The main purpose of this study is to examine the interaction between educators and children during reading aloud and how the educators recognize this. The study is qualitative and the empirical material was gathered through observation and interview methods. Interviews were done with three teachers, and they were observed on five occasions. The children’s age is 4-5 years. The results show that teachers have a good knowledge of reading alouds importance for young children's language development and reading aloud is seen as an educational activity, but may have different purposes depending on the situation. The result also shows that the teachers clearly recognize children's linguistic stimulation in reading aloud.

The thesis examines the utilization of linguogenetic (Proto-Indo-European) and cultural- historic (through borrowing) relationships among European languages in instruction and self- study of foreign languages, and as a means of strengthening European unity. As an example serves German, English and Czech, occasionally Latin and Old Greek, in Teaching German as a Foreign Language. The methods are secondary sources research (to present concise history of the languages and their ancestral proto-languages), analysis of linguistic relationships (between 450 lexemes of the German basic vocabulary and their semantic equivalents - translations - in English, Czech, occasionally Latin and Old Greek) and an opinion survey (among 75 respondents about their interest in the historiolinguistic approach and about their belief in this improving the international relations). The results showed that more than a half of the 450 German words are linguogenetically cognate to English and a significant amount of them also to Czech and Latin. On the contrary, borrowings did not play such an important role within the basic wordstock. Most respondents expressed some kind of interest into the historiolinguistic approach and many of them also believed this approach to have a positive impact on intercultural aspects. KEY WORDS...

<p>The purpose of this project is to examine how educationalists work with children’s language development in a Reggie Emilia- and in one Montessori preschool. I am going to compare these two educational philosophies and search for differences and similarities in how they approach language development. The background of the study is the key role that language development plays when preparing children for later studies in comprehensive school. Information has been gathered both through present specialist literature as well as through interviews with educationalists from the different educational philosophies.  I have also made direct observations of some of the different activities performed by the educationalists. It was harder than I thought to get answers for the questions at issue because language developement in preschool is an extensive field of study and there is much to examine. The analysis and result has been carried out and presented according to language expert Veli Tuomelas principles in language. The study shows that there are some differences but that the preschools mainly operate in similar ways.</p>

The purpose of this project is to examine how educationalists work with children’s language development in a Reggie Emilia- and in one Montessori preschool. I am going to compare these two educational philosophies and search for differences and similarities in how they approach language development. The background of the study is the key role that language development plays when preparing children for later studies in comprehensive school. Information has been gathered both through present specialist literature as well as through interviews with educationalists from the different educational philosophies.  I have also made direct observations of some of the different activities performed by the educationalists. It was harder than I thought to get answers for the questions at issue because language developement in preschool is an extensive field of study and there is much to examine. The analysis and result has been carried out and presented according to language expert Veli Tuomelas principles in language. The study shows that there are some differences but that the preschools mainly operate in similar ways.

Studien undersöker förskollärarens synsätt samt strategier gällande blyga barns delaktighet och språkutveckling i verksamheten. I studien beskrivs fenomenet blyga barn genom tidigare forskning samt genom det sociokulturella perspektivet och anknytningsteorin. Intervjuer har genomförts med förskollärare där innehållet kretsat kring individernas synsätt på blyga barn samt de anpassningar de gör för att möta blyga barns behov av stöttning.  Förskollärares syn på delaktighet och språkutveckling undersöks i relation till blyga barn genom semistrukturerade intervjuer analyserade utifrån en analysmodell som utgått från metodansatsen fenomenografi. Intervjuernas resultat redovisas genom analysmodellens sista steg och visar sambanden mellan förskollärares synsätt samt de syften som deras strategier strävar mot att uppnå. Resultatet visar att förskollärares syften gällande stöttning av blyga barn skiljer sig, men att strategierna är desamma. Resultatet visar att förskollärare som strävar efter att uppnå en trygghet hos blyga barn skiljer sig mot förskollärare som utgår från viljan att uppnå ett ökat självförtroende. I studien framkommer förskollärarnas liknande strategier där uppdelning av barngruppen är framträdande, men att bakomliggande syften till varför de gör uppdelningen skiljer sig. / The study examines preschool teachers views and strategies regarding shy children´s participation and language development. The study describes the phenomenon of shy children through previous research and the socio-cultural perspective and the attachment theory. Interviews have been conducted with preschool teachers, where the content has revolved around the individuals' views on shy children and the adaptions they make to meet the needs of shy children. Preschool teachers' views on participation and language development are examined in relation to shy children through semistructured interviews that have been analyzed by an analysis model based on phenomenography. The results of the interviews are showed through the last step of the analysis model and shows the connections between preschool teachers' views and the purposes that their strategies strive to achieve. The results show that preschool teachers' purposes of supporting shy children differ, but the strategies are the same. The results show that preschool teachers whose goals are to achieve an increase at the feeling of safety among shy children differ from preschool teachers who are based on achiving increased selfconfidence. The study reveals the preschool teachers' similar strategies where they divide the group of children, but the purposes of why they make the decision to split the group of children is different from each other.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares didaktiska arbete i förskolan medspråkutveckling som exempel. Detta för att skapa djupare kunskaper och förståelse förförskollärarnas undervisning utifrån studiens fyra frågeställningar. Utifrån syftetutmynnar frågeställningar som handlar om hur förskollärare arbetar med didaktiskafrågor med inriktning på språkutveckling i förskolan. Även hur lärarna bedriverundervisning och hur den kommer till uttryck i förskolan. Det görs genom att få reda påvarför förskollärare väljer att arbeta på ett visst sätt, hur de väljer att undervisa, det villsäga vilka metoder förskollärarna väljer att använda sig av. Även vad förskollärarnaväljer att arbeta med innehållsmässigt. Jag har genomfört tre semistruktureradeintervjuer med två förskollärare från en förskola belägen i centrala delarna av en svenskstorstad och med en förskollärare i ett förortsområde av den valda storstaden. För attbelysa resultatet ligger det didaktiska perspektivet till grund för studiens empiri. Detteoretiska ramverket är utgångspunkten för studiens analys, det vill säga det didaktiskaperspektivet och det sociokulturella perspektivet, samt de fyra frågeställningarna.Resultatet i studien visar att undervisningen som ska genomföras på förskolan är enaning svårtolkad om huruvida det ska bedrivas av förskollärarna. Det beror påförskollärarnas olika tolkningar om hur undervisningen ska implementeras i förskolan.Förskollärarna planerar undervisning utifrån didaktiska planeringsmallar för att den skabli kvalitativ. Lärarna använder sig av färre didaktiska val i verksamheten närplaneringstiden uteblir på grund av tidsbrist. På så vis tillämpas spontanaundervisningar framför planerade tillfällen. I resultatet framgår det också hurförskollärare tillämpar olika metoder för att ha en framgångsrik språkutveckling och detbehövs inte göras utifrån planeringensunderlag. Det visar att i yrkesrollen skaförskolläraren kunna tillämpa spontana aktiviteter. Enligt intervjuerna kan denkvalitativa undervisningen utebli om och när personalstyrkan inte är fulltaliga. Det göratt förskollärarna inte kan dela in barnen i smågrupper vilket resulterar i att utrymme förspråklig utveckling och lärande blir mindre för barnen. Då kan lärarnasundervisningsformer blir bristande. Utifrån intervjuerna ser samtliga förskollärareproblematik i genomförandet när planeringensunderlag inte blir genomtänkt i denutsträckningen som förskollärarna önskar.