Studien var ett uppdrag från studenthälsorådet på Högskolan i Gävle med syftet att utveckla en så kort enkät som möjligt som ska kunna användas i kartläggningar av studenternas studie och hälsosituation. Frågorna till enkäten konstruerades utifrån modellerna Kasam, Krav-Kontroll-Stöd-modellen och Stress-Energi-modellen. För att få ett underlag till analyserna delades enkäten ut till 100 studenter uppdelade på fyra program/kurser. Faktorsanalyser visade att det gick att reducera frågorna om studiesituationen, hälsa och välbefinnande till ett mindre antal index. Reliabilitetsanalyser visade att antalet items i skalorna gick att reducera utan att förlora nämnvärt i reliabilitet. Ett andra syfte var att visa studiesituationsskalornas relevans och därmed analyserades även sambanden mellan skalor som beskrev studiesituationen och olika indikatorer på hälsa och stämningsläge. Studiesituationsindexen visade sig med undantag av studiekamratstödet ha samband med hälsovariablerna. Resultatet visade även att det fanns klara skillnader mellan programmen vilket tyder på att formuläret i framtiden kan användas för att identifiera grupper med större eller mindre problem.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmänhet är lägre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda på om det finns någon brytpunkt då elever ändrar inställning till matematikämnet. Vi har arbetat med tre frågeställningar: 1. Hur ser elevernas inställning till matematiken ut? 2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen? 3. Hur menar eleverna att de lär sig matematik bäst?   För att få en uppfattning om hur elevernas inställning till matematiken förändras med deras ålder och de antal år de fått undervisning i matematik har vi delat ut enkäter i åk 2, åk 6 och åk 8. Dessa enkätsvar har följts upp med djupintervjuer. I enkätsvaren och djupintervjuerna har vi försökt utläsa vad som motiverar elever i matematik. Vi har lyckats identifiera hur uppfattningen om ämnet förändras över årskurserna och kunnat konstatera att eleverna tycker mindre bra om ämnet ju äldre de blir. Anledningarna kan vara olika. Några har tröttnat på ämnet och andra tycker att det blivit för svårt. Vi finner att det är svårt i detta läge att avgöra om det finns en brytpunkt eller inte, där eleverna ändrar sin inställning till ämnet matematik.

In the United States, see recommendations for cardiac safety of sports arenas but also to health and fitness facilities. However, this does not exist in Sweden today. Objective: The purpose of this study is to identify the health- and fitness facilities today are equipped with respect to cardiac safety and specifically relating to preparedness for cardiac arrest. Method: Quantitative data are collected and compiled with the help of a questionnaire. The questionnaire contained 19 questions in total. Random selection of plants and a total of 263 facilities contributed 88 plants in the study. The loss was 67 %. Results: Of the 88 facilities was the 94 % who were trained and certified in cardiac cardiopulmonary resuscitation and 66 % in advanced cardiac cardiopulmonary resuscitation. Just over half of all plants had AED. Half of the establishments, which had more than 10 minutes to the nearest hospitals had no AED and of these, 75 % were privately owned. Conclusion: Preparedness for cardiac arrest on our health and fitness facilities seems to be good, for example, most of the facilities that responded to the questionnaire had AED and practical training of the staff. Most are also trained and certified in cardiac cardiopulmonary resuscitation. But there is room for improvement, for example, only about half of all holdings with > 10 minutes to the hospital had no AED and three facilities lacked both AED and trained staff in CRP. Guidelines are needed on preparedness for acute cardiac events on health and fitness facilities in Sweden, just as there are in the United States today.

Sammanfattning Vår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar. Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav. Båda lärarna hade tre syften vardera med matematikläxan. Syftena uppfattades i hög grad av föräldrarna, då minst ett av lärarens syften uppfattades av varje respondent. Föräldrarna tenderade även att se att deras barn tränade sig i andra saker än de lärarna hade som direkta syften med denna läxa. Lärarnas förväntningar på eleverna var att de skulle komma ihåg att göra läxan, samt involvera föräldrarna. Lärarnas förväntningar på vårdnadshavarna var att de ska komma ihåg att påminna sitt barn att göra läxan, förklara hur de kan göra, hjälpa till vid svårigheter samt att inte pressa sitt barn för hårt. Vårdnadshavarna såg i stor utsträckning ett värde i matematikläxorna, och menade att dessa utvecklade deras barns kunskaper i matematik. Engagemanget bland föräldrarna var relativt stort, och de medverkade i hög grad vid barnens läxarbete. De hade även en god inblick i läxans innehåll. Vanliga strategier de använde sig av för att få barnet att arbeta med läxan, var b.la. att ge beröm eller uppmuntran. Vårdnadshavarna var medverkade i läxarbetet för att hjälpa till, hålla sig uppdaterade i vad som görs i skolan just nu, samt för att de själva tyckte att det var roligt. Det är viktigt att en läxa har ett genomtänkt syfte från läraren.  Läxan som ges ska på något sätt kunna användas till elevens fördel. Då syftet är genomtänkt, kan läxan få ett relevant innehåll som läraren kan anpassa till undervisningen i sin klass. Vårt resultat tyder å ena sidan på att läxor, precis som vissa läxforskare har framhållit, kan ge vårdnadshavare möjligheter att följa och bidra till sitt barns kunskapsutveckling, samt ge dem insyn i lärarens och skolans arbete. Därmed kan läxan fungera som en kommunikationslänk mellan lärare och elever/dess vårdnadshavare. Det krävs dock att vårdnadshavarna engagerar sig i barnens läxarbete och ges möjlighet att förstå lärarens intentioner med olika läxor och deras innehåll - och detta i sin tur ställer krav på lärarens förmåga att kommunicera sina syften med givna läxor. Å den andra sidan tyder vårt resultat på att i de fall där kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare brister, så att lärarens intentioner inte når fram, kan läxans lämplighet som arbetsform ifrågasättas. Nyckelord: läxa, samverkan, vårdnadshavare, enkät, intervju

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst. Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning. Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.

I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka vårdnadshavares attityder och erfarenheter kring högläsning för barn på förskolan mellan 1 och 6 år som bor på mindre tätorter samt ta del av vårdnadshavares utsagor om hur högläsningssituationer är utformade. Forskningsfrågorna har varit; Vad har vårdnadshavarna för erfarenheter och attityd kring högläsningn , finns det något samband mellan vårdnadshavarnas utsagor och deras utbildningskapital? Hur frekvent sker högläsning i hemmet, vid vilka tillfällen uppstår högläsning och hur är högläsningssituationen utformad samt finns det något samband mellan vårdnadshavarnas utsagor och deras utbildningskapital?     Frågeställningarna besvarades av en enkätundersökning där 151 stycken vårdnadshavare svarade, representerade från åtta stycken förskolor i en kommun, samt fem stycken samtalsintervjuer. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om utbildningskapital och habitus, en teori om att barns vanor och värderingar ärvs tidigt från barnens vårdnadshavare och den miljö som barnet lever i. Empirin visade att cirka 40 procent högläste för sina barn dagligen och de som hade genomgått en universitetsutbildning/ högskoleutbildning högläste i större utsträckning flera dagar i veckan för sina barn. Samtliga respondenter var positivt inställda till högläsning och 100 procent av de som svarade i enkätundersökningen samt samtalsintervjuerna ansåg att högläsning var viktigt. Cirka 86 procent av respondenterna blev höglästa för när de var barn. För barn mellan tre – sex år uppstod högläsningen främst vid nattning och för de yngre barnen var högläsningen mer spontan. Liknande resultat var det för hur högläsningssituationen var utformad, barnen mellan tre- sex år lästes främst för i sovrummet i sängen och de yngre barnen var det en jämn fördelning mellan vardagsrummet och sovrummet, soffan och sängen.

Detta arbete handlar om ämnet information- och kommunikationsteknik, även förkortat IKT, i förskolans verksamhet. Detta är intressant att undersöka då förskolans IKT utveckling ligger efter skolans, både när det gäller utbildad personal och arbetsplaner, trots att Sverige är ledande inom IT-användning. Studien genomfördes med hjälp av en pappersenkät riktad mot förskollärare i ett geografiskt område inom en storstad. Totalt deltog elva förskollärare i undersökningen som ämnar besvara syftet att se förskollärarnas uppfattningar och utbildning kring IKT i förskolan. Frågeställningar som arbetet behandlar är när använder pedagogerna IKT, vad är syftet med IKT när det används, hur arbetar de med IKT i förskolan och vilken IKT utbildning förekommer bland förskollärare? Resultatet visar att en tydlig och positiv ledning underlättar personalers IKT-utveckling. Om personalen också får möjlighet att diskutera IKT-införandet i verksamheten och även ser på IKT som vilket annat verktyg som finns på förskolan. Undersökningen fick en svarsfrekvens på 22 % och när en tolkar resultatet ser man att studiens resultat sammanfaller med tidigare forskning och därför är aktuellt för förskolans fortsatta utveckling.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar elevers svårigheter med textbaserade uppgifter i matematik. Mer specifikt undersöktes hur lärarna upptäcker dessa elever samt hur de arbetar med dem. Detta undersöktes inledningsvis genom en web-enkät som skickades till matematiklärare för grundskolans senare år i en kommun, för en första kartläggning av problematiken. Totalt skickades 103 enkäter ut och 39 svar kom in, svarsfrekvensen blev 38 procent. Utöver detta intervjuades tre matematiklärare som undervisar på högstadiet för att fördjupa den första kartläggningen. Resultaten analyserades med utgångspunkt i olika sätt att se på dessa problem från tidigare forskning. Resultatet visade att alla lärare som deltog ansåg sig ha minst en elev som hade problem med textuppgifterna i en sådan grad att elevende fick svårigheter i matematiken. Slutsatsen blev att matematiksvårigheter i relation till textuppgifter var relativt utbrett då det var mellan 11-40 procent av eleverna i klasserna/grupperna som enligt lärares utsagor hade dessa svårigheter. Lärarna upptäckte dessa elever genom att de inte förstod kontexten och/eller begreppen och de arbetade med eleverna genom att läsa högt för dem och/eller genom att förklara begrepp i förväg. De lärare som intervjuades arbetade språkutvecklande och mera muntligt när de upptäckte att eleverna hade svårt med textuppgifterna. När lärarna fick önska hur de helst vill arbeta med läsförståelse i matematiken önskade de flesta mindre grupper samt att arbeta mer med språket genom exempelvis inläst material. Andra önskningar som framkom var ett samarbete med läraren i svenska/svenska som andra språk, fortbildning inom läsförståelse inom matematik och stöd av speciallärare/specialpedagog.

Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsämnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som råder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvägagångssättet för insamling av datamaterial har varit gruppenkäter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick på en och samma mångkulturella skola som var belägen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har använts för att analysera och tolka resultatet. Uppsatsen har kunnat konstatera att eleverna uppvisat övervägande positiva och i andra hand neutrala attityder gentemot religionsämnet i skolan och att endast en mindre andel av eleverna intagit en negativ attityd. Studien har även kunnat påvisa att det råder ett genomgående positivt samband mellan elevernas attityder till religionsämnet i skolan och elevernas generella attityder gentemot religion och till kunskap om religion. En tydlig skillnad har även påvisats gällande elevernas attityder beroende på om eleverna anser sig vara religiösa eller inte där eleverna med religiös bakgrund övervägande visat på mer positiva attityder gentemot religionsämnet och andra allmänna aspekter av religion än de som inte anser sig vara religiösa. Studien har kunnat konstatera att det för framtida forskning framstår som relevant att ytterligare undersöka hur elevernas attityder till religionsämnet i skolan och andra aspekter av religion i samhället påverkas av att eleverna har en religiös bakgrund respektive en icke-religiös bakgrund.

Studiens syfte var att bilda en förståelse för hur gymnasieelever upplever och använder internet under lektionstid via följande IKT-relaterade verktyg; Bärbar dator, stationär dator, mobiltelefon och surfplatta. Studiens undersökningar har varit av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. Direktobservationer i klassrumsmiljö, intervjuer med gymnasieelever och en enkätundersökningen bland gymnasieelever har i en triangulär metoddesign inbringat data av beskrivande och förklarande karaktär. Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter följande rubriker: Det sociokulturella perspektivet på lärande, ungdomskultur på internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan på tonåringar. Centrala studier för uppsatsen har varit Roger Säljös Lärande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ́ off-task behaviour in the classroom. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras: Alla elever påverkas av internets närvaro i klassrummet och utarbetar därefter strategier för hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid för att nå akademiska samt icke-akademiska mål. Eleverna värderar dessa mål hierarkiskt - det går även att säga att de nyttoinriktade och icke-nyttoinriktade mål konkurrerar med varandra och eftersträvas olika av olika elever. Faktorer som kan tänkas påverka konkurrenssituationen är huruvida eleven har speciella förutsättningar och elevens tillgång till privat utformade verktyg. Det är även tydligt att eleven är benägen att använda IKT och tillhörande verktyg olika mycket beroende på lektionstillfälle och lektionsmoment.