Bakgrund: Sepsis är en livshotande organdysfunktion som orsakas av ett stört systematiskt svar på en infektion och drabbar årligen 48,9 miljoner människor globalt. Sepsis är en diagnos som globalt sett är associerad med hög morbiditet och ökad mortalitet, detta eftersom sepsis är ett tillstånd som kan bli livshotande om inte effektiv behandling snabbt sätts in. Diagnosen har uppmärksammats nationellt såväl som internationell som ett område inom sjukvården med stor förbättringspotential. För att möta denna utmaning är det nödvändigt att förstå hur sepsis utvecklas och vilka åtgärder som krävs för att känna igen sepsissymtom på ett effektivt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att känna igen sepsissymtom hos patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes för databassökning. Analysen genomfördes som en stegvis process inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att känna igen sepsissymtom hos patienter visade sig bero på olika faktorer som delades in i tre kategorier;  ́Organisation ́, ́Samverkan i vårdteam ́ och  ́Påverkan av sjuksköterskors individuella faktorer ́. Konklusion: Inom omvårdnadsområdet är samarbete med läkare en avgörande faktor som antingen underlättar eller hindrar sjuksköterskan att känna igen sepsissymtom. Bristande kunskap utgör ett hinder för sjuksköterskans förmåga att känna igen sepsissymtom, särskilt när dessa är diffusa. Men det är också en komplex process där hög arbetsbelastning, samverkan, dokumentation, riktlinjer, kunskap, erfarenhet, klinisk blick och kritiskt tänkande vävs samman och påverkar sjuksköterskors förmåga att effektivt känna igen sepsissymtom. / Background: Sepsis is a life-threatening organ dysfunction caused by a disrupted systemic response to an infection and annually affects 48.9 million people globally each year. It is a diagnosis that globally is associated with high morbidity and increased mortality because sepsis is a condition that can become life- threatening if not effective treatment immediately is used. It has become a subject of national and international attention as an area within healthcare with significant improvement potential. To address this challenge, it is necessary to understand how sepsis develops and what measures are required for its effective detection. Aim: The aim of this study is to explore nurses' experiences in recognizing sepsis symptoms in patients. Method: A literature review using a qualitative approach was conducted, analyzing 10 scientific articles with a qualitative approach. The databases CINAHL and PubMed were utilized for the literature search. The analysis followed a stepwise process inspired by content analysis. Results: Nurses' experience of recognizing sepsis symptoms in patients was found to be influenced by various factors categorized into three main groups: 'Organization', 'Collaboration in the healthcare team', and 'Impact of individual factors on nurses'. Conclusion: In the field of nursing, collaboration with physicians is a crucial factor that either facilitates or prevents nurses from recognizing sepsis symptoms. Insufficient knowledge poses a barrier to nurses' ability to recognize sepsis symptoms, especially when symptoms are vague. In summary, it is a complex process where high workload, collaboration, documentation, guidelines, knowledge, experience, clinical intuition, and critical thinking are interwoven to affect nurses' ability to effectively recognize sepsis symptoms.

Studien syftar till att ta reda på vad ett begränsat antal medarbetare upplever att de lärt sig/utvecklat efter deltagande i en värderingsorienterad personlighetsutvecklingsprocess på sin arbetsplats med avseende på självkännedom, engagemang och utveckling.Metoden har varit kvalitativa intervjuer och visst stöd av grafiska resultat som ingår i processen. Den teoretiska utgångspunkten har varit att undersöka KASAM (känslan av mening) (Antonovsky, 1991) och dess utveckling hos en liten grupp i ett företag.Resultaten i sig är tydliga, vid genomgång av intervjuerna framgår följande teman: självkännedom, relationer och kommunikation, visioner/framtid, lärande samt lednings- och gemensamma frågor. I samtliga dessa delar finns det enligt respondenterna märkbara resultat där individutvecklingen förefaller bestående medan den organisationspåverkande delen som var märkbar i början hamnat i avtagande och troligen måste underhållas på ett medvetet sätt.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11’s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11’s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation. Samtliga skolor var belägna i Stockholms södra förorter. Sammanlagt byggde datainsamlingen på sex observerade lärare och 134 elever. Resultat Synliggörandet av kunskapsmålen skedde mest frekvent genom den auditiva lärstilen. Den begreppsliga förmågan gavs möjlighet att tränas vid flest antal tillfällen tätt följt av den metakognitiva förmågan. Slutsats De slutsatser som studien ledde till var att de observerade lärarna sällan utnyttjade möjligheten att kombinera flera lärstilar i samband med sin undervisning. En annan slutsats var att fler tillfällen fanns inom ämnet som skulle kunna brukas till att medvetandegöra eleverna om var de är på väg i förhållande till kursplanens mål och varför en viss typ av träning eller aktivitet skulle kunna ge eleven en knuff i rätt riktning mot kunskapsmålet. / Aim The aim of the study was to highlight how, through which learning styles, curriculum goals are mediated by regulatory documents to student and how this affects the student's ability to develop Lgr11’s forms of knowledge (skills). The study questions were: Which learning styles are the teacher practicing when the teacher reveals goals of the curriculum during class? Which of Lgr11’s forms of abilities gives the student opportunity to develop in physical education? Method The study had a qualitative approach where structured observations constituted research method. The observations have been made in three different schools during the time aspect of 45-50 minutes per observation. All schools where located in Stockholm's southern suburbs. The total data of research was collected by six observed teachers and 134 pupils. Results The most frequently shown learning style was auditory. The conceptual ability was given the opportunity to develop at the largest number of occasions, closely followed by the metacognitive ability. Conclusions The study led to the conclusions of that the observed teachers rarely used the opportunity to combine multiple learning styles in the context of their teaching. Another conclusion was that more opportunities were in substance that could be used to raise awareness among pupils about where they are going in relation to the goals of the curriculum and why a particular type of exercise or activity could give the pupils a nudge in the right direction towards the learning goal. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2013</p>

In this essay I analyze the meaning of the concepts home and at home and the feeling of coming home. What is a home and what different interpretations are there regarding the concepts of home and being at home? What kinds of feelings are aroused by coming home? The world we live in offers great opportunities to travel, which in itself creates a perspective on the meanings of the concepts. The world we live in also forces people to move from their homes, families and countries due to various reasons, which creates various problems and a certain urgency concerning the concepts. I describe basic terms concerning the concepts, both regarding concrete definitions and more abstract notions, and then compare them with my own reflections.          Based on my writing project Coming home I discuss these questions in various ways. I also describe the considerations I have made regarding these issues and the impact they have made in the text collection. I present my own description of home as a result of and defined by the emotions this term creates and where the moods are decisive.          The intention with Coming home is to offer different perspectives on and reflections upon the various feelings of coming home expressed by my own voice in the literary texts under study.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.