Denna rapport baseras på en undersökning som går ut på att ta reda på vad man sombutikschef på Systembolaget kan göra för att förbättra kundservicen inom ramarna för despecifika försäljningsregler som företaget måste följa på grund av det monopol påförsäljning av alkoholhaltiga drycker som föreligger.I rapporten tas teorier om servicekvalitet upp där vi bland annat har utgått ifrån tekniskoch funktionell kvalitet, olika teorier om kundservice och personlig service,påverkansmetoder samt teori om organisationens betydelse för servicekvalitet.Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi intervjuat butikschefer i treav Systembolagets butiker. Vidare har vi även använt oss av observationer ochbenchmarking. Det sammanställda resultatet har tillsammans med teorin utgjort en grundnär vi analyserat resultatet av undersökningen och tittat på likheter och skillnader mellanteori och praktik.Den centrala slutsatsen vi kom fram till är att Systembolaget ligger efter i kundservice, dådetta ämne börjat uppmärksammats fullt ut först på senare år. För att utveckla sinkundservice rekommenderar vi bland annat att företagets butiker i större omfattning skallanvända sig av både extern och intern benchmarking för att på så sätt förbättra den egnaverksamheten. Vi kommer även med rekommendationer på åtgärder som vi anser skullekunna öka kundservicen inom Systembolaget.

<p>Denna rapport baseras på en undersökning som går ut på att ta reda på vad man sombutikschef på Systembolaget kan göra för att förbättra kundservicen inom ramarna för despecifika försäljningsregler som företaget måste följa på grund av det monopol påförsäljning av alkoholhaltiga drycker som föreligger.I rapporten tas teorier om servicekvalitet upp där vi bland annat har utgått ifrån tekniskoch funktionell kvalitet, olika teorier om kundservice och personlig service,påverkansmetoder samt teori om organisationens betydelse för servicekvalitet.Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi intervjuat butikschefer i treav Systembolagets butiker. Vidare har vi även använt oss av observationer ochbenchmarking. Det sammanställda resultatet har tillsammans med teorin utgjort en grundnär vi analyserat resultatet av undersökningen och tittat på likheter och skillnader mellanteori och praktik.Den centrala slutsatsen vi kom fram till är att Systembolaget ligger efter i kundservice, dådetta ämne börjat uppmärksammats fullt ut först på senare år. För att utveckla sinkundservice rekommenderar vi bland annat att företagets butiker i större omfattning skallanvända sig av både extern och intern benchmarking för att på så sätt förbättra den egnaverksamheten. Vi kommer även med rekommendationer på åtgärder som vi anser skullekunna öka kundservicen inom Systembolaget.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att journalistik är en produkt av förhållandet mellan journalisten och dess källor. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur arbetet med källor ser ut för sex journalister på regionaltidningar. Här undersöks hur kontakten med källorna sker och hur journalisten och källan samspelar med varandra. Studien täcker hela arbetsprocessen, från vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och källan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden går ut på att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar. De sex journalisterna har intervjuats om totalt 76 artiklar.</p><p>Resultatet visar att ungefär hälften av artiklarna har initierats av journalister och hälften av källor utanför redaktionerna. I det stora hela är journalisterna väldigt aktiva i arbetet med artiklarna, men när en artikel har sitt ursprung hos en källa står journalisterna under större påverkan utifrån och blir något passivare i sitt arbete. Journalisterna använder mycket elitkällor. De källor som har varit viktigast återkommer ofta och dem har journalisterna mycket stort förtroende för. Därmed visar studien att journalisten och källan samspelar genom ett givande och tagande i arbetsprocessen. Detta antyder att de har ett gemensamt intresse att forma slutprodukten.</p>

Tidigare forskning har visat att journalistik är en produkt av förhållandet mellan journalisten och dess källor. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur arbetet med källor ser ut för sex journalister på regionaltidningar. Här undersöks hur kontakten med källorna sker och hur journalisten och källan samspelar med varandra. Studien täcker hela arbetsprocessen, från vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och källan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden går ut på att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar. De sex journalisterna har intervjuats om totalt 76 artiklar. Resultatet visar att ungefär hälften av artiklarna har initierats av journalister och hälften av källor utanför redaktionerna. I det stora hela är journalisterna väldigt aktiva i arbetet med artiklarna, men när en artikel har sitt ursprung hos en källa står journalisterna under större påverkan utifrån och blir något passivare i sitt arbete. Journalisterna använder mycket elitkällor. De källor som har varit viktigast återkommer ofta och dem har journalisterna mycket stort förtroende för. Därmed visar studien att journalisten och källan samspelar genom ett givande och tagande i arbetsprocessen. Detta antyder att de har ett gemensamt intresse att forma slutprodukten.