Den här studien fokuserar på lässtrategier som används i läsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Forskning visar på att elever som använder sig av lässtrategier har en god läsförståelse och att elever som inte använder sig av lässtrategier, kan förbättra sin läsförståelse genom att få kunskaper om de olika lässtrategierna. Teorierna som studien lutar sig mot är Schulmans teori om lärares kunskapsbas, samt olika lässtrategier som har delats in under de tre kategorierna memoreringsstrategier, metakognitiva strategier och affektiva strategier. Studien syftar till att undersöka hur lärare i lågstadiet använder olika lässtrategier i arbete med elevernas läsutveckling med avseende om eleverna arbetar i helklass eller parvis. På de sättet fyller studien en kunskapslucka om hur lärare anpassar läsundervisningen med olika lässtrategier med avseende på olika gruppkonstellationer. För att kunna svara på frågeställningen användes en kvalitativ insamlingsmetod. De genomfördes både semistrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i norra Sverige. Resultaten visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier i läsundervisningen, både när eleverna arbetar i helklass och vid arbeten i parkonstellationer. Lässtrategierna varierade med allt från sammanfattningar och förutsägelser, till att kunna läsa mellan raderna och bygga på ordförråden. De visade sig att lärarna använde olika figurer, cowboyen, spågumman, reportern och detektiven för att framställa de olika lässtrategierna på ett elevnära sätt som gjorde att de blev greppbara för eleverna. I den avslutande diskussionen överlägges de olika lässtrategierna under respektive gruppkonstellation. Lässtrategierna i form av de olika figurerna kopplas samman med Schulmans teori och dryftas som en representation till lässtrategierna.