BAKGRUND:Vi har under vår utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger både i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper när det gäller läs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan känner vi också ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder så att vi kan hjälpa ochförebygga barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har vi vår bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta område som vi sedan försökt koppla till vår resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda på hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med läs- ochskrivutveckling. De frågeställningar vi har använt oss av är följande :– Vilken betydelse har läs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?– Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?– Vad är gemensamt i pedagogers arbetssätt?METOD:Vi har valt metoden intervju som är en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vår forsknings ansats för att ta reda på respondenternas tankar. Studien innefattarfyra pedagoger, varav två utbildade förskollärare och två utbildade lågstadielärare. Pedagogernaarbetar på en förskola och i tre olika skolor i två olika kommuner.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna i stor utsträckning arbetar med läs- och skrivutveckling de är dockinte medvetna om att deras arbetssätt också är ett förebyggande arbetssätt. Pedagogerna är välmedvetna om hur viktig motivation och uppmuntran är i läs- och skrivprocessen och de anser att merindividuellt arbete hade varit gynnsamt för barns utveckling. Alla pedagoger är överens om att läs- ochskrivutveckling är en livslångprocess.

Syftet med den här uppsatsen är övergripande att beskriva och diskutera några speciallärares arbetsmetoder inom läs- och skrivutveckling i grundskolan. Urval och utbildningsnivå för de elever som beskrivs har varit från förskoleklass till årskurs fem. Uppsatsen bygger på ett induktivt förhållningssätt. De teoretiska perspektiv som presenteras är Phonics och Whole language, eftersom att dessa perspektiv hjälper läsaren att få en helhetsbild av olika synsätt inom läsning och skrivning. Uppsatsens analysarbete har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt. Ett fenomenografiskt förhållningssätt söker sig till att ta reda på hur det förhåller sig. Denna uppsats handlar om sex speciallärares beskrivning av fenomenet arbetsmetoder inom läs- och skrivutveckling. Arbetsmetoderna innefattar gemensam undervisning i mindre grupp och enskild undervisning som framförallt fokuserar på de alfabetiska principerna och kopplingar till fonem och grafem. Speciallärarna betonade det förebyggande arbetet som viktigt. Några speciallärare ansåg att digitala lärplattor var bra verktyg i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling och att läsning och skrivande i grupp skapade god kunskapsutveckling för den enskilde eleven. Slutligen diskuteras det om det är möjligt att skapa en generell verktygslåda för speciallärare? En av slutsatserna är att den professionella verktygslådan kan se olika ut, bland annat beroende av vilken kunskapssyn specialläraren har.

No description available.

<p>Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med lärare verksamma i skolår 4-6. I bearbetningen av våra intervjuer har vi funnit åtta tema-områden som berör olika aspekter av skrivutveckling. I den vidare analysen presenterar vi, av oss konstruerade, lärartyper som representerar skilda sätt att se på skrivande i skolan. Utöver detta har vi fördjupat oss i teorier och begrepp som berör ämnet. Resultatet har visat att lärarna anser att skrivandet är betydelsefullt och lägger stor vikt vid att eleverna får möjlighet att fortsätta utveckla detta. För att eleverna ska kunna utveckla sitt skrivande menar alla lärarna att undevisningen på olika sätt måste utgå från att göra skrivandet till något meningsfullt, lustfyllt och inspirerande. Däremot har vi sett skillnader i vad lärarna betonar som viktigt i undervisningens form och innehåll.</p><p>One of the most important tasks of schools is to teach the students how to write. During our education at Lärarhögskolan we have had the opportunity to spend some time working at schools. During this time, we have seen that a great emphasis is put at reading, talking and writing during the first school years. This has made us think about how teachers continue working with writing in the later school years. Our objective with this study is to deepen the understanding for and develop knowledge about how teachers look upon the writing development in school years 4-6. The objective is also to develop an understanding for what teachers consider to be important knowledge in this subject. We have used a qualitative method by interviewing teachers working with school years 4-6. While going through our interviews, we have found seven themes that touch upon different aspects on writing development. In the further analysis, we relate the results to the three theoretical conceptions scaffolding, the zone of proximal development and dialogism. Moreover, we have studied theories and conceptions about the subject. The results show that teachers consider writing to be meaningful and put a lot of emphasis on that the students get the opportunity to continue to develop their skills. In order for the students to continue their development, all teachers in the study point out that the teaching must make writing something meaningful, enjoyable and inspiring. However, we have seen differences in what the teachers consider as important content and how the teaching is done.</p>

<p>Integreringen av sexåringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med årskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplägget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie är att få en bild av hur man väljer att integrera sexåringarna inom ett rektorsområde och hur de arbetar med barnens läs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att få reda på syftet har vi använt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale förespråkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger från två olika skolor. Endast en pedagog var negativ till integreringen, men ingen av pedagogerna menar att integrering påverkar barnens läs- och skrivutveckling, trots en tidigare skolstart. En slutsats från vår sida är att integreringen både har positiva och negativa sidor och om man ska integrera måste man göra det på rätt sätt för att det ska gynna både barn och vuxna i skolan.</p>

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i praktiken. När och hur kunde lärarna se om en elev har läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lärare som frivilligt ställde upp. I resultatet framkom att lärarna oftast kan se tidigt om en elev har läs- och skrivsvårigheter och att de kunde se det på flera olika sätt, bland annat genom dåligt ordförråd. De arbetade också med dessa elever i likhet med övriga elever, men gjorde några små förändringar samt använde datorn mycket. Denna studie visade att lärare har förmåga att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever och att de har både individ- och miljörelaterade åtgärder att ta till. Vanliga åtgärder som lärarna använder sig av är olika program på datorn, att eleverna får öva mycket på att läsa och skriva samt att eleverna får jobba mycket med specialläraren. De flesta åtgärder som lärarna använde sig av var också sådana åtgärder som främjar elevers språkliga utveckling som exempelvis att låta eleverna läsa mycket och att läsa för eleverna.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och skriva. Att forma bokstäver rätt är viktigt för att kunna skriva tydligt anser mina informanter. Det lärarna prioriterar att arbeta med under skolår 1 är barnens egna texter.</p>

<p>Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell.</p>

<p>Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning.</p><p>Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare.</p><p>I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter. Denna skillnad kan eventuellt spåras till yrkesgruppernas olika utbildningar.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien. Den innehåller en redogörelse för resultatet av en skrivövning utförd i år 5. Övningen innebär träning i informativt skrivande. Studien har inte för avsikt att redovisa en synlig utveckling av elevers skrivande. Den kan däremot ses som en fallstudie och som ett exempel på hur undervisningen påverkar skrivandet. </p><p>Arbetet leder fram till en övertygelse om nödvändigheten av ett förhållningssätt i skrivundervisningen vilket fokuserar process framför produkt. Lärares olika förhållningssätt är starka påverkansfaktorer på innehåll och förmedling lika väl som syfte och mål. Arbetet fokuserar vidare betydelsen av att elever tidigt tränas i skrivande inom olika genrer. De olika genrerna påverkar tillsammans elevens skrivande på ett positivt sätt genom att det tvingar in dem i nya tankebanor.</p>