Förmågan att skriva är en grundläggande mänsklig rättighet som är en viktig byggsten för ett aktivt medborgarskap. Därmed är skrivundervisningen i grundskolan av central vikt. Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att undersöka, kartlägga och analysera vad som karaktäriserar forskning kring skrivundervisningsstrategier som lärare behöver implementera i svenskundervisningen för att främja skrivutveckling i förskoleklass till årskurs 3. För att uppfylla föreliggande kunskapsöversikts syfte har följande övergripande fråga formulerats: Vad karaktäriserar forskningen om vilka skrivundervisningsstrategier lärare behöver implementera i svenskundervisningen för att främja elevers skrivutveckling i grundskolans tidigare år (F-3)? Eftersom kunskapsöversiktens frågeställning enbart är övergripande används fyra följande frågor för att karaktärisera forskningsområdet: Hur framställs syfte och frågeställningar i tidigare forskning? Hur framställs teorier och metoder i tidigare forskning? Hur framställs de viktigaste insikterna och slutsatserna? Hur framställs forskningsluckor inom fältet?  Genom litteratursökning med utgångspunkt ur översiktens urvalskriterier identifierades tio vetenskapliga artiklar och avhandlingar genom olika databaser som användes i kartläggningen av forskningen. Inom forskningsfältet är det mest vanligt förekommande att använda kvalitativa forskningsmetoder i form av intervjuer samt fokussamtal med yrkesverksamma lärare, både individuellt och i grupp, i undersökningen om vilka skrivundervisningsstrategier lärarna implementerar i den egna svenskundervisningen. Trots kunskapsöversiktens syfte vars fokus ligger på skrivutveckling, förekommer artiklar samt avhandlingar som skriver om både läs- och skrivutveckling.  Sammanfattningsvis framkommer det flertalet metoder och strategier för skrivundervisning. En anpassad undervisning med variation betonas för att inkludera samtliga i barn/elevgruppen. Digitala medel, som arbete med datorer visar sig vara bra för både läs- och skrivutvecklingen, samt att det kan öka motivationen och intresset för skrivning. Den sociala miljön och interaktion är oumbärlig för både elever och verksamma lärare, och att eleverna får stöttning och stimulans i sin skrivutveckling både i hemmet och i skolan. Implementering av tekniska förmågor är av största vikt i grundskolans tidiga år, som arbete med alfabetet och övning på den fonologiska medvetenheten, gärna genom lek och gestaltning. Arbete med den språkliga medvetenheten, exempelvis genom Bornholmsmodellen, är en fördelaktig strategi. Även individuellt och gemensamt skrivande med fokus på ett lustfyllt lärande samt funktionellt och kreativt skrivande med utgångspunkt ur barnens livserfarenheter, intressen samt kunskapsnivå är betydelsefullt för elevernas skrivutveckling.