Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhäfte med en tillhörande lärarhandledning. Häftet består av sång- och rörelseövningar som tränar begrepp inom kemi och fysik, eftersom vi har märkt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som svåra och därför behöver göras mer lustfyllda och lättillgängliga. Arbetet grundar sig på den kinestetiska inlärningsstilen och intelligensen. Meningen är att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlärningsstilen men även tilltala elever med andra inlärningsstilar. Genom anpassning kan våra övningar användas i alla årskurser. Övningarna har testats i årskurs 4-6 och resultatet visade att kinestetisk undervisning är efterfrågad och uppskattad samt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som lustfyllda och ge mersmak. Vårt arbete visar att elever med kinestetisk intelligens behöver uppmärksammas mycket mer för att de ska kunna inkluderas i undervisningen. Vi anser att vårt arbete kan ge verktyg och kunskaper som behövs för att tillgodose den kinestetiska inlärningsstilen i kemi och fysik.

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner. Empiriska undersökningar har gjorts främst genom enkäter, men några elevintervjuer och deltagande observationer har också gjorts. Enkäten delades ut på lektionen efter att redoxlådan genomförts och intervjuerna gjordes också i anslutningen till det undervisningstillfället.I enkäterna svarade 75 % av eleverna att de tyckte att övningarna i redox-lådan hade hjälpt dem förstå redoxbegreppet och hälften av eleverna tyckte att fler sådana övningar skulle hjälpa dem att förstå kemiska begrepp bättre.

Studien bygger på en interventionsforskning med syfte att tydliggöra att praktiska övningar bidrar till begreppsinlärning hos elever i lågstadiet. Studiens utformning bestod av en undervisningssekvens innehållande en förkunskapskoll, en praktisk övning, en genomgång med diskussion, följt av ytterligare en praktisk övning. Avslutningsvis fick eleverna utvärdera lektionen. Vid genomförandet av interventionen var eleverna indelade i halvklass. Undervisningssekvensen utfördes därför två gånger och totalt medverkade 22 elever från årskurs 3. För att väcka elevernas intresse och engagemang var de praktiska övningarna som utfördes konstruerade på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Eleverna fick testa att dra en stol utan och med en person på, samt glida över golvet med och utan strumpor för att tydliggöra fenomenet friktion. De komplement som eleverna fick till de praktiska övningarna var ett protokoll där de skulle skriva i vad de tror skulle hända, vad som hände och varför det hände. Det gjordes en observation under genomförandet av interventionen där en av oss förde löpande protokoll på dator och den andra av oss ansvarade för lektionen. Under de praktiska övningarna gick båda runt i klassrummet och observerade eleverna. Resultatet visar att eleverna kan utöka sin begreppsinlärning med hjälp av praktiska övningar samt vid diskussion, men att fenomenet är komplext och det behövs både mer tid att arbeta med det samt träning för att befästa djupare kunskaper. / The study is based on an intervention research with the aim of clarifying that practical exercises contribute to concept learning for students in primary school. The design of the study consisted of a teaching sequence containing a prior knowledge check, a practical exercise, a review with discussion, followed by another practical exercise. Finally, the students had to evaluate the lesson. At the time of the intervention, the students were divides into half classes. The teaching sequence was therefore performed twice and a total of 22 students from year 3 participated. To arouse the students´ interest and commitment, the practical exercises that were performed were constructed in a playful and fun way. The students had to try to pull a chair without and with a person on, and slide over the floor with and without socks to clarify the phenomenon of friction. The complement that the students received to the practical exercises was a protocol where they would write in what they thought would happen, what happened and why it happened. An observation was made during the implementation of the intervention where one of us kept notes on the computer and the other of us was responsible for the lesson. During the practical exercises, both walked around the classroom and observed the students. The results show that students can expand their concept learning with the help of practical exercises and in discussion, but that the phenomenon is complex, and it takes both more time to work with it and training to consolidate deeper knowledge.