<p>Sammanfattning</p><p>Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva. Det fanns de som förespråkade den traditionella metoden även kallad den syntetiska. Denna metod innebär att man utgår från delen till helhet. Medan man inom den analytiska metoden utgår ifrån helheten till delen. Dessa två metoder tar sin utgångspunkt i två olika perspektiv på dels hur man lär och hur man lär sig läsa och skriva. Det behavioristiska perspektivet ligger till grund för den syn på läs- och skrivinlärning som det individualpsykologiska perspektivet återger. Det socialinteraktionistiska perspektivet grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande.</p><p>I arbetet tar vi upp exempel som representerar de olika metoderna, dels Wittingmetoden som är en syntetisk metod och tar sin grund i det individualpsykologiska perspektivet. Vidare, LTG-metoden som utgör exempel på en analytisk metod, vilken hör samman med det socialinteraktionistiska perspektivet på läs- och skrivlärande. I vår intervjuundersökning kunde vi konstatera att arbetet med elevers läs- och skrivutveckling inte enbart utgick ifrån ett perspektiv på läs- och skrivutveckling utan var en blandning av både den syntetiska metoden och analytiska metoder.</p>

Sammanfattning Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva. Det fanns de som förespråkade den traditionella metoden även kallad den syntetiska. Denna metod innebär att man utgår från delen till helhet. Medan man inom den analytiska metoden utgår ifrån helheten till delen. Dessa två metoder tar sin utgångspunkt i två olika perspektiv på dels hur man lär och hur man lär sig läsa och skriva. Det behavioristiska perspektivet ligger till grund för den syn på läs- och skrivinlärning som det individualpsykologiska perspektivet återger. Det socialinteraktionistiska perspektivet grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande. I arbetet tar vi upp exempel som representerar de olika metoderna, dels Wittingmetoden som är en syntetisk metod och tar sin grund i det individualpsykologiska perspektivet. Vidare, LTG-metoden som utgör exempel på en analytisk metod, vilken hör samman med det socialinteraktionistiska perspektivet på läs- och skrivlärande. I vår intervjuundersökning kunde vi konstatera att arbetet med elevers läs- och skrivutveckling inte enbart utgick ifrån ett perspektiv på läs- och skrivutveckling utan var en blandning av både den syntetiska metoden och analytiska metoder.

<p>Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför. I vår undersökningsbakgrund har vi presenterat två dominerande perspektiv på läs- och skrivlärande – det individualpsykologiska och det socialinteraktionistiska perspektivet. Beroende på vilket av dessa perspektiv som läraren tar sin utgångspunkt i får det olika konsekvenser för hur undervisningen kommer att se ut. Resultatet av vår studie visar att de lärare vi har intervjuat skiljer sig åt gällande uppfattningarna om hur den inledande läs- och skrivundervisningen bör läggas upp för att på bästa sätt gynna elevernas lärande.</p>

Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför. I vår undersökningsbakgrund har vi presenterat två dominerande perspektiv på läs- och skrivlärande – det individualpsykologiska och det socialinteraktionistiska perspektivet. Beroende på vilket av dessa perspektiv som läraren tar sin utgångspunkt i får det olika konsekvenser för hur undervisningen kommer att se ut. Resultatet av vår studie visar att de lärare vi har intervjuat skiljer sig åt gällande uppfattningarna om hur den inledande läs- och skrivundervisningen bör läggas upp för att på bästa sätt gynna elevernas lärande.

<p>16 kvinnor dör varje år på grund av våld i hemmet och enligt undersökningen Slagen Dam har varannan kvinna sen sin 15-årsdag blivit utsatt för någon form av våld av en närstående man. Trots dessa siffror är mörkertalet för antalet kvinnor som utsätts för våld i hemmet fortfarande väldigt stort. Så vad är avgörande i kvinnornas val att inte anmäla brottet och varför stannar de hos mannen? Syftet med detta arbete är att utifrån aktuell svensk forskning kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer analysera och granska vilka teoretiska perspektiv som används för att förklara varför många kvinnor stannar kvar i relationen där de utsätts för våld. Studiens frågeställningar är: Vilka är de mest framträdande teoretiska perspektiven inom svensk forskning inom området mäns våld mot kvinnor i nära relationer? Vad är enligt de teoretiska perspektiven orsakerna till varför kvinnor stannar i relationer där de utsätts för våld? Är perspektiven som används tillräckliga för att förklara varför kvinnor stannar kvar i sina relationer, där män utövar våld mot dem?</p><p>Resultatet visar att det i dagsläget finns tre ledande perspektiv: det individualpsykologiska perspektivet, det strukturella/könskulturella perspektivet och det socialpsykologiska perspektivet. Dessa tre perspektiv analyserar kvinnans problematik utifrån tre olika nivåer: individ-, grupp-, och strukturell nivå. Det individualpsykologiska perspektivet söker enbart förklaringar på individnivå och då framför allt förklaringar om vad det är i kvinnans psyke som gör att hon stannar. Å andra sidan utgår det strukturella/könskulturella perspektivet enbart ifrån en strukturell nivå och granskar kvinnans val i en samhällelig kontext med mäns överordning i samhället. När det gäller det socialpsykologiska perspektivet, så ser man här på kvinnans problematik på gruppnivå, med fokus på den komplexa relationen mellan mannen och kvinnan. Vår slutsats är att ingen av dessa teoretiska perspektiv enskilt kan ge en tillräcklig förklaring till varför kvinnan stannar. Vi anser att det endast är genom en kombination av de olika teoretiska perspektiven som en djupare förståelse av varför många kvinnor stannar i relationer där de utsätts för våld kan erhållas.</p>

16 kvinnor dör varje år på grund av våld i hemmet och enligt undersökningen Slagen Dam har varannan kvinna sen sin 15-årsdag blivit utsatt för någon form av våld av en närstående man. Trots dessa siffror är mörkertalet för antalet kvinnor som utsätts för våld i hemmet fortfarande väldigt stort. Så vad är avgörande i kvinnornas val att inte anmäla brottet och varför stannar de hos mannen? Syftet med detta arbete är att utifrån aktuell svensk forskning kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer analysera och granska vilka teoretiska perspektiv som används för att förklara varför många kvinnor stannar kvar i relationen där de utsätts för våld. Studiens frågeställningar är: Vilka är de mest framträdande teoretiska perspektiven inom svensk forskning inom området mäns våld mot kvinnor i nära relationer? Vad är enligt de teoretiska perspektiven orsakerna till varför kvinnor stannar i relationer där de utsätts för våld? Är perspektiven som används tillräckliga för att förklara varför kvinnor stannar kvar i sina relationer, där män utövar våld mot dem? Resultatet visar att det i dagsläget finns tre ledande perspektiv: det individualpsykologiska perspektivet, det strukturella/könskulturella perspektivet och det socialpsykologiska perspektivet. Dessa tre perspektiv analyserar kvinnans problematik utifrån tre olika nivåer: individ-, grupp-, och strukturell nivå. Det individualpsykologiska perspektivet söker enbart förklaringar på individnivå och då framför allt förklaringar om vad det är i kvinnans psyke som gör att hon stannar. Å andra sidan utgår det strukturella/könskulturella perspektivet enbart ifrån en strukturell nivå och granskar kvinnans val i en samhällelig kontext med mäns överordning i samhället. När det gäller det socialpsykologiska perspektivet, så ser man här på kvinnans problematik på gruppnivå, med fokus på den komplexa relationen mellan mannen och kvinnan. Vår slutsats är att ingen av dessa teoretiska perspektiv enskilt kan ge en tillräcklig förklaring till varför kvinnan stannar. Vi anser att det endast är genom en kombination av de olika teoretiska perspektiven som en djupare förståelse av varför många kvinnor stannar i relationer där de utsätts för våld kan erhållas.