en viktig roll under förlossningsarbetet.Syfte: Syftet är att beskriva och undersöka om användandet av metoden Föda utan rädsla (FUR) påverkar den födande kvinnans upplevda vårdkvalitet samt upplevelse och känslor i samband med förlossningen jämfört med tidigare insamlat material.Metod: Mixad metod av fall-kontrollstudie med kvantitativ ansats och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod. Data samlades in genom QPP-I-enkät och analyserades genom Mann Whitney U-test.Resultat: De kvinnor som upplevde god effekt av FUR upplevde bättre stöd från personal, att partnern fick bättre stöd, uppmuntrades att delta och fick sina fysiska behov tillgodosedda under förlossningen. Kvinnorna upplevde även andra faktorer som påverkade den upplevda vårdkvaliteten.Slutsats: Genom förberedelse i FUR-metoden kan det födande paret upplevaökad trygghet och självförtroende inför förlossning och förlossningsrädsla kan motverkas. FUR kan ge upplevelse av ett bättre bemötande från personal, ökat stöd och respekt. Partnern blir stärkt i sin roll, vågar ta plats och ge stöd till den födande kvinnan.Klinisk tillämpbarhet: FUR-utbildningen är kort och ger en stor vinst tillbaka till både det födande paret samt förlossningspersonalen. / Background: Many women experience fear of childbirth. Confident Birth is a natural method that promotes security and optimizes the physiology of childbirth and strengthens the positive in the birth experience. The woman's support person has an important role during the labor. Aim: The aim is to investigate whether the use of the method Confident Birth affects the woman giving birth's perceived quality of care and delivery experience compared with previously collected material. Method: Mixed method of case-control study with quantitative approach and a qualitative content analysis with inductive method. Data are collected through the QPP-I survey and analyzed by the Mann Whitney U-test. Resultats: Women who experienced good effect of Confident Birth, experienced better support from caregivers, that the partner received better support, was encouraged to participate and had their physical needs met during childbirth. The women also experienced other factors that affected the perceived quality of care. Conclusion: Through preparation in the Confident Birth method, the birthing couple can experience increased security and self-confidence before childbirth and fear of childbirth can be counteracted. Confident Birth can provide an experience of a better response from healthcare personal, increased support and respect. The partner dares to act and provide support to the woman giving birth and the partner´s role is strengthened. Clinical application: Preparation in the Confident Birth method is short and gives a big profit back to both the birth couple and the delivery staff.

Bakgrund: Barnmorskan ska arbeta utefter evidens och beprövad erfarenhet. Föda Utan Rädsla är en metod som bygger på beprövad erfarenhet och har införts inom mödrahälsovården och förlossningskliniker i Sverige för att få kvinnan att känna sig trygg under förlossningen. Föda Utan Rädsla har införts i mödrahälsovården och på förlossningskliniker utan vetenskaplig utvärdering av metoden.Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av metoden Föda Utan Rädsla under förlossningen.Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Tio barnmorskor intervjuades. Det manifesta innehållet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade fyra kategorier Att närvara, Att medverka, Att möjliggöra samt Att skapa trygghet. Att närvara handlade om att barnmorskorna ansåg att närvaro och tillgänglighet var viktigt men även att vara lyhörd inför parens förutsättningar. Att medverka bestod i att barnmorskan samverkade med paret och partnern blev delaktig. Att möjliggöra innebar att metoden medförde ett strukturerat arbetssätt. För att möjliggöra användandet behövdes regelbundna utbildningstillfällen och tillämpas vid rätt tidpunkt. Att skapa trygghet innebar att Föda Utan Rädsla var ett tryggt och naturligt arbetssätt. Metoden fungerade som ett tryggt bemötande och förhållningssätt som bidrog till helheten av förlossningen. Slutsats: Föda Utan Rädsla skulle kunna bidra till en positiv förlossningsupplevelse vilket är målet med förlossningsvården. Föda Utan Rädsla kan även bidra till ökad delaktighet hos partnern. Med Föda Utan Rädsla möjliggörs ökad närvaro på rummet. Barnmorskorna lade inte stor vikt vid alla verktygen i Föda Utan Rädsla, utan metoden sågs mer som ett förhållningssätt och inte som någon ny kunskap. / Background: The midwife must work according to evidence and experience. Confident Birth Method is a method built on experience, to make the woman feel safe during childbirth. Confident Birth Method has been introduced in maternal health care and in maternity wards, without scientifically evaluation of the method.Aim: The aim was to describe midwives' experiences of the Confident Birth Method during childbirth.Method: A qualitative design with an inductive approach was chosen. Ten midwives were interviewed. The manifest content was analyzed using a qualitative content analysis.Findings: The analysis generated four categories To be present, To participate, To enable and To create security. To be present meant that the midwives considered presence and availability to be important, but also being sensitive to the couples' circumstances. To Participate consisted of the midwife´s collaboration with the couple and the partner became more involved. To Enable meant that the method entailed a structured way of working. To enable its use, regular training sessions were needed and applying the method at the right time. Creating security meant that the Confident Birth Method was a safe and natural way of working. The method functioned as an approach that contributed to the entirety of the birth.Conclusion: The Confident Birth Method could contribute to a positive birth experience, which is the goal of maternity care. The Confident Birth Method can also contribute to increased participation by the partner. With The Confident Birth Method, increased presence in the room is enabled. The midwives did not attach great importance to all the tools in The Confident Birth Method, the method was seen more as an approach and not as any new knowledge