Denna studie undersöker min förmåga att insamla, imitera och memorera ett klingande material genom att lyssna på olika visor genom åtta olika arbetsmetoder för gehörsinlärning. Visorna tillhör genren folkmusik och varierar i sin melodiska utformning för att utreda om min inlärningsprocess påverkas av specifika musikaliska strukturer. Huvudfokus i studien ligger på att utreda mina förutsättningar för melodisk instudering samt att undersöka hur de olika metoderna påverkar min upplevelse av instuderingsprocessen. I studien framkommer att textuellt innehåll och en upplevd meningsfullhet i visorna är av stor vikt för min inlärningsprocess samt att melodiernas teoretiska struktur inte var av stor vikt för min inlärning. I diskussionen lyfts gehörets definition och betydelse vid melodisk instudering samt hur människans sociala miljö kan påverka en individs inställning och motivation till musik, allt utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. / This study examines my ability to collect, imitate and memorize melodies by listening to different songs through eight different methods for by-ear learning. The songs in the study belong to the folk music genre and their melodic structures varies to provide information about however different melodic patterns has effect on my learning ability. The main focus of this study is to investigate how different methods for by-ear learning affects my interpretation of the learning situation and to approach an understanding about my conditions for by-ear learning. The study comes to the conclusion that the lyrics of a song and my experience of validity connected to the song plays a main part in my learning process. In the discussion of this study learning by-ear and its different definitions are lifted together with how a social environment and its approach towards music can have effect on a persons motivation for learning. The study is prosecuted from a hermeneutic perspective.

Syftet med denna studie är att utreda vilka kunskaper och färdigheter olika lärare i folkmusik tolkar tillhör begreppet gehör och i detta belysa hur de själva använder sitt gehör i eget musicerande samt i sin undervisning. Tidigare forskning visar att gehör kan betraktas från många olika vinklar; både som metod eller strategi i undervisning och inlärning, som ämne i olika skolformer och som medfödda eller förvärvade kunskaper och färdigheter. Semistrukturerade intervjuer har använts för att insamla data som sedan analyserats tematiskt. Resultatet visar att lärarna delar uppfattningen om att en musiker som lyckas sammanföra musikteoretiska och genrespecifika kunskaper med speltekniska färdigheter i det egna spelet och i musicerande med andra har ett gott gehör. I detta är medvetenhet, reflektion och kommunikation viktiga parametrar. Diskussionen behandlar de viktiga gehörsmässiga kunskaper och färdigheter som informanterna presenterat. Detta i relation till olika skolformers undervisning och hur den sociala kontexten runt den svenska folkmusiken skapar värde i mötet mellan människor och musik. / The main goal with this study is to get closer to an understanding for what knowledge and skills that different teachers in Swedish folk music reads in to the word by-ear learning and/or oral skills as well as to shine a light upon how they use their own oral skills when playing music and when teaching. Earlier studies show that oral skills can be looked upon from different angles; both as a method or strategy in education or learning, as a subject in different forms of schools and as inherited or acquired skills and knowledge. Semi structured interviews has been used to collect data that has been analyzed thematically. The results of the study show that the teachers share the opinion that a musician who successfully is able to combine knowledge of music theory and genre specifics with instrumental technical abilities when playing solo and with others has well developed oral skills. Self awareness, reflection and communication are key elements in this process. In the discussion of the study the different knowledge and skills presented by the teachers are put in relation with how differents schools in Sweden structure their teaching of oral skills. The chapter also discusses how the social context surrounding Swedish folk music creates value in the correlation between people and music.