The aim of this thesis is to give insight into how librarians use Instagram and TikTok when marketing to young people. The data was collected by conducting a total of eight semi-structured interviews, four about TikTok and four about Instagram. The theoretical framework used is the 4Ps of marketing, also known as marketing mix. This theory was used in combination with a thematic analysis method. This thesis seeks to answer the questions: How can the librarians’ use of TikTok or Instagram be understood from the 4Ps of marketing? Why do librarians use TikTok or Instagram? And What pros and cons are there to using TikTok or Instagram as marketing tools? This study finds that librarians in public libraries use TikTok and Instagram to bring awareness to the library itself, use their platforms for reading promotion by posting book recommendations, and market relevant events and activities put on by the libraries. The marketing on TikTok and Instagram takes a lot of time, and effort, for the librarians and there are also a lot of technical difficulties that make it harder. GDPR is also an obstacle for the librarians, and there are a lot of differences in the rules between the libraries. Aesthetics is important for all the content, regardless of platform. It is hard for the librarians to know if they reach out to the correct group because young people do not interact with the libraries’ posts.

The aim of this Master's thesis is to study what public librarians' literature mediation looks like on Tiktok by exploring some librarians' experiences and perspectives and by mapping posts on the libraries Tiktok accounts to see which patterns emerge. The method for the study is qualitative semi-structured interviews with librarians as well as a quantitative content analysis of Tiktok-posts from the libraries where the interviewed librarians work. Analysis of the empirical material has been conducted within a thematic framework based on Jofrid Karner Smidt's mediation roles (1994). The key findings are that the librarian mostly acts as an educator and as a social anthropologist in the selection of literature, but that the librarian in the posts appears in the librarian's role as an ordinary person who conveys subjective experiences as a reader and tries to participate in the reading community Booktok on Tiktok. There is great possibility of designing videos on Tikok in order to reach users, but this requires knowledge of the aesthetics of the platform.

Problemformulering och syfte:Tidigare forskning visar att tonårstjejer i åldrarna 14 till 18 år spenderar mer tid på sociala medier jämfört med övriga demografiska grupper, sett till kön och ålder.  Inom den nämnda gruppen observeras det vidare att 40% av flickor, i åldrarna 14 till 16, tillbringar mer än tre timmar per dag på sociala medier. Motsvarande andel för tonårstjejer, 17 till 18, år är 50%. Huvudfokus för tidigare studier har främst undersökt hur denna “ständiga uppkoppling” bär med sig negativa konsekvenser med hänsyn till den aktuella demografiska gruppens psykiska välmående, i synnerhet gällande självkänsla och självbild.  Syftet med studien är att undersöka hur unga tjejer påverkas av kommunikationsinnehållet på sociala medier.

I takt med digitaliseringen tillförs ständigt nya marknadsföringsmöjligheter där tidigare forskning betraktar sociala medier som en aktuell marknadsföringsstrategi, där främst videobaserade funktioner uppmärksammats och blivit en marknadsföringstrend. Därför är det vanligt att se marknadsföring som ofta sker genom online videos där händelser, reels och Tiktok identifieras som starka marknadsföringsverktyg som är aktuella och trendar. Marknadsförare måste därför agera för att hålla sig uppdaterade på de marknadsföringstrender som skapas för att bidra till en ökad kunskapskompetens, som främjar ett organisatoriskt lärande och som leder företaget framåt. Denna studie ämnar därför att skapa en djupare förståelse för marknadsförares attityd till marknadsföringstrenderna händelser, reels samt Tiktok för att främja ett organisatoriskt lärande. Detta genom att tillhandahålla insikter som kan tillämpas för vidare användning och implementering av trenderna, vilket berikar organisationers kunskapskompetens.  Studien baseras utifrån tidigare forskning där en teoretisk referensram ligger till grund för studiens empiri vilket består av fyra olika teorier och modeller. Social penetrationsteori och teorin medierikedomens roll används för att ge en förklaring kring hur nära relationer och förbättrad kommunikation kan uppstå mellan företag och kunder. Teorin om triggers och val av tjänsteleverantör ger studien en beskrivning kring hur digitala triggers kan användas för att påverka kunder, där till sist teknikacceptansmodellen används för att kunna tolka marknadsförares attityder till händelser, reels och Tiktok. Studien använder sig av en kvalitativ metod där datainsamlingen genomfördes via semi-strukturerade intervjuer där analysmetoden baseras utifrån ett hermeneutiskt och abduktivt förhållningssätt. Den slutsats studien kommer fram till beskriver attityden marknadsförare har gentemot händelser, reels och Tiktok, vilket visar sig vara positiv. Slutsatsen visar att majoriteten av de intervjuade marknadsförarna har en positiv attityd gentemot marknadsföringstrenderna, även ifall några uttryckte funktionernas utmaningar och svårigheter. Följaktligen besvaras därmed studiens problemformulering som lyder: Hur ser marknadsförares attityd ut gentemot marknadsföringstrenderna händelser, reels och Tiktok? / In step with digitization, new marketing opportunities are constantly being added where previous research considers social media as a current marketing strategy, where mainly video-based functions have been noticed and become a marketing trend. Therefore, it is common to see marketing that often takes place through online videos where stories, reels and Tiktok are identified as strong marketing tools that are current and trending. Marketers must therefore act to stay up-to-date on the marketing trends that are created to contribute to an increased knowledge competence that promotes organizational learning and that leads the company forward. This study therefore intends to create a deeper understanding of marketers attitude to the marketing trends stories, reels and Tiktok in order to promote organizational learning. This is by providing insights that can be applied for further use and implementation of the trends, which enriches the knowledge competence of organizations. The study is based on previous research where a theoretical frame of reference is the basis for the study's empirical work, which consists of four different theories and models. Social penetration theory and the theory of the role of media richness are used to provide an explanation for how close relationships and improved communication can arise between companies and customers. The theory of triggers and choice of service provider gives the study a description of how digital triggers can be used to influence customers, where finally the technology acceptance model is used to be able to interpret marketers attitudes towards stories, reels and Tiktok. The study uses a qualitative method where the data collection was carried out via semi-structured interviews where the analysis method is based on a hermeneutic and abductive approach. The conclusion reached by the study describes the attitude marketers have towards stories, reels and Tiktok, which turns out to be positive. The conclusion shows that the majority of the interviewed marketers have a positive attitude towards the marketing trends, even if some expressed the challenges and difficulties of the functions. Consequently, the study's problem formulation is answered, which reads: What do marketers attitude look like towards the marketing trends events, reels and Tiktok?

This paper aims to investigate the relationship between political engagement on TikTok and the perceived levels of polarization among first-time voters in Sweden. Since there are many ways to engage with political content on TikTok, a distinction has been made between passive engagement and active engagement with political content on TikTok. On this basis, the two research questions that this thesis intends to address are: RQ1: How does passive political engagement on TikTok relate to Swedish first-time voters’ perception on the level of polarization in Sweden? RQ2: How does active political engagement on TikTok relate to Swedish first-time voters’ perception on the level of polarization in Sweden? With the foundation in previous literature and theoretical concepts, the hypotheses of the study expected there to be a positive relationship between political engagement in TikTok and perceived polarization, with active engagement expected to have a stronger effect than passive engagement. To investigate the relationship, an online survey was conducted in April 2023 with 106 respondents and the data was later presented in a OLS regression. The results found no support for the formulated hypotheses, as there was no statistically significant relationship for either active or passive engagement on TikTok and perceived polarization. Instead the analysis suggests that political placement and engagement with political news in traditional media are found to be linked to perceived polarization.

SAMMANFATTNINGDatum:  2023-05-30Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens                  UniversitetFörfattare: Sofia Svedberg 97-01-06 Anna Mellberg 96-05-29                           Titel: Tiktok: en plattform för marknadsföring – en kvalitativ studie om hur företag kan använda sociala medieplattformen Tiktok som marknadsföringsstrategi.             Handledare: Rana MostaghelNyckelord: Sociala medier, Tiktok, Innehållsmarknadsföring, Generation Z, Influencer marknadsföring,  Visuellt innehåll.Forskningsfrågor: -Hur kan företag använda Tiktok som plattform för marknadsföring?    -Vilka strategier används för att skapa effektiv marknadsföring med användningen av Tiktok?-På vilket sätt skiljer sig företags marknadsföring strategier på Tiktok från deras strategier på andra sociala medieplattformar?Syfte: Syftet med studien är att utforska hur företag använder Tiktok som en plattform för marknadsföring. Målet är att bidra till en ökad förståelse för hur företag kan dra nytta av Tiktok som ett marknadsföringsverktyg och marknadsföringsstrategi. Metod: KvalitativSlutsats: Företag kan använda Tiktok för marknadsföring genom att skapa engagerande och anpassat innehåll till målgruppen, särskilt generation Z. Effektiv marknadsföring på Tiktok kräver strategier som uppdaterar och anpassar innehållet efter populära trender, med fokus på autentiskt, personligt och humoristiskt material som kommunicerar snabbt och nära med kunderna. Marknadsföringsstrategier på Tiktok skiljer sig från andra sociala medieplattformar genom behovet av trendigt och snabbt innehåll, ständig uppdatering och  anpassning efter målgruppens behov. / ABSTRACT Date: 2023-05-30Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 crInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen UniversityAuthors: Sofia Svedberg  97-01-06 Anna Mellberg 96-05-29 Title: Tiktok: a platform for marketing – a qualitative study about how companies can use the social media platform Tiktok as a marketing strategy.Supervisor: Rana MostaghelKeywords: Social media, Tiktok, Content Marketing, Generation Z, Influencer marketing, Visual ContentResearch questions: -How can companies use Tiktok as a platform for marketing? - What strategies are used to create effective marketing with the use of Tiktok?                  -How do companies' marketing strategies on Tiktok differ from their strategies on other social media platforms?Purpose:The purpose of this study is to explore how companies use Tiktok as a platform for marketing. The goal is to contribute to an increased understanding of how companies can benefit from Tiktok as a marketing tool and create new marketing strategies.Method: QualitativeConclusion: Businesses can use Tiktok for marketing by creating engaging and customized content, including influencers especially Generation Z. Effective marketing on Tiktok           requires strategies that update and adapt content to popular  trends, focusing on authentic, personal and humorous material that communicates quickly and closely with       customers. Marketing strategies differ from other social media platforms by the need for trendy and fast content, constant updating and adaptation according to the needs of the target audience.

In the constantly evolving media environment, understanding how social media is used to influence people’s perceptions is becoming increasingly important. This thesis focuses on the ways social media is used to frame conflicts. More specifically, the thesis aims to understand how the official account of Ukraine is framing the Russia-Ukraine war on TikTok. The study acknowledges the lack of research into the ways social media is used to frame conflict and attempts to start filling this research gap. The study was conducted as a qualitative content analysis, using 150 TikTok videos posted between April 2022 and 2023 as its data. Robert Entman’s (1993) conceptualization of framing was used as the analytical framework of the study. The thesis concludes that @ukraine.ua focuses on the implications war has had on the lives of Ukrainians and the destruction it has caused. It also almost explicitly identifies Russia’s acts as the cause of problems and while Ukraine is presented as the protector and fierce fighter of freedom, Russia is referred to as a terroristic and evil entity. @ukraine.ua suggests Ukraine’s victory in the war as a solution to problems, while also amplifying the necessity of military and economic aid.

Denna studie har ämnat att undersöka hur unga vuxna skapar mening och identitet genom TikTok. Syftet med studien är att tillföra kunskap och fylla kunskapsluckor om TikTok användning utifrån ett sociologiskt perspektiv, specifikt genom unga vuxnas meningsskapande och identitet. För att uppnå syftet formulerades en forskningsfråga: Hur skapar unga mening och identitet genom TikTok? För att kunna besvara frågan utfördes en kvalitativ metod, med två fokusgrupper om fyra informanter i vardera grupper. De teoretiska utgångspunkterna är teorier om övervakning, ålderskodning, samt identitetsteori. Resultatet visade att unga vuxna skapar mening och identitet på flera sätt. Meningen och identiteten skapas utifrån ramarna av den konstruerade “allmänna” TikTok-diskursen. Meningen och identiteten skapas och upprätthålls genom deltagande övervakning, genomförande av sanktioner och ålderskodning. Identiteten förstärks av att bli inkluderad och bekräftad i gemenskapen samt genom åldersexkludering. Samtidigt är framställning av självet centralt för identitetsskapandet. Det gör informanterna genom att föreställa sig vilka som är mottagarna av det man publicerar, för att kunna styra vilket intryck andra får av en. Resultatet visar även att autenticitet värdesätts högt, så länge det inte anses vara för privat. Bidraget tillforskningsfältet består av identifierade ramar för vad som konstrueras som en allmän TikTok-diskurs, betydelsen av den föreställda gemenskapen, samt ålderskodning och autenticitet som central för identitet och meningsskapandet.

Har de olika reklamstrategierna som används på TikTok och Facebook olika påverkan hos användarens engagemang? Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för användares engagemang av reklam på TikTok och Facebook. Studien avser även undersöka när användaren väljer att stänga ner applikationen som konsekvens av lågt engagemang för reklamformens innehåll i applikationerna.  Denna kvantitativa studie använde ett digitalt enkätformulär för att samla in empiri som visade respondenternas engagemang för reklam på TikTok och Facebook. Undersökningen distribuerades genom ett snöbollsurval för att sedan analyseras genom SPSS.  Det finns ett större engagemang inom användandet av TikTok än inom Facebook. Reklamform och reklamstrategi har en direkt påverkan på användarnas engagemang i sociala medierna. Anledningen kan vara avsaknad av tillräcklig värdering eller tanke för reflektering hos användaren. / Do the different advertising strategies used on TikTok and Facebook have different effects on the user's engagement? The purpose of this study is to gain a deeper understanding of users' engagement of advertising on TikTok and Facebook. The study also intends to investigate when the user chooses to close the application as a consequence of low engagement to the content of the advertising form in the applications. This quantitative study used a digital survey to gather empirical primary data that showed the respondents engagement towards the commercial on TikTok and Facebook. The survey was distributed through a snowball sampling to then be analyzed through SPSS.  There is a greater user commitment in TikTok than in Facebook. Advertising form and advertising strategy have a direct impact on an users' engagement in these social medias. The reason may be a lack of sufficient valuation or reflection for the user.

The study aims to reveal companies' persuasion strategies on TikTok. TikTok has shown to be an effective marketing tool and today consumers feel like they often overspend their money on stuff they can't afford. This context birthed the idea to our study. This is a form of a case study since we have dug deeper into 3 companies communication on TikTok and how they use the platform convince the consumers to buy their products. The companies we have looked at are Joe & the Juice, Ganni and Gymshark. We have combined Multimodal critical discourse analysis with a rhetorical analysis. We are analyzing both visual elements and the meaning of these and how power is used in this communication. A rhetorical analysis is all about persuasion and exposing persuasion, which is what the study is all about. We discovered that companies today build communities where they are the leaders and control the agenda of the participants of the community. We start off by determining the company's identity and how this is used to persuade the consumer to join their community. The companies use different techniques here that are well adapted to their brand. The premium fashion company wants people to join their community to reach a higher class in the society. The modern coffee shop and the Social Gym brand wants the consumer joining their communities because they are on the same level and the consumer should feel like they are friends with the voice behind the brand. The study ends with a discussion why this strategy may be effective and how it might be persuasive to the consumer. We found a lot of prior studies and theories that show that the human being has a desire in its core to feel like they belong to a group of people, they are drawn to that. The human also has a drive to express themselves and who they are, then we discussed that to show that they belong to the community created by these companies they can buy their products and show them off. This supports the thought of the community persuasive strategy as effective.