När regeringen och Folkhälsomyndigheten, den 17 mars 2020, beslutade att gymnasieskolor, universitet och motsvarande lärosäten skulle ställas om från närstudier till distansutbildning väcktes en nyfikenhet hos oss. Vi blev intresserade då denna omställning dels påverkade vår egen studiesituation och även då vi ville se hur andra studenter upplevde denna hastiga förändring.  I denna uppsats undersöker vi hur studenters arbetssituation har förändrats till följd av Covid-19. För att få svar på detta valde vi att utgå från följande frågeställningar: “Vilken roll spelar medieanvändningen, för studiesituationen och den sociala kontakten, i omläggningen till distansstudier för studenter?”, “Hur upplever studenter att den sociala aspekten har påverkats till följd av distansstudier?” och “Hur uppfattar studenter att deras prestation och koncentration har påverkats av distansstudier?”.   Till vår hjälp har vi valt att utföra fyra intervjuer, samt en pilotstudie med ytterligare två intervjuer. Vi har valt att intervjua studenter inom Medie- och kommunikationsvetenskap samt inom Journalistik, då vi ville använda oss av studenter som har både teoretiska- och praktiska moment i sina studier. Dessutom studerar vi själva inom detta ämne, vilket innebär att vi är insatta i vilken betydelse den kreativa processen i grupp har för vissa moment i utbildningen.  Med hjälp av forskning inom pedagogik, social närvaro och Medie- och kommunikationsvetenskap där vi inriktade oss på hur medierna använts som ett hjälpmedel i utbildningssyfte och ur ett socialt perspektiv, har vi sedan undersökt och analyserat vår empiri. Studien har resulterat i att vi har fått ta del av studenters individuella reflektioner och perspektiv på hur distansstudier har fungerat, hur den sociala närvaron har påverkats och hur medieanvändningen ser ut.  Vi kan se att intervjupersonerna betonade betydelsen av att ha en bra kontakt med lärare och handledare. När kontakten fungerade bra upplevde studenterna även att arbetssituationen och den sociala aspekten fungerade bättre. Denna aspekt har varit väldigt intressant.

Bakgrund: Att bli äldre kan innebära flytt till särskilt boende. Faktorer som kan bidra till trivsel är bland annat social kontakt samt den fysiska miljön. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om äldre i särskilda boenden med ett eget kök/pentry i större utsträckning har social kontakt och högre skattad trivsel än de utan eget kök/pentry. Design: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Metod: Data från 4469 enkäter insamlade mellan november 2013 och september 2014 analyserades i SPSS. Resultat: Samband mellan kök och social kontakt gick inte påvisa men däremot fann vi en statistisk signifikant skillnad i skattad trivsel hos de med eget kök/pentry och social kontakt i jämförelse med dem utan. Konklusion: Inget samband återfanns mellan eget kök och social kontakt, däremot ser trivsel hos äldre ut att påverkas om man har eget kök eller inte. Ytterligare studier efterfrågas, speciellt om kökets innebörd för den äldre. Nyckelord: Kök, pentry, social kontakt, trivsel, äldre, särskilt boende / Background: Getting older could lead to moving to a special housing. Factors that can contribute to thriving are social contact and physical environment among others. Aim: The aim of this study was to explore if elderly within special housings who had access to their own kitchen were inclined to have more social contact and a higher level of thriving than those without. Design: Cross-sectional study with a quantitative approach. Method: Data from 4469 surveys were collected between November 2013 and September 2014 and then analysed with SPSS Results: Connection between having an own kitchen and social contact was not found in this study. However, we did find a link between thriving and having a kitchen as well as having social contact. Conclusion: No association was found between having an own kitchen and social contact, however, thriving does seem to be affected if you have a kitchen or not. Further studies is needed that investigate the kitchens role more close. Keywords: Kitchen, kitchenette, social contact, thriving, elderly, special housing

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur äldre personer förhåller sig till styrketräning med särskilt fokus på deras motivationsfaktorer och vad som påverkar deras upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet. Detta har studerats inom ramen för self determination theory (SDT) och utifrån följande frågeställningar: (1) Vad motiverar äldre till att styrketräna? (2) Av vilka anledningar började seniorerna med just styrketräning? (3) Vilka faktorer påverkar seniorernas upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet vid styrketräning?   Metod Med ett kvalitativt tillvägagångssätt utfördes sex intervjuer med seniorer över 70 år som är aktiva inom styrketräning. På centret där samtliga deltagare tränar idag genomfördes halvstrukturerade intervjuer utifrån en utarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med ett tolkande tillvägagångssätt. Genom ett induktivt synsätt framkom meningsbärande enheter och teman som sedan kategoriserades in efter likheter för att gradvis bygga en hierarki.   Resultat Resultaten visar att seniorerna motiveras till att styrketräna av att upprätthålla fysiken och undvika försämring samt hälsovinster. Alla tre behoven var av stor betydelse för motivationen. Kompetens och tillhörighet hade framträdande roller samtidigt som autonomi beskrevs som en självklarhet. En viktig del i behovstillfredsställelsen var det senior-anpassade centret, både personal, redskap och centrets klientel var källor till upplevd kompetens. Centret bidrog även till en hög känsla av tillhörighet då det sociala utbytet var en viktig del i motivationen för många. Att alla hade fysiska begränsningar genererade samhörighet och skapade en prestigelös miljö på centret.   Slutsats Framförallt var kompetens och tillhörighet viktiga komponenter för seniorernas motivation till styrketräning. För att tillfredsställa dessa behov var centrets utformning avgörande, vad gäller både instruktörer, utrustning samt klientelet som vistas där. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapandet av arenor och mötesplatser som attraherar äldre.

<p>Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne. Frågeformuläret innehöll frågor om arbetsförhållanden, stress, ekonomi, sociala kontakter, samt hälsa. Studien framhäver vikten av en positiv arbetsupplevelse som en signifikant påverkansfaktor för den salutogena hälsan. Det som framförallt bidrar till en positiv arbetsupplevelse är god social kontakt och en bra ekonomi. Sådana faktorer bör uppmärksammas för framtida hälsofrämjande insatser riktade till lantbrukare.</p> / <p>The health related work has included patogenesis interventions during a long term with focus on poor health and illness. Salutogenesis is a different perspective which emanates from factors that contribute to health and well-being. Salutogenesis explains why people stay well and even are able to improve their health in stressful situations. The aim of the study was to explore farmers´ health with intentions to describe salutogenic factors for health, that can be used in health promotion work. In a cross-sectional survey 300 farmers in Scania received a questionnaire with questions on work situation, stress, economy, social support and health. The study indicates how essential it is to have a positive work experience which has a significant impact on the salutogenic health experience. Good social contacts and good economy are factors that improve the positive work experience. These factors are important in future work with health promotion among farmers.</p>

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne. Frågeformuläret innehöll frågor om arbetsförhållanden, stress, ekonomi, sociala kontakter, samt hälsa. Studien framhäver vikten av en positiv arbetsupplevelse som en signifikant påverkansfaktor för den salutogena hälsan. Det som framförallt bidrar till en positiv arbetsupplevelse är god social kontakt och en bra ekonomi. Sådana faktorer bör uppmärksammas för framtida hälsofrämjande insatser riktade till lantbrukare. / The health related work has included patogenesis interventions during a long term with focus on poor health and illness. Salutogenesis is a different perspective which emanates from factors that contribute to health and well-being. Salutogenesis explains why people stay well and even are able to improve their health in stressful situations. The aim of the study was to explore farmers´ health with intentions to describe salutogenic factors for health, that can be used in health promotion work. In a cross-sectional survey 300 farmers in Scania received a questionnaire with questions on work situation, stress, economy, social support and health. The study indicates how essential it is to have a positive work experience which has a significant impact on the salutogenic health experience. Good social contacts and good economy are factors that improve the positive work experience. These factors are important in future work with health promotion among farmers.

Psykisk ohälsa och stress är ett stort problem i dagens samhälle och det gäller även i sjöfartsbranschen. Påverkan av dessa problem vid den isolering som en sjöman utsätts för kan vara stor. Mobilen och internet har hjälpt till att minska utsträckningen av isolering men kan det skapa nya problem är frågan. Detta ämne har undersökts genom intervjuer med sjömän som har varit till sjöss under tiden då internet inte fanns ombord idag då internet finns.  Resultatet i undersökningen visar att fördelarna som internet har medfört är större jämfört med de negativa följderna. Det sociala livet ombord var bättre innan internets införande men samtidigt visar undersökningen att det är viktigare att ha möjlighet att upprätthålla en stabil kontakt med familjen. Idag är människan inte lika beroende av att lära känna varandra till skillnad från när internet inte fanns tillgängligt. Det finns många faktorer som påverkar den psykiska hälsan både positivt och negativt som exempelvis tillgänglighet, isolering och stress. Men respondenterna är överens om att internet i slutändan är positivt. / Mental illness and stress is a big problem in today’s society and that includes the shipping industry. The effect of these symptoms under the isolation that a seafarer is exposed to can be major. The cellphone and internet have a positive effect in reducing the feeling of isolation at sea, but the questions are if these tools can contribute to negative effects. The result in the study shows that the benefits that comes with internet is more than the disadvantages that comes with it. The social life aboard was better before internets entry, but the study shows that the possibility to maintain continuous contact with family ashore is more important than having a social life aboard with your colleagues. Today, people are not as dependent on getting to know each other when the internet is available. There are many factors that affect mental health both positively and negatively in the study, but the participants generally agree that the internet is ultimately positive.

Många organisationer har infört distansarbete för att minska smittspridningen under Covid-19 pandemin. I samband med påtvingat distansarbete har organisationer snabbt fått öka deras kunskap gällande ledarskap, effektiva och hälsosamma virtuella teamsamt digitala hjälpmedel. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ledare har upplevt att arbetet fungerat med den psykosociala arbetsmiljön under det påtvingade distansarbetet under Covid-19. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes med ledare från offentlig förvaltning och privat sektor. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys, de teman som framkom var: relation till medarbetarna, kommunikation och stöd, medarbetarnas hälsa samt framtida arbetssituation. Föreliggande studie visade att ledarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna inte har försämrats under det påtvingade distansarbetet. Dock var resultatet motsägelsefullt då ledarna även upplevt en viss problematik med social kontakt och att det var svårt att fånga upp signaler när det gäller ohälsa bland medarbetarna på distans. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning inom psykosocial arbetsmiljö under distansarbete. / Many organizations have introduced teleworking to reduce the spread of infection during the Covid-19 pandemic. Due to forced teleworking, organizations rapidly needed to increase their knowledge regarding leadership, effective and healthy virtual teams,and digital aids. The purpose of the present study was to investigate leaders' experience of the work with the psychosocial work environment during the forced distance-work during Covid-19. Seven semi-structured interviews were conducted with leaders from public administration and the private sector. The material was analyzed with an inductive thematic analysis, the themes that emerged were relationship to the employees, communication and support, the employees' health, and future work situation. The present study showed that managers' experience of the psychosocial work environment for employees has not deteriorated during the forced distance work. However, the result is contradictory as the leaders also experienced some problems with social contact and that it was difficult to pick up signals when it comes to ill health among employees at a distance. The results are discussed in relation to previous research regarding psychosocial work environment during teleworking.