No description available.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares och specialpedagogers erfarenheter av hur barn med autism upptäcks och vilka åtgärder de vidtar för att hjälpa och stötta barnet. Enligt förskolans styrdokument ska inte barn behöva en diagnos för att få det stöd och de resurser som deras speciella behov kräver. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. För att undersöka förskollärare och specialpedagogers erfarenheter användes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare och fyra specialpedagoger verksamma inom förskolan och habiliteringen. Studien har fyra frågeställningar och dessa frågeställningar är: vilka erfarenheter och kompetenser anser förskollärare och specialpedagoger är viktiga för att upptäcka tidiga symtom hos barn, hur går förskollärare och specialpedagoger vidare när de upptäcker sådana symtom hos barnen, vilka behandlingsmetoder tillämpas för barn med autism? och vad avgör vilken behandlingsform som det autistiska barnet får? I resultatet finns tecken på att NPF uppmärksammas mer än tidigare men att det behövs specialpedagogisk kompetens för att kunna uppmärksamma och se vad barn med autism behöver för stöd för att komma framåt i sin fortsatta utveckling. Avvikande ögonkontakt och brist på kommunikation samt svårigheter kring samspel anses som de mest framskridande tecknen på autism. En bra dialog med kollegor och vårdnadshavare är den mest framträdande förutsättningen för att lyckas i arbetet med autistiska barn. Det saknas resurser för att kunna arbeta med tidiga insatser på ett önskvärt sätt, inte minst för att barnet ska få den intensivträning som habiliteringen åberopar.

Vi har under vår verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi ansåg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i ämnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lärare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och åsikter.Syftet med detta arbete är att införskaffa kunskaper om tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att jämföra lärares och specialpedagogers åsikter i ämnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lärare och fem specialpedagoger för att få svar på våra frågor.Reultatet visar att lärare och specialpedagoger oftast har samma åsikter gällande dyslexi/läs och skrivsvårigheter. Pedagogerna tar upp att det finns flera olika tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. De tar upp att många elever blandar ihop och kastar om bokstäver och att de kan ha svårt att skilja ljud från varandra. Eleverna kan också ha svårigheter med ändelser. Pedagogerna ansåg att elever med en dyslexidiagnos behöver mer tid till arbetsuppgifterna i skolan. Inlästa lärobokstexter samt tillgång till färdigskrivna lektionsanteckningar är ett stöd för dessa elever. Det är viktigt att varje individ får speciellt anpassade och utprovade hjälpmedel.

The purpose of the study is to investigate how active teachers in grades k–3 can work actively to prevent reading difficulties. The purpose is also to investigate what early signs teachers can be observant of in terms of early reading learning associated with reading difficulties. My theoretical point of departure is based on the socio-cultural perspective in which learning takes place in a community with others based on the individual's conditions. I have also assumed the concept of literacy, which means that individuals can read, write, understand and draw conclusions in such an acceptable way that everyday situations work. The informants are active teachers in grades k–3. The study shows what signs the teachers are observant of, for example that students do not hear syllables, cannot rhyme, nor see word pictures. They write letters backwards, pronounce the sounds wrong and change or remove endings. Furthermore, the study shows how the respondents identify students with difficulties in early years by personalizing the teaching according to the student`s needs. Additional findings include the importance of having a good background knowledge of different reading difficulties and the importance of preventive work. The results also show other factors that counteract reading difficulties such as the classroom climate, the importance of getting the right information at handover from the teacher in preschool class and the importance of reading aloud. / Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs f–3 kan arbeta aktivt med att förebygga lässvårigheter. Syftet är även att undersöka vilka tidiga tecken som lärare kan vara observanta på när det gäller den tidiga läsinlärningen kopplat till lässvårigheter. Mina teoretiska utgångspunkter grundar sig i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i gemenskap med andra utifrån individernas förutsättningar. Jag har även utgått ifrån begreppet literacy vilket innebär att individer ska kunna, läsa, skriva, förstå och dra slutsatser på ett så pass godtagbart sätt att vardagssituationer fungerar. Urvalsgruppen är verksamma lärare i årskurs f–3. Studiens resultat visar vilka tecken respondenterna är observanta på, så som att eleverna inte hör stavelser, inte kan rimma eller se ordbilder, att de vänder på bokstäver, säger fel ljud och ändrar eller utelämnar ändelser. Vidare visar resultatet hur respondenterna fångar upp elever med lässvårigheter i tidig ålder genom att individanpassa undervisningen utefter elevens behov. Studien visar även på vikten av att ha en bra bakgrundskunskap till olika lässvårigheter och hur viktigt det förebyggande läsinlärningsarbetet är. Resultatet visar även andra faktorer som motverkar lässvårigheter så som klassrumsklimat och vikten av att få rätt information vid överlämningen från förskoleklassen samt högläsningens betydelse.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares olika erfarenheter av och uppfattningar om arbetet för och med barn som far eller riskerar att fara illa i hemmiljön. Fem förskollärare intervjuades i form av kvalitativa intervjuer. Resultat från studien visade att förskollärarna ansåg att skapa en bra relation med barnen är viktigt. Detta för att kunna upptäcka barn som far eller riskerar fara illa i hemmiljön. Ett centralt resultat visar att förskollärarna har uppmärksammat barn som har bristande klädsel på förskolan. Kläderna är inte anpassade efter väder och årstid. Ett annat resultat visar att förskollärarna oftast anser sig ha ett bra samarbete med föräldrar och att de brukar ge tips och råd till dem samt tipsa om stöd de kan söka utifrån som till exempel från socialtjänsten. Vidare resultat från studien påtalar att förskollärarna diskuterar i arbetslaget när de är oroliga över något barn. Förskollärarna anser att samarbetet med socialtjänsten skulle kunna bli bättre efter en orosanmälan har blivit gjord. De menar att en återkoppling från dem vore bra för att få veta hur det går med utredningen.