Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut? Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform. Våra respondenter är mellan 17 och 19 år. Vi diskuterar identitetspåverkande faktorer såsom livsstil, medieanvändning och betydelsen av grupptillhörighet. En stor vikt läggs vid tredjepersonseffekten, det vill säga hur man tror på den egna förmågan att se igenom mediernas budskap samtidigt som man har en tro att andra inte besitter samma förmåga till kritisk analys. Vi undersöker också om denna företeelse går att applicera på inflytande från kamratgruppen. Resultaten visar att medier och kamrater har ett inflytande på skapandet av den egna identiteten. Unga kvinnor diskuterar dock de intryck de får från medier. Vi konstaterar att de genom dessa diskussioner samt genom att ta del av den debatt som förs kring dessa program lär sig ett kritiskt och självständigt tänkande. Medierna har alltså inflytande på tjejernas identitetsskapande men dessa effekter begränsas av de samtal som tjejerna har med varandra. På så sätt bidrar medieeffekterna till skapandet av identitet. Slutligen är det dock de egna värderingarna som styr, det vill säga värderingar som skapats tidigare under deras uppväxt. De tendenser till motstånd vi hittade var sparsamma och bedrevs individuellt, inte i grupp. Vi kan alltså inte tala om ett organiserat motstånd. Tredjepersonseffekten är tydlig hos tjejerna, dock endast när det handlar om mediernas effekter. När det gäller inflytandet från kamraterna elimineras tredjepersonseffekten av det faktum att tjejerna diskuterar med varandra. De behöver inte förmoda vad kamraterna tycker, vet de inte redan detta tar de reda på det.

<p>Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform. Våra respondenter är mellan 17 och 19 år. Vi diskuterar identitetspåverkande faktorer såsom livsstil, medieanvändning och betydelsen av grupptillhörighet. En stor vikt läggs vid tredjepersonseffekten, det vill säga hur man tror</p><p>på den egna förmågan att se igenom mediernas budskap samtidigt som man har en tro att andra inte besitter samma förmåga till kritisk analys. Vi undersöker också om denna företeelse går att applicera på inflytande från kamratgruppen.</p><p>Resultaten visar att medier och kamrater har ett inflytande på skapandet av den egna identiteten. Unga kvinnor diskuterar dock de intryck de får från medier. Vi konstaterar att de genom dessa diskussioner samt genom att ta del av den debatt som förs kring</p><p>dessa program lär sig ett kritiskt och självständigt tänkande. Medierna har alltså inflytande på tjejernas identitetsskapande men dessa effekter begränsas av de samtal som tjejerna har med varandra. På så sätt bidrar medieeffekterna till skapandet av identitet.</p><p>Slutligen är det dock de egna värderingarna som styr, det vill säga värderingar som skapats tidigare under deras uppväxt.</p><p>De tendenser till motstånd vi hittade var sparsamma och bedrevs individuellt, inte i grupp. Vi kan alltså inte tala om ett organiserat motstånd.</p><p>Tredjepersonseffekten är tydlig hos tjejerna, dock endast när det handlar om mediernas effekter. När det gäller inflytandet från kamraterna elimineras tredjepersonseffekten av det faktum att tjejerna diskuterar med varandra. De behöver inte förmoda vad</p><p>kamraterna tycker, vet de inte redan detta tar de reda på det.</p>

Abstract Titel: ”Här är sanningen Sverige!” – Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandet Författare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén Ekstrand Nyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten. Frågeställning Den övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är: Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund? För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor. Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet?  Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv? Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige? Metod Studien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor – tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20–25 år. Med identitet avses inte religiös identitet. Flickorna som intervjuas har därför både kristen och muslimsk religiös bakgrund. Deras ursprung finns också i folkgrupper vars likheter är att de inte har en egen stat eller nation. Slutsats Relationen mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund är komplex, precis som människors identitetsskapande också är. För flickorna som lever i det svenska samhället och samtidigt med en annan etnisk och kulturell bakgrund i hemmet blir bilden mer komplex – de lever med dubbla biografiska berättelser. När flickorna ovanpå det upplever att den bild som medierna ger av deras situation är missvisande, och i det närmaste obefintlig, blir bilden ännu mer komplex. Jag använder ordet dubbelt för att beskriva komplexiteten i flickornas identitetsskapande: dubbel utsatthet, dubbel uteslutning och dubbelt negativt kapital. Min analys visar att medierna i Sverige inte ger flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund verktygen som de behöver för att utveckla sina identiteter. Medierna bidrar till att cementera en felaktig bild av flickorna, göra dem till offer eller rentav osynliggöra dem. Den roll som medierna spelar i flickornas liv är hämmande och de får arbeta aktivt för att förändra bilden som skapas i medierna. Flickorna använder inte medier i någon större utsträckning. De anser inte att traditionella medier hjälper dem att forma deras framtid i Sverige. Däremot inspirerar internet flickorna att bygga en fiktiv värld där de får utrymme att förhandla innebörden av sin kulturella identitet och få en förståelse för sitt komplexa identitetsarbete.

The purpose of this study is to analyze women’s use of digital media in their everyday life and how they reflect on their use. We chose this field of studies because of our interest in the differences and similarities within generational media usage. The study uses two qualitative research methods to receive the empirical material, in form of observations and interviews of twelve women of two different generations. We used theories by Marshall McLuhan and Mark Deuze to analyze the empirical material where we worked inductively to find three themes within the material. The main results in this study display that the use of digital media is not completely reliant on which generation one is born into. Rather, what shows in the results are that the use of digital media is individual and depends on the person. Although, the respondents’ reflections on their digital media use differs between the two generations. Further, there are both similarities and differences within the generations, as well as between them. This study has social relevance and it contributes with an understanding of the media use of different generations of women.

The aim of this study was to examine young adults media behaviors during the times of the covid-19 pandemic. Qualitative interviews were conducted with five men and five women studying at Linnaeus University in Kalmar. The theoretical framework used are Uses and Gratification and New media theory.  The result shows that the young adults have increased their screen time, which is a direct effect of the fact that they are spending more time at home due to home education through zoom. Another conclusion is that the screen time has increased due to not being able to meet up with friends as they did before covid-19. Therefore their social needs are being filled with the use of social media and communication media such as zoom and facetime. It’s not a change persey, it’s more of an amplified use.

Detta är ett examensarbete vid fakulteten Teknik och Samhälle på Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att skapa en ögonblicksbild över hur användandet av sociala medier ser ut i den utvalda respondentgruppen samt att undersöka hur de resonerar när de väljer att lägga tid på sociala medier.Uppsatsens resultat utgörs av intervjuer utförda tillsammans med 10 personer i åldrarna 20 – 30 år. Materialet som samlats in från intervjuerna har sammanställts för att skapa gemensamma svar. Svaren har analyserats och därefter jämförts med statistik från databasen Orvesto, som utgörs av TNS SIFOs undersökningar. Detta har skapat en övergripande bild över hur respondentgruppen använder sociala medier samt resonerar kring ämnet, och resultatet från intervjuerna har satts i jämförelse med vad statistiken säger.Sociala medier används flitigt hos respondentgruppen och det är inte alla som tycker att de använder sociala medier i en lagom mängd. Att använda sociala medier med måtta är bäst, det håller intervjupersonerna med varandra om. Att bryta mönster och göra annorlunda är även en upplevelse deltagarna varit med om. Det var enligt intervjupersonerna en nyttig upplevelse eftersom det ofta krävs att de blir tvingade till att göra annorlunda och ändra på sig för att det faktiskt ska ske. Upplevelsen bekräftade mångas tankar om att sociala medier egentligen inte tar upp en viktig plats i deras liv, och att det egentligen inte behövs i den mängd det används idag. Många insåg även att de använde sociala medier för mycket, men hade ändå svårt att sluta använda det i samma omfattning efter avslutad intervention.I slutet av uppsatsen finns en diskussion där författaren diskuterat och jämfört teori med resultat. Författaren har även diskuterat hur olika delar i arbetet stärker varandra. / This is an essay written at the Faculty of Technology and Society at Malmö University. The purpose of this paper is to create a picture of how the use of social media looks like in the chosen respondent-group and to explore how we think we choose to spend time on social media.This essay consists of the interviews conducted with 10 people aged 20 - 30 years. The material collected from the interviews has been compiled to create common responses. The responses have been analyzed and then compared with data from the database Orvesto constituted by TNS SIFOs surveys. This has created an overall picture of how the respondent-group is using social media and how they think about it. I’ve put the results from the interviews in comparison to what the statistics say. This has strengthened my result.Social medias are used very much in the group of respondents and it’s not everybody that thinks that they use the social medias in a correct amount. To use social medias in just the right amount is the best, that’s a thing the respondents agree with each other about. To break a pattern and do different is an experience the participants have gone through. It was according to the interviewed people a very healthy experience since it often takes a forced action for them to do differently and break their patterns. The experience confirmed a lot of peoples’ thoughts about social media, that it doesn’t take that big of a place in their lives and that they actually don’t need it that much. A lot of people realized that they use social medias too much, but they still had a hard time to stop using it after the intervention.In the end of the essay there is a discussion that compares the theory with the result. I have also discussed how different parts of the work are strengthening each other.

Abstract   Authors:                           Emmy Davidsson and Fredrik Doohan Pehrman Title:                                  What’s on TV tonight? Swedish title:                  Vad är det på tv ikväll? Level:                                BA Thesis in Media and Communication Studies Language:                                             Swedish Number of pages:          53   Aim: The purpose of this study is to chart and explain Swedish high school students’ TV viewing and their attitude towards the TV medium. The aim is also to discuss the students’ views on news and citizenship. The purpose is also to, through the term habitus, explore how the background of a person reflects on their choice of TV content, in what way they watch television and on their purpose of TV viewing. What similarities and differences can we discover in different groups’ TV viewing and attitude towards the TV medium and how can these similarities and differences be explained? Method: The used method is a qualitative method of investigation, divided in three parts. The first part is a TV diary, in which the respondents document different aspects of their TV viewing during a week. The second part of the method is focus groups and the last part is a survey concerning the background environment of the respondents.   Main result: In our study we have determined that Swedish high school students still, in some aspects, watch television in a traditional manner. They mainly watch entertaining content, but the varieties of entertainment vary depending on habitus, especially gender. We have also discovered that TV viewing is fragmented, but also formalized depending on which level; general, group or individual level, we choose to study. The main aspect of habitus that influence the behavior concerning TV viewing is gender, but also other aspects of habitus, for example education and place to live. We have studied a rather homogenous group of students, which result in differences in attitude towards the TV medium, mostly based on gender. However, we have also discovered subtleties in attitude between the different groups of respondents depending on lifestyle and taste. The results concerning TV use and attitude towards television can not alone determine if Swedish high school students are enlightened members of society or not. However, through habitus and the influence of parenthood and schooling, the students gain opportunities to create habits and a behavior surrounding news consumption that will make them take their social responsibility later in life. Program:                          The Program for Information and Communication Studies Location:                          Linnaeus University, Växjö Period:                              March – May 2012 Assessor:                        Magnus Eriksson Examinor:                        Malin Hjorth   Keywords:                       media use · TV · TV viewing · habitus · capital · identity · taste ·                           lifestyle · social responsibility · individualization · fragmentation

Vi lever idag mer digitaliserat än någonsin och tillsammans med sociala medier har våra medievanor förändrats. Med nya medievanor skapas också möjligheter på sociala medier där information och desinformation får flöda ostrukturerat tillsammans. Det blir allt svårare att då kunna navigera sig fram och veta vad som egentligen är sanningsenligt. Denna uppsats kommer därför studera högskole- och universitetsstudenters källkritiska förmåga på sociala medier. Genomförandet av studien gjordes med syftet att se hur studenterna själva reflekterar över deras källkritiska förmåga och om det finns några problem i den källkritik som studenten är lärd. Den teoretiska ramen för studien utgörs av instrumentell, ritualiserad och selektiv medieanvändning, user-generated content, ryktesspridning, filterbubbla och medieförtroende. Det handlar om olika typer av medieanvändning och fenomen som existerar på sociala medier. Studien baserar sig på en kvantitativ forskningsstrategi i form av enkätundersökning.    Resultatet av analysen visar att en större del av respondenterna anser sig vara källkritiska och även besitta goda kunskaper inom källkritik. Många respondenter anser trots det att det behövs mer utbildning inom källkritik. Relationen till avsändaren visar ha betydelse i hur källkritiska respondenterna väljer att vara. Resultatet visar även att det finns både för och nackdelar med spridning av information på sociala medier. I slutsatsen diskuteras det att det ibland saknas grundläggande källkritisk kompetens i vardagen. Slutsatsen visar också att det behövs utbildning inom källkritik som är anpassad till dagens informationsflöde. / Today our society has become more digitized than ever and together with social media, our media habits have changed. New media habits also together with social media create opportunities where information and disinformation can flow in an unstructured way together. It becomes increasingly difficult to then be able to navigate forward and know what is actually truthful. This essay will therefore study the source critical ability of college and university students on social media. The study has its background in source criticism, media and information literacy and was done with the aim of seeing how the students reflect on their own source evaluation abilities. The essay will also study if there are any problems in the source criticism that the student has learned. The theoretical framework for the study is about different kinds of media use and phenomena that exist on social media. We study instrumental, ritualized and selective media use, user-generated content, rumors, filter bubbles and media trust. The study is based on a quantitative research strategy in the form of a survey.   The result of the analysis shows that many respondents consider themselves to be source critical and also possess good knowledge in source criticism. The results also show that there are both pros and cons to spreading information on social media. Many respondents answer that they are source critical, but many also point out that more education in source criticism could be a good thing. The conclusion discusses that there is sometimes a lack of basic source critical competence in everyday life. The results also show that there is a need for training in source criticism that is adapted to today's social media information flow.

The main purpose of this essay is to investigate the role of teachers of religious education in the proactive work against violent extremism and radicalization. Furthermore, the ambition is to raise awareness of how these five teachers of religious education in the Swedish upper secondary schools and primary schools in the subject of religious studies work with and implement the school's democratic mission, and to find structures to teach about radicalization,fundamentalism, pro-violence extremism and terrorism. To obtain a result, five semi-structured interviews with active religious education teachers in the upper secondary schools and theprimary schools were conducted. To show the extent to which the school's democratic mission in the proactive work against radicalization and violent extremism is carried out, the collected empirical material has been analyzed based on Paulo Freire's awareness-raising pedagogy as a theoretical framework which indicates whether the interviewed teachers of religious education work according to what Freire calls the bank view or the liberating teaching. The study shows that all interviewed teachers work according to both these models. The teachers believe that it is inevitable to ignore the teaching of facts but prefer the liberating teaching. This is because all interviewed teachers believe that through dialogues and discussions, a critical thinking is created in the students.Furthermore, it appears that all teachers find it essential to create a good and open classroom climate where there is mutual acceptance of dissent. Thus, a long-term effort to create students as source-critical thinkers is fundamental.

Studien “Att överväga integriteten på sociala medier” ämnar belysa och problematisera hur den äldre generationen förhandlar med sin integritet samt hur den påverkas av dataövervakning. Uppsatsen undersöker den äldre generationen i åldrarna 60–80 år om hur de uppfattar integritet och dataövervakning på Facebook. Under det senaste decenniet har internetanvändningen bland äldre ökat samtidigt som oron över integriteten online har blivit ett alltmer diskuterat ämne, där händelser som Cambridge Analytica och Brexit ökat medvetenheten om integritet och dataövervakning. Den snabba utvecklingen av digitala medier har bidragit till en stark gemenskap som de äldre vill ta del av men har svårt att vara en del av. Den äldre generationen saknar den digitala kompetens som krävs vilket skapar ett gap mellan de äldre och samhället. Studiens teoretiska ramverk utgår från Internet Privacy Concerns (IPC), Integritetsparadoxen och Westins teori. Med hjälp av metoden tematisk analys har vi studerat de kvalitativa intervjuerna, för att sedan finna teman som bidrar till analysen av det empiriska materialet.   Analysen visade att de äldre saknar kunskap om hur sociala medier fungerar och hade svårt att förstå vad dataövervakning på Facebook är. Okunskapen gjorde att respondenterna hade svårt att uttrycka sig om de var positivt eller negativt inställda till dataövervakning. Utöver detta, fann vi att de äldre värderar sin integritet olika beroende på vilken roll de har och hur de känner att de bidrar till samhället. De äldre måste göra en avvägning mellan att vara med i det digitala samhället och därmed riskera sin integritet online eller att avstå från sociala medier och riskera att hamna i ett utanförskap men inte utsätta sin integritet för risker. Utifrån respondenternas svar visade det sig att de värderar den sociala gemenskapen som finns på Facebook framför att skydda sin integritet. / The Study “To consider the integrity on social media” aims to how the elder generation negotiate their integrity and how it is affected by the dataveillance on social media. The study examines the elder generation in the age between 60 to 80 years on how they perceive integrity and dataveillance on Facebook. Over the past decade, internet use among the elderly has increased, while concerns about the online integrity have become an increasingly discussed topic, with incidents such as Cambridge Analytica and Brexit that raised awareness about integrity and dataveillance. The rapid development of digital media has contributed to a strong community, that the elderly wants to take part in, but finds it difficult to be a part of. The elder generation lacks the digital skills that is required, which creates a gap between the elderly and society. The theoretical framework of the study is based on Internet Privacy Concerns (IPC), Integrity Paradox and Westin´s theory. By using the method thematic analysis, we have studied the qualitative interviews and found themes that contribute to the analysis of the empirical research. The analysis showed that the elderly stands between being part of the social, digital community and jeopardize their online integrity or choosing to give up social media and risk ending up in exclusion but maintaining their integrity in safety. The study also found that the elderly lacks the digital knowledge that is required today to be a part of the digital community and have difficulties in understanding what dataveillance means and that it exists on Facebook.