Klassrummet är den plats lärare och elever tillsammans lär sig kunskaper om matematik. En viktig del i klassrummen är undervisningens matematikuppgifter, uppgifterna som skapar ett utmanande hinder och engagerar eleverna att sträva mot ett lärande. Denna studie sker i anslutning till LICR-projektet vid Umeå universitet och syftar till att öka förståelsen för relationen mellan elevers lärande och vilken resonemangstyp elever använder när de löser matematikuppgifter designade så att eleven använder antingen algoritmiskt- eller kreativt resonemang. Studien använder en jämförande analys för att beskriva datamaterialet. Empiriskt visar studien att elever som utför matematikuppgifterna som prövar algoritmiskt resonemang lyckas signifikant bättre under träning än elever som utför matematikuppgifter som prövar kreativt resonemang. Under test gäller motsatsen och elever som tränat med matematikuppgifter som prövar kreativt resonemang presterar bättre än de som prövats på algoritmiskt resonemang. Det finns ett samband mellan elevers lösningsfrekvens och deras kognitiva förmåga under test oavsett vilka matematikuppgifter de tränat på.

Syftet med denna studie är att utreda vilka kunskaper och färdigheter olika lärare i folkmusik tolkar tillhör begreppet gehör och i detta belysa hur de själva använder sitt gehör i eget musicerande samt i sin undervisning. Tidigare forskning visar att gehör kan betraktas från många olika vinklar; både som metod eller strategi i undervisning och inlärning, som ämne i olika skolformer och som medfödda eller förvärvade kunskaper och färdigheter. Semistrukturerade intervjuer har använts för att insamla data som sedan analyserats tematiskt. Resultatet visar att lärarna delar uppfattningen om att en musiker som lyckas sammanföra musikteoretiska och genrespecifika kunskaper med speltekniska färdigheter i det egna spelet och i musicerande med andra har ett gott gehör. I detta är medvetenhet, reflektion och kommunikation viktiga parametrar. Diskussionen behandlar de viktiga gehörsmässiga kunskaper och färdigheter som informanterna presenterat. Detta i relation till olika skolformers undervisning och hur den sociala kontexten runt den svenska folkmusiken skapar värde i mötet mellan människor och musik. / The main goal with this study is to get closer to an understanding for what knowledge and skills that different teachers in Swedish folk music reads in to the word by-ear learning and/or oral skills as well as to shine a light upon how they use their own oral skills when playing music and when teaching. Earlier studies show that oral skills can be looked upon from different angles; both as a method or strategy in education or learning, as a subject in different forms of schools and as inherited or acquired skills and knowledge. Semi structured interviews has been used to collect data that has been analyzed thematically. The results of the study show that the teachers share the opinion that a musician who successfully is able to combine knowledge of music theory and genre specifics with instrumental technical abilities when playing solo and with others has well developed oral skills. Self awareness, reflection and communication are key elements in this process. In the discussion of the study the different knowledge and skills presented by the teachers are put in relation with how differents schools in Sweden structure their teaching of oral skills. The chapter also discusses how the social context surrounding Swedish folk music creates value in the correlation between people and music.