Heat pumps cause noise, and in urban areas this can lead to complaints from the neighbors. Disturbing noise can affect human health adversely by causing sleep disturbances and difficulties to concentrate. Miljöbalken states that the one who installs a heat pump on his or her land is responsible for the noise that it generates. Naturvårdsverket has issued benchmarks that will serve as guidelines for noise measurements, when a suspicion of risks for human health is. Municipalities may also adopt limits in local regulations. Noise measurements are often done on the property line but a judgment of a precedent case from 2012 concludes that the measurements should be done at the facade and patio.  A survey was mailed to 221 companies that installed heat pumps. The responses showed a divided opinion on the question of how frequently the companies felt that the problems of noise complaints occurred. Most companies often discussed noise reduction measures with their customers in connection to the installation of the heat pump. However, it was far from all, though many, who used the existing regulations and guidelines in their counseling with the customers. Few companies used the benchmarks from Naturvårdsverket. The indistinct way to apply Naturvårdsverkets benchmarks that is shown in the summed cases in this report can make it difficult for the companies to use these in consultation with their customers.

Detta arbete behandlar en fältstudie av ljudisolering i husfasader vid lågfrekvent buller. Mätningarna gjordes i Rödabergsskolan och omfattade mätningar av ljudnivån inomhus från en ljudkälla utomhus. Syftet med arbetet var att utföra en noggrann mätning som innebar många upplagda punkter i form av ett koordinatsystem och jämföra det resultatet med motsvarande resultat som ges när Svensk Standard ISO 16283-3 används. Målet var att ta reda på ifall standarden kan användas i större utsträckning i lägre frekvensområden. Värdena från mätningen användes sedan i framställningen av ljudtrycksmedelvärden och reduktionstal för låga frekvenser. Övriga mätningar som togs var hörn, efterklangstider, bakgrundsnivåer och ljudnivå utomhus.  Arbetet kom fram till att det är möjligt att använda Svensk Standard ISO 16283-3 i ytterligare två tersband lägre än ursprungliga 50 Hz. Skillnaden i resultaten vid användandet av det noggranna koordinatsystemet och standardmetoden blev tillräckligt liten för att denna slutsats skulle kunna dras. Problematik uppstod däremot vid ännu lägre frekvenser. Då överskreds inomhusnivån av bakgrundsnivån, vilket tydde på att det fanns ett bakomliggande lågfrekvent ljud i rummet och att högtalaren inte alstrade tillräckligt med energi för att inomhusnivån skulle skilja sig mer från bakgrundsnivån. En kraftigare högtalare som kan alstra mer energi vid lägre frekvenser skulle behövas vid vidare arbete.  Vid beräkning av reduktionstalen användes efterklangstiden, som enligt teorin tas fram med hjälp av energimetoder. Då låga frekvenser inte ligger inom de frekvenser som inkluderas i energimetoder blev resultaten av reduktionstalen osäkra. Inga särskilda beräkningar gjordes för att anpassa metoden ner till de låga frekvenserna. Från reduktionstalen kunde dock skillnader mellan olika metoder observeras och ett tydligt resultat var att ljud exciteras i hörnen och är betydande punkter att inkludera. Vid vidare arbeten kan noggrannare värden av reduktionstalen och efterklangstiderna tas fram om beräkningsmetoden anpassas för de låga frekvenserna.