Syftet med studien är att undersöka och beskriva förskollärares uppfattningar om och erfarenheter av att skapa språkstimulerande miljöer för barn med annat modersmål än svenska, och på vilket sätt de anser att det kan få betydelse för dessa barns språkutveckling och lärande. För att samla in datamaterial används intervju som metod och studien bygger på åtta förskollärares uppfattningar, sett från ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar av uppdraget är att skapa en trygg miljö med rikliga kommunikationsmöjligheter i samspel med andra och att de förstår att deras förhållningssätt och ageranden får betydelse i samspelet mellan barnets hemkultur och förskolans nya kultur. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på kunskap när det gäller att synliggöra barns språkliga utveckling. Denna studie har som ambition att öka medvetenheten kring förskollärares kunskaper och strategier för att kunna möta barn med annat modersmål än svenska.

<p> </p><p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagoger som arbetar med</p><p>barn använder sig av musik och lek i undervisningen. För att få reda på det</p><p>genomfördes intervjuer och observationer av fyra pedagoger i en skola i en</p><p>mellansvensk stad. Respondenterna arbetar med barn i olika åldrar, från</p><p>förskoleklass till årskurs nio. Sedan jämfördes intervjuerna och observationerna mot</p><p>tidigare forskning. Läroplanen (Lpo 94) säger att de som arbetar med barn i skolan</p><p>ska försöka hitta sätt att fånga elevernas nyfikenhet och ge dem lust att lära. Man ska</p><p>se alla barn som olika individer och hitta möjligheter för alla att lära och utvecklas.</p><p>Musik, lek och rörelse anses av flera forskare vara ett bra sätt att uppnå detta. Man</p><p>kan genom musiken visa att man behärskar språket, eller ges en möjlighet att kunna</p><p>ta till sig ett nytt språk. Pedagogerna i studien vet att man ska ta till vara på barnens</p><p>naturliga lekfullhet och lusten att sjunga, och de utnyttjar detta till viss del i</p><p>undervisningen. Det är fortfarande viktigt för pedagogerna att använda sig av</p><p>läroböcker i undervisningen, då inte alla vill eller kan lära med hjälp av lek och</p><p>musik. Efter en viss åldersgrupp försvinner till en viss del musiken och nästan all lek</p><p>från skolan, då respondenterna har skilda åsikter om vad eleverna tycker är barnsligt</p><p>eller inte.</p><p> </p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagoger som arbetar med barn använder sig av musik och lek i undervisningen. För att få reda på det genomfördes intervjuer och observationer av fyra pedagoger i en skola i en mellansvensk stad. Respondenterna arbetar med barn i olika åldrar, från förskoleklass till årskurs nio. Sedan jämfördes intervjuerna och observationerna mot tidigare forskning. Läroplanen (Lpo 94) säger att de som arbetar med barn i skolan ska försöka hitta sätt att fånga elevernas nyfikenhet och ge dem lust att lära. Man ska se alla barn som olika individer och hitta möjligheter för alla att lära och utvecklas. Musik, lek och rörelse anses av flera forskare vara ett bra sätt att uppnå detta. Man kan genom musiken visa att man behärskar språket, eller ges en möjlighet att kunna ta till sig ett nytt språk. Pedagogerna i studien vet att man ska ta till vara på barnens naturliga lekfullhet och lusten att sjunga, och de utnyttjar detta till viss del i undervisningen. Det är fortfarande viktigt för pedagogerna att använda sig av läroböcker i undervisningen, då inte alla vill eller kan lära med hjälp av lek och musik. Efter en viss åldersgrupp försvinner till en viss del musiken och nästan all lek från skolan, då respondenterna har skilda åsikter om vad eleverna tycker är barnsligt eller inte.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lärande och utveckling. I vårundersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lärandesker i samspel med andra människor och att de miljöer vi ingår i påverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli språkligt medveten.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att höra hur förskollärare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns språkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollärare ifem olika förskolor med verksamhet för barn från ett till sex år valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett väl fungerande språk för att kommunicera är mycket viktigt. Barn i förskolan kan lära sigmer genom att förskolläraren ger barn utmaningar och vägledning att nå längre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns språkliga medvetenhet är högläsning, samtal och språklekarviktiga inslag. Förskollärarna betonade miljöns betydelse.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien. Resultatet visade att det fanns fem kategorier av språkstimulerande arbetssätt, vilka var lärarstyrd kommunikation, vardagskommunikation, samt auditiv, visuell och estetisk kommunikation. Vi uppfattade samling och högläsning som frekvent använda aktiviteter. De intervjuade lärarnas beskrivningar var samstämmiga i hög grad, där miljöns utformning var en betydande faktor. Det var vanligt att väggarna dekorerades med bilder och texter, samt att böcker och pyssel placeras på barnens nivå. Allt detta för att genom olika sätt stimulera barns språkutveckling.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring språk. Inledningsvis definierar vi begreppet språk, för attsedan beskriva vad Läroplanen för förskolan tar upp. Därefterbeskriver vi barns språkutveckling och redogör för vikten av ettspråkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhållningssättdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för språket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vår valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för språkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar på enSpråkförskola och resterande på två ”vanliga” förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna. Pedagogerna som intervjuades diskuterade språketsbetydelse för utveckling och lärande. Man beskrev också sittspråkfrämjande förhållningssätt och arbete samt miljöns betydelseför barns språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter. De elever som deltog visade ett engagemang och nyfikenhet inför aktiviteterna. Vår slutsats är att vi kommer att använda oss av utemiljön som ett komplement till det traditionella klassrummet eftersom vi anser att det gav både oss och eleverna inspiration. Vi har insett vikten av att våga använda varierande lärandemiljö

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger på Åland arbetar med det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Meningen är att få kunskap om vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja det svenska språket och vilka situationer de anser vara betydelsefulla för språkutvecklingen. Studien genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjälp av ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare och barnträdgårdslärare. Utgångspunkten för analysen är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att pedagogerna använde sig av rim, ramsor och sånger för att stimulera språket. De arbetade även med bilder och berättelser för att konkretisera språket. Andra språkstimulerande stunder som pedagogerna belyste var lek, samling och samtal kring vardagliga händelser. Pedagogerna påpekade även att tryggheten och en avslappnad miljö där barnen får lugn och ro är viktiga faktorer för att inlärning skall ske. Vad som även framkommer är att språket utvecklas genom kommunikation och samspel med barn och vuxna.

Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur musiken på två förskolor användes och på vilket sätt den var språkstimulerande. Vi har också observerat barnen och deras sätt att bearbeta musiken och sången. För att förklara det vi funnit i litteratur har vi valt att använda oss av bland annat Jon-Roar Bjørkvold, Ulf Jederlund och Berit Uddén, tre forskare som skrivit mycket om musikens betydelse för människan. Vi valde att göra observationer där vi följde barn och pedagoger i det dagliga livet på förskolan. Vi hade dock fokus på musikupplevelserna. Det vi har kommit fram till i vår studie är att sång och musik användes flitigt på förskolorna, inte bara en gång om dagen utan vid flera tillfällen. Vi noterade att pedagogerna var aktiva musikanter som uppmuntrade barnen till att sjunga och delta aktivt i aktiviteterna. Barnen använde sig av mycket spontansång och pedagogerna uppmärksammade barnen vid de flesta tillfällen i deras tankar kring musiken. Barnen samtalade, både med varandra och med pedagogerna, om sångernas innehåll. Vi noterade särskilt att inga planerade dialoger förekom i direkt anslutning till sångstundernas slut, då inte tid fanns avsatt för samtal.

<p>The purpose of this project is to examine how educationalists work with children’s language development in a Reggie Emilia- and in one Montessori preschool. I am going to compare these two educational philosophies and search for differences and similarities in how they approach language development. The background of the study is the key role that language development plays when preparing children for later studies in comprehensive school. Information has been gathered both through present specialist literature as well as through interviews with educationalists from the different educational philosophies.  I have also made direct observations of some of the different activities performed by the educationalists. It was harder than I thought to get answers for the questions at issue because language developement in preschool is an extensive field of study and there is much to examine. The analysis and result has been carried out and presented according to language expert Veli Tuomelas principles in language. The study shows that there are some differences but that the preschools mainly operate in similar ways.</p>