<p>Godkännandedatum: 2015-11-19</p>

Abstract   The use of electronic media plays an important part in the life of youth and especially Internet and mobile phones are important in the social and cultural networks of youth. The first step of this thesis is to examine the ICT-based activities of upper secondary school students through an online survey. The second step is to examine what didactic implications can be derived from the ICT-based activities in the subject of Swedish. Results from this survey and national and international research show that young people spend the majority of their leisure time on the Internet. The result also shows that media activities displace other school related activities such as traditional reading and writing. The findings point out the importance for teachers to adapt to student’s media experiences and to use them in the classroom. They also point out the importance of teachers’ conceptions of the subject Swedish for classroom work and how to make students involved in their studies.

The purpose of this study was to investigate to what extent  young adults use media to create the image of themselves. The questions we wanted to answer was as follows: what does the media use of young adults look like compared to their attitudes towards media content; what awareness do they have of other young adults attitudes concerning media content; and finally, how do these attitudes affect their own media use? Media consumption is a great part of  the daily lives of young adults living in Sweden: the national  average media consumption is seven hours a day, for 15-24 year olds. This provides a new way for young adults to express their identity - by showing their use of different media content, they can change other's perception of themselves. The method we used in our study was a combination between a quantitative and a qualitative method. We first made a survey in three classes with senior year high school-students, in a Swedish school. The survey was then followed by five in-depth interviews with one or two students representing each class. The study showed that young adults use media consumption as a mean to fitting in, rather than as a mean to distinguishing themselves. Media consumption is of a greater importance when the young adult is creating an identity as 'one in the group', compared to when the young adult is creating his or her own personal identity.  For the young adults we studied, the main advantage of displaying their media consumption was to show others they belonged. They achieved this by participating in discussions concerning media content, as discussions concerning media content was a daily routine in their lives.

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vår nyhetskonsumtion   Författare: Stina Bergdal &amp; Evelina Olsson   Kurs, termin och år: C-uppsats, HT-2014   Antal ord i uppsatsen: 18 949   Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa två strukturer är viktigt då vi trots dagens individsamhälle påverkas av vår omgivning när det gäller vår nyhetskonsumtion.   Metod och material: Metoden som används är surveyundersökningar. Materialet som används i denna undersökning består av den nationella SOM-undersökningen från 2012.   Huvudresultat: Generation och klass är båda strukturer som påverkar vår konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas påverkan är olika och vi påverkas i högre grad av vår generationstillhörighet än vår klasstillhörighet. Det vill säga den tid, samhällsklimat och den tekniska utvecklig vi växer upp i formar oss inte bara som människor utan även som nyhetskonsumenter. De vanor vi skaffar oss i vår ungdom är de vanor som kommer att följa med oss resten av livet och vara en naturlig del av vår konsumtion.             Klasstillhörigheten har även den en påverkan på hur vi tar del av nyheter men när vi jämför båda dessa komponenter blir det tydligt att generationstillhörigheten är viktigare. Även om det finns vissa klasskillnader inom generationerna, den tydligaste kanske när det gäller valet av enskilda nyhetsmedium, så är den gemensamma referenspunkten vi har med de som vuxit upp i samma tidevarv mer betydande för hur vår nyhetskonsumtion ser ut.   Nyckelord: Generation, Klass, Nyhetskonsumtion, Medieanvändning, Generationsklyftor, Klassklyftor

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken. 461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nästan dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter. Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper dagligen eller nästan dagligen. På delad andraplats med 12 procents daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping. Även när det gäller veckoanvändningen hamnar Jönköpings-Posten på första plats, 61 procent läser tidningen från dagligen till minst en gång i veckan. TV4 Jönköping når 48 procent och SVT Smålandsnytt 33 procent av de unga tittarna minst en gång i veckan, och ungefär samma andel av ungdomarna, 31 procent, använder nättidningen Jnytt varje vecka. Däremot visar resultatet att övriga nätversioner av lokalmedierna har en låg användarfrekvens.  Empirin talar även för att användningen av lokala nyhetsmedier skiljer sig kraftigt åt mellan de olika gymnasieprogrammen. / B-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap (31-60 hp)

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Psykisk ohälsa hos unga ökar. Sömnsvårigheter, oro och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom på psykisk ohälsa. För att må och fungera optimalt visar forskning att ungdomar behöver mellan åtta till tio timmars sömn per natt. Många faktorer konkurrerar om tiden då ungdomen ska lägga sig, exempelvis IT-media, skolarbete och tankar om den egna identiteten samt att ”passa in” i normen. Skolsköterskan möter dagligen ungdomar med sömnproblem eller problem som är sömnrelaterade. Skolsköterskans uppgift är att stötta i hälsoprocessen, men också fokusera på att söka orsaker till sömnproblemen, för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Föreliggande studie syftar till att undersöka samband mellan sömnlängd respektive sömnproblem och IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning hos ungdomar. Studien besvarar frågeställningarna: Finns det skillnader i sömnlängd och sömnproblem utifrån bakgrundsvariablerna kön, boende, härkomst och meritvärde? Finns det skillnader mellan killars och tjejers IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning? Finns det samband mellan påverkansfaktorerna: IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Det var 937 elever i årskurs 9 som svarade på en enkät med frågor om sömn, IT-media, skolstress och självuppfattning. Studiens resultat visar att elever med icke sammanboende föräldrar och elever med meritvärden under medel, har en kortare sömnlängd, än elever med sammanboende föräldrar och elever med ett medelmeritvärde över 237. Dessutom konstateras att tjejer, elever med icke sammanboende föräldrar och meritvärde under medel, har större andel sömnproblem än killar, elever med sammanboende föräldrar och elever med ett meritvärde över medel. Resultatet visar också att skolstress, IT-medieanvändning samt IT-medieanvändning vid sänggående, har ett samband med kort sömnlängd, vilket är 7 timmar eller mindre per natt. Skolstress och självuppfattning visar i sin tur samband med sömnproblem. Slutsatsen är att ungdomars sömn bör tas på allvar i skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sömnproblematiken bör dessutom diskuteras på lednings och samhällsnivå då det är ett folkhälsoproblem. För att fastställa vad som är orsak och verkan mellan sömn och olika faktorer behövs ytterligare forskning.

När regeringen och Folkhälsomyndigheten, den 17 mars 2020, beslutade att gymnasieskolor, universitet och motsvarande lärosäten skulle ställas om från närstudier till distansutbildning väcktes en nyfikenhet hos oss. Vi blev intresserade då denna omställning dels påverkade vår egen studiesituation och även då vi ville se hur andra studenter upplevde denna hastiga förändring.  I denna uppsats undersöker vi hur studenters arbetssituation har förändrats till följd av Covid-19. För att få svar på detta valde vi att utgå från följande frågeställningar: “Vilken roll spelar medieanvändningen, för studiesituationen och den sociala kontakten, i omläggningen till distansstudier för studenter?”, “Hur upplever studenter att den sociala aspekten har påverkats till följd av distansstudier?” och “Hur uppfattar studenter att deras prestation och koncentration har påverkats av distansstudier?”.   Till vår hjälp har vi valt att utföra fyra intervjuer, samt en pilotstudie med ytterligare två intervjuer. Vi har valt att intervjua studenter inom Medie- och kommunikationsvetenskap samt inom Journalistik, då vi ville använda oss av studenter som har både teoretiska- och praktiska moment i sina studier. Dessutom studerar vi själva inom detta ämne, vilket innebär att vi är insatta i vilken betydelse den kreativa processen i grupp har för vissa moment i utbildningen.  Med hjälp av forskning inom pedagogik, social närvaro och Medie- och kommunikationsvetenskap där vi inriktade oss på hur medierna använts som ett hjälpmedel i utbildningssyfte och ur ett socialt perspektiv, har vi sedan undersökt och analyserat vår empiri. Studien har resulterat i att vi har fått ta del av studenters individuella reflektioner och perspektiv på hur distansstudier har fungerat, hur den sociala närvaron har påverkats och hur medieanvändningen ser ut.  Vi kan se att intervjupersonerna betonade betydelsen av att ha en bra kontakt med lärare och handledare. När kontakten fungerade bra upplevde studenterna även att arbetssituationen och den sociala aspekten fungerade bättre. Denna aspekt har varit väldigt intressant.

Vi har skrivit detta arbete med syftet att ta reda på vilka attityder några lärare och elever har till olika typer av mediala texter. Metoden vi valde att använda oss av var intervjuer. De intervjuade var dels åtta elever i årskurs 4-6 och dels tre lärare som undervisade i samtliga av dessa årskurserVi kom fram till att böcker är den medieform som används mest i undervisningen men att även andra medier, speciellt film, tycks vara någonting som lärare och elever vill ha mer av i undervisningen. Dessa medier har, under undersökningens gång, visat sig användas på olika sätt och med olika syften, till exempel brukar film användas när ett nytt tema introducerades. Intervjuerna visade att samtliga informanter uppskattar en varierad medieanvändning och anser att det på olika sätt gynnar inlärningen.De slutsatser vi kunnat dra efter att ha analyserat det inspelade intervjumaterialet är att olika typer av mediala texter förvisso värderas högt av både lärare och elever, men användningen av dessa speglar inte alltid dessa värderingar. Böcker framstår som det medium som värderas högst på skolan, i varje fall av lärarna, trots den positiva syn på olika medier som dessa uppvisar. Ett medium som verkar vara i det närmsta förbisett är musik; varken lärare eller elever talar om detta i förhållande till inlärning. Den ännu ej utvecklade tekniken på den aktuella skolan framstår än så länge som ett hinder för att fullt ut kunna utnyttja det digitala mediets kapacitet. Till sist frågar vi oss om det vidgade textbegreppet kan ge upphov till förvirring just på grund av bruket av ordet text då resultatet av undersökningen gett oss anledning att fundera över detta.

Procrastination has long been a problem for many. Whether it is school work, training or something else, most individuals have experienced that they deliberately postpone a task for a later occasion. This phenomenon has in recent time been integrated into our society in a negative way. In our media-centered society we are becoming more connected where nowadays almost all of Sweden's population has access to the internet. Technology has brought many opportunities, but it has also opened up for new ways to procrastinate. This study aimed to investigate procrastination in the form of media usage by a large target group. We intended to find out eventual differences in procrastination habits between the sexes, but also between workers and students. Previous research has already shown that procrastination differs with age and occupation. With this in mind we seek to answer the question: Which digital media does people use when they procrastinate and on which technical platforms does this happen? In order to answer this question, we conducted a preliminary study on a smaller group of people to get a better understanding of what matters were relevant in this context. This preliminary study then formed the basis for a survey of 91 participants. The results showed clear differences between both men and women and between students and workers. Differences regarding both media usage and procrastination habits were seen where some differences were more notable than others. The result confirms previous studies in several aspects and gives us some insight into how different procrastination habits might look. / Prokrastinering har sedan länge varit ett problem som många möter. Vare sig det handlar om skolarbete, träning eller något annat har de flesta individer upplevt att de medvetet skjutit upp en uppgift till ett senare tillfälle. Detta fenomen har under senare tid integrerats i vårt samhälle på ett oftast negativt vis. I vårt mediecentrerade samhälle blir vi allt mer uppkopplade och nuförtiden har nästan hela Sveriges befolkning tillgång till internet. Tekniken har medfört många möjligheter men har även öppnat upp för nya sätt att prokrastinera. Denna studie ämnade undersöka prokrastinering i form av medieanvändning hos en stor målgrupp bestående av folk i alla åldrar. Vi ämnade att ta reda på eventuella skillnader i prokrastineringsvanor mellan könen men också bland yrkesarbetande och studerande. Tidigare forskning har redan visat att prokrastinering skiljer sig med ålder och sysselsättning. Mot bakgrund av detta söker vi att besvara frågan: Vilka medier använder personer när de prokrastinerar samt på vilka tekniska plattformar sker detta? För att besvara denna forskningsfråga utförde vi en förstudie på en mindre grupp för att få ett bättre förstånd för vilka frågor som var relevanta i sammanhanget. Denna förstudie låg sedan till grund för en enkätstudie med 91 deltagare. Resultatet visade tydliga skillnader mellan både män och kvinnor och mellan studerande och yrkesarbetande. Skillnader gällande både medieanvändning och prokrastineringsvanor kunde ses där vissa skillnader var mer märkbara än andra. Resultatet bekräftar tidigare studier i flera aspekter och ger oss en viss insikt om hur olika prokrastineringsvanor kan se ut.