• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Bättre skribent genom läsande? : En studie om interaktionen mellan läsning av skönlitteratur och skrivande i grundskolans senare år samt gymnasieskolan / To be a Better Writer Through Reading? : A Study of the Connection Between Reading and Writing in the Subject of Swedish in Upper Secondary School

Martinson, Josefine January 2015 (has links)
Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn på skönlitteraturläsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare år och gymnasiet. Uppsatsens frågeställning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturläsning och skrivande sker i skolan inom denna åldersgrupp. Syftet är att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lärare till att arbeta integrerat med skönlitteraturläsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom läsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. Därefter lyfts olika metoder fram och två studier presenteras närmare, där Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknära forskning undersökt interaktionen mellan läsande och skrivande i klassrummet. I deras redogörelser finns mer eller mindre lyckade exempel på hur elever fått arbeta med samspelet mellan läsning och skrivande. I diskussionen analyseras relevanta delar från litteraturen med riktning mot det som pekar på samspelet mellan skönlitteraturläsning och skrivande. Uppsatsens slutsats är att det finns ett samband mellan elevers skönlitteraturläsning och deras skrivande. Men för att detta samband ska framträda är det av stor relevans att en matchning får ske mellan eleven och skönlitteraturen samt att läraren själv vågar visa sig som läsare och skribent i klassrummet för att på detta sätt skapa ett större intresse för skrivande och skönlitteraturläsning, och sambandet mellan dem, bland eleverna.
2

Att läsa sig till skrivande : Hur skönlitteraturläsning och skrivande på ett kreativt sätt kan integreras i skolan

Martinson, Josefine, Philipsson, Maria January 2015 (has links)
Den här forskningsproducerande uppsatsen prövar två metoder där läsande av skönlitteratur och skrivande vävts samman. Syftet har varit att undersöka vad det ryms för möjligheter i ett arbetssätt där läsning av en skönlitterär bok integrerats med skrivuppgifter. I studien har läsning av Tove Janssons bok Vem ska trösta knyttet? fungerat som utgångspunkt då metoderna skriva sig in i litteraturen samt meddiktning prövats. Uppsatsens frågeställningar har handlat om hur de två metoderna ovan kan fungera som stöd i elevernas skrivande. Vidare har frågeställningarna behandlat hur den skönlitterära boken återspeglas i elevernas texter samt vilka likheter och skillnader som går att finna mellan texterna som eleverna på de två stadierna skrivit. Datainsamlingen har genomförts i en årskurs tre i grundskolan samt en årskurs tre i gymnasiet och elevernas texter har sedan analyserats utifrån olika teman. Till att börja med ges en teoretisk ram som bland annat presenterar olika sätt på vilka läsning och skrivande kan användas integrerat. Därefter redogörs för undersökningens resultat med många exempel från elevtexter. Som avslutning diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur. Uppsatsens slutsatser är att metoderna skriva sig in i litteraturen samt meddiktning har fungerat som stöd och inspiration i elevernas textskapande. Det har skett genom att båda metoderna innefattat någon form av modelltext som hjälpt eleverna i deras skrivande. Ytterligare en slutsats är att den skönlitterära boken haft effekt på elevernas egna texter. Slutligen är den tydligaste likheten mellan de två årskurserna att de flesta eleverna haft förmåga att gestalta sin egen inre röst. Den tydligaste skillnaden är att de äldre eleverna med hjälp av större metaspråklig förmåga kunnat skapa mer självbärande texter än de yngre eleverna.
3

Vilka faktorer motiverar högstadieelever till skönlitterär läsning i skolämnet svenska? : En studie utifrån högstadieelevers perspektiv om läsmotivation inom skönlitterär läsning

Hermansson, Ellen January 2019 (has links)
Forskning visar att läsförståelsen hos de svenska skolbarnen ökar, men ändå talas det om att vi som lärare måste hjälpas åt att försöka motivera elever till att läsa mer, då läsmotivationen saknas. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad den svenskämnesdidaktiska forskningen säger om läsmotivationen hos högstadieungdomar i skönlitterär läsning. Genom att även undersöka elevers förhållningssätt till läsningen vill jag veta vilka faktorer som är betydande för motivation till läsning av skönlitteratur. Frågeställningarna som användes i studien var:  • Hur ser högstadieelevers läsmotivation ut idag enligt den ämnesdidaktiska forskningen? • Vilka faktorer visar den ämnesdidaktiska forskningen är viktiga för att öka elevers läsmotivation enligt högstadieelever?  Resultaten visade att attityden till läsning var både positiv och negativ, men att det fanns flera aspekter att ta hänsyn till för motivationshöjning hos eleverna. De aspekter som det främst talades om var en bra läsmiljö – både hemma och i skolan, bokval samt igenkänningsfaktor i boken. Sociala faktorer spelade också in och slutligen spelade även belöningar och mål in.
4

Litteratursyn i grundskolans tidiga år

Ravanis, Fanny January 2015 (has links)
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur skönlitteraturläsning kan legitimeras i grundskolans tidiga år. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning kring vilken nytta som skönlitteraturläsning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i årskurs F-3 – två lärare och två skolbibliotekarier – och tre elever i årskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten för F-3. Resultatet visar att lärare och skolbibliotekarier framför allt legitimerar litteraturläsning med fokus på skriftspråkssamhällets krav på medborgarna och att de ser det som en demokratisk fråga att stödja elever mot att bli läsare med djup läsförståelse. Lärarna arbetar med enskild läsning, högläsning och läsläxa och undervisningen inkluderar språkliga färdigheter, läsförståelse samt koppling till elevernas erfarenheter. Bibliotekarierna arbetar med att bygga goda elevrelationer för att stödja dem i sökandet efter en bok som kan väcka läslust och motiverar det framför allt med litteraturläsningens personlighetsutvecklande sidor. Styrdokumenten legitimerar litteraturen genomgående positivt och beskriver den som ett medel för språk- och identitetsutveckling samt omvärldsförståelse. De litteraturkunskaper som konkretiseras i centralt innehåll och kunskapskrav handlar om litterära texters upplägg, form, budskap och författare. Eleverna ser läsningen som viktig för framtiden och nämner flera andra medier som de ägnar sig åt på sin fritid. Slutsatsen som dras är att bibliotekarierna i högre grad än lärarna lyfter skönlitteraturens möjligheter att utveckla personliga och demokratiska förmågor, medan lärarna istället i högre grad fokuserar på färdighetsaspekter. Eventuella orsaker till detta, möjligheten att skapa mötesplatser mellan litteratur och andra medier samt vikten av att förhålla sig kritisk till litteraturen diskuteras.
5

Integrerad läs- och skrivundervisning : En studie om tre gymnasieelevers litterära kompetens i kursen Litterär gestaltning / Integrated reading and writing in an educational setting : A study of three secondary school students' literary competence in the course 'Literary portrayal'

Hartikainen, Jessika January 2010 (has links)
I uppsatsen studeras tre elevers litterära kompetens utifrån sambanden mellan läsning av skönlitteratur och eget litterärt skrivande inom gymnasiekursen Litterär gestaltning. Enligt kursplanen i svenska, i Lpf 94, ska undervisningen behandla språk och litteratur som två samspelande aspekter i en helhetssyn. I Litterär gestaltning integreras läsning till stor del med elevernas skrivutveckling; eleverna i kursen kan även antas vara intresserade av bägge delar. Det är således växelverkan mellan de två aktiviteterna läsande och skrivande som fokuseras. Vad kan jag utläsa av elevernas egna upplevelser av en sorts integration mellan dessa och hur ser deras litterära kompetens ut? Som teoretiska utgångspunkter använder jag fyra faser av litterära föreställningsvärldar samt en teoretisk modell av litterär kompetens. Metoden är kvalitativ och intervjuerna med eleverna utfördes i form av halvstrukturerad samtalsintervjuer. Resultatet visar ett samband mellan de enskilda elevernas utveckling av föreställningsvärldar och litterära kompetens; förmågan att bilda sig en god litterär kompetens verkar förutsätta att eleven kan röra sig i föreställningsvärldarnas samtliga fyra faser. Endast stor läsvana behöver inte leda till en god litterär kompetens.
6

Lärares strategier för att skapa en ökad läslust bland elever i år 4-6

Walkeapää, Yamina January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra på vilket sätt lärare arbetar för att väcka elevernas läslust i och utanför skolan.  För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar skapats. Dessa lyder ”I vilken utsträckning och på vilket sätt arbetar lärare för att främja elevernas intresse för läsning?” och ”Vilka utmaningar och möjligheter ser lärarna för elevernas läsutveckling i relation till läslust?”    För att samla in data till denna studie användes en kvalitativ datainsamlingsmetod eftersom det skulle samlas in information som beskriver lärarnas upplevelser, tillvägagångssätt och föreställningar. Observationer av verkligheten har således inte genomförts, men lärarna har fått dela sina upplevelser och sin verklighet kring ämnet, vilket förhoppningsvis leder närmare en förklaring till elevernas dalande läslust.    Av resultaten framkom det att elever är mer motiverade att läsa när läsuppgifterna och aktiviteterna är relevanta för deras liv, när de har tillgång till ett brett utbud av läsmaterial, när de har stora möjligheter att engagera sig i varaktig läsning och när de har möjligheter att göra val om vad de läser och hur de engagerar sig i och slutför läskunnighetsuppgifter. Resultaten påvisade även att elever är mer motiverade att läsa när de har möjligheter att socialt interagera med andra om texten de läser, när de har möjligheter att lyckas med utmanande texter och när incitament i klassrummet återspeglar värdet och vikten av att läsa. För att besvara frågeställningarna tog jag hjälp av en didaktisk-metodisk handlingskompetens avseende hur lärare skapar motivation att läsa hos sina eleverna och Gambrells (2011) sju principer om hur lärare arbetar för att främja elevernas lust till att läsa. / The purpose of this study is to make visible in what way and why teachers work to arouse students' desire to read in and out of school. To achieve the purpose of the study, two issues have been created. These read "To what extent and in what way do teachers work to promote students' interest in reading?" and "What challenges and opportunities do teachers see for students' reading development about the desire to read?" To collect data for this study, a qualitative data collection method was used because it would collect information that describes the teachers' experiences, approaches, and ideas. Observations of reality have thus not been carried out, but the teachers have had to share their experiences and their reality on the subject, which hopefully leads to a closer explanation for the students' declining desire to read.  The results showed that students are more motivated to read when the reading tasks and activities are relevant to their lives, when they have access to a wide range of reading materials, when they have great opportunities to engage in lasting reading and when they have opportunities to do choices about what they read and how they engage in and complete literacy tasks. The results also showed that students are more motivated to read when they have the opportunity to socially interact with others about the text they read, when they have the opportunity to succeed with challenging texts, and when incentives in the classroom reflect the value and importance of reading. To answer the questions, I took the help of a didactic-methodological action competence regarding how teachers create motivation to read in their students and Gambrell's (2011) seven principles on how teachers work to promote students' desire to read.
7

Betydelsen av skönlitteratur för unga vuxnas kunskapsutveckling : En kvalitativ undersökning genomförd med sex djupintervjuer

Hellqvist, Amanda January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att genom djupintervjuer kartlägga sex olika svensklärares syn på skönlitteraturens betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodansats som bygger på semistrukturerade intervjuer. På en allmän nivå presenterar denna studie både likheter och skillnader i svensklärares syn på skönlitteratur som undervisningsmoment och hur skönlitteratur nyttjas i undervisningskontext, detta presenteras i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Således finns det en bred variation i hur svensklärare beskriver hur skönlitteratur kan användas i undervisningssammanhang men det finns en omedveten överenskommelse om att sakinnehållet i skönlitteratur är av betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. I denna process visar studien tydligt att i dagens skola finns en ambition att använda skönlitteratur som ett kunskapsutvecklande instrument men att det finns stora skillnader i hur skönlitteratur verkligen används i undervisningssituationer. Detta resulterar i slutsatser som bygger på att sakinnehållet i skönlitteratur har en positiv inverkan på unga vuxnas kunskapsutveckling men att eleverna inte får ta del av ett enhetligt svenskämne samt att dagens kursplan erbjuder en bred tolkningshorisont.

Page generated in 1.8974 seconds