Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande. Pedagogerna uppfattar att språksvårigheter synliggörs genom att barnet har en oförmåga att göra sig förstådd bland kompisarna i exempelvis leken, men också genom att barnen inte gärna uttrycker sig verbalt och tar till kroppen som kommunikationsverktyg. I de fall där andra insatser och resurser är nödvändigt så nämner majoriteten av pedagogerna hur dem i första hand diskuterar deras uppfattningar med kollegorna för att sedan lyfta det med föräldrarna. En god föräldrakontakt understryks. Att få stöd utifrån iform av exempelvis specialpedagog eller logoped anses vara en trygghet för pedagogerna. Vilka resurser och insatser som sätts in och hur dessa förvaltas skiljer sig kommunerna emellan. Den ekonomiska faktorn kan vara en avgörande faktor i många fall menar dem intervjuade.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka språkstimulering i hemmet och i skolan för att se om det fanns någon obalans. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av enkäter. Studiens informanter bestod av föräldrar i tvåspråkiga familjer med elever i årskurs ett och barnens lärare. Resultatet visade att svenska är det språk som används mest både hemma och i skolan. Vidare visade resultat att språkstimulering på finska inte förekom alls i skolan.</p>

<p>This study is about how children learn language and how preschool teachers work with linguistic stimulation in various ways. The purpose with the study is to examine how a few preschool teachers describe their work, how they stimulate children’s linguistic development in preschool and how they look at their own importance for children’s linguistic development.</p><p> </p><p>The examination method is qualitative interview. I chose to do interviews because I was interested of the preschool teacher’s personal thoughts and opinions. Four preschool teachers participated in the study from three various sections.</p><p> </p><p>The result of the interviews show that the preschoolteachers work conscious with linguistic stimulation. The preschool teachers emphasize is the dialogue with the children which is important for children’s linguistic development and this corresponds to the literature. The preschool teachers themselves think they are important for children’s linguistic development and that it’s important to use an appropriately and an adjustment language which also shows in the literature.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka språkstimulering i hemmet och i skolan för att se om det fanns någon obalans. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av enkäter. Studiens informanter bestod av föräldrar i tvåspråkiga familjer med elever i årskurs ett och barnens lärare. Resultatet visade att svenska är det språk som används mest både hemma och i skolan. Vidare visade resultat att språkstimulering på finska inte förekom alls i skolan.

This study is about how children learn language and how preschool teachers work with linguistic stimulation in various ways. The purpose with the study is to examine how a few preschool teachers describe their work, how they stimulate children’s linguistic development in preschool and how they look at their own importance for children’s linguistic development.   The examination method is qualitative interview. I chose to do interviews because I was interested of the preschool teacher’s personal thoughts and opinions. Four preschool teachers participated in the study from three various sections.   The result of the interviews show that the preschoolteachers work conscious with linguistic stimulation. The preschool teachers emphasize is the dialogue with the children which is important for children’s linguistic development and this corresponds to the literature. The preschool teachers themselves think they are important for children’s linguistic development and that it’s important to use an appropriately and an adjustment language which also shows in the literature.

No description available.

No description available.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga har goda kunskaper inom musik samt på vilket sätt musik och språk på många sätt hör ihop. Medvetenheten är relativt stor kring dessa två enheter och hur de konkret kan tränas för barnens vidare utveckling. Pedagogerna visar stort engagemang för ämnet musik som konstutövande, men även som ett viktigt pedagogiskt redskap för barnens språkutveckling. Samtliga menar att förutsättningen till all form av lärande är att pedagogen själv är glad, inspirerande och engagerad. Detta gäller inte minst vid genomföranden av musiksamlingar i syfte att främja barns språk.

The purpose of this essay is to describe how preschool teachers think about language stimulation and how they work with it when it comes to small children in preschool. My research questions were: What kind of methods do the preschool teachers use? And what kind of work procedure do they have? Is there any difference in the work procedure when it comes to daily routines and playtime? How do the preschool teachers describe their work procedure with language stimulation?To be able to reach my purpose and answer my questions, I decided to make a case study. I have made observations of the preschool teachers and how they work and I have made interviews. The material that I have used, beside observations and interviews, is literature that is about earlier research about this matter.The result of the study shows that the preschool teachers considers their work with language stimulation as part of everything they do. It’s not necessary to use and work with concrete methods or material because the children are so young. They think it really important to be active with language training and language stimulation all through the day and use all moments you have with the children, not just specific moments and specific times. It is the everyday conversations that they have with the children that strengthen the children’s ability to use their language and increases their awareness of language. These results is proven even in my observations.One conclusion in my study is that it is important to grasp every day and meet every childs’ initiative so that they feel important and will be more secure in themselves.Keywords: language stimulation, preschool, language development, preschool teachers.

Vårt syfte med det här arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel det finns och vilka metoder som är lämpliga att använda i olika situationer som främjar språkutveckling hos barn på förskolan. Vi vill även undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. Våra frågeställningar är: Varför är det viktigt att barn utvecklar språket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhåller sig pedagoger och hur skapas förutsättningar för språkutveckling? Hur kan man tillmötesgå varje enskilt barn som har svårigheter med språkutveckling? Metoden i den här undersökningen baserades på kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde på fem olika förskolor med fem olika pedagoger. Vi anser att den här undersökningen har besvarat våra frågeställningar och gett oss en del nya uppfattningar om hur man som pedagog kan arbeta för att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Enligt de pedagoger på de fem förskolor som har deltagit i vår undersökning arbetar medvetet med språkstimulering. Vi anser att de har likvärdiga resurser men pedagoger har olika syn på lärande och förhållningssätt. Därför tror vi att deras arbetsprocesser är av olika slag.