Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie är att validera enkätfrågor om fysisk aktivitet från Skola-Idrott-Hälsa studien med hjälp av accelerometern GT3X. Vidare är ett syfte att problematisera de båda datainsamlingsmetoderna. Hur valid är den självskattade SIH-enkäten för vuxna när det gäller att mäta fysisk aktivitet? Hur väl korrelerar de utvalda frågorna från SIH-enkäten med accelerometern GT3X? Metod Studien är genomförd med accelerometer och enkät som mätmetoder för att mäta fysisk aktivitet. Enkätfrågorna är utvalda från en enkät som använts till unga vuxna i Skola-Idrott-Hälsa studien. De 49 deltagarna har fått besvara enkäten, samt burit en accelerometer av modellen GT3X under en vecka. Ett flerstegsurval, med ett bekvämlighetsurval har skett. Gruppen bestod av 24 män och 25 kvinnor i åldern 20-45 år. Deltagarna fick bära accelerometern under dygnets alla vakna timmar med hjälp av ett elastiskt band som fästes på höften. Accelerometern var inställd att mäta över en axel, med ett tidsintervall på 15 sekunder. Enkäten poängsattes efter ett eget utformat poängsystem för att kunna korreleras mot den insamlade datan från accelerometern. Poäng från enkäten behandlades dels som kontinuerlig data och i grupper indelat i tertiler. Data från accelerometern analyserades som andel av den registrerade tiden som spenderades i stillasittande samt i moderat till intensiv fysisk aktivitet (MVPA).  Analyser har gjorts med hjälp av Spearmans korrelation. Resultat Korrelationer visar svaga men signifikanta värden mellan den totala poängen från enkäten och intensitetsnivåerna sedentärt och medel till intensiv nivå. 57 procent av deltagarna uppger att de sitter stilla mer än sju timmar under vardagar, och 49 procent under helgdagar. Medelvärdet för gruppen visar att deltagarna befinner sig 72 procent på sedentär intensitetsnivå och 6 procent i medel till intensiv nivå av den tiden som accelerometern burits. Slutsats Korrelationen av enkäten och accelerometern visar att enkätfrågorna kring fysisk aktivitet ger låga värden mot intensitetsnivåerna sedentärt och MVPA, vilket tyder på att enkäten har låg validitet. Det som fascinerat oss mest är hur svårt det är att självskatta sin tid i stillasittande och hur lätt det är att överskatta sin tid på högintensiv nivå.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Detta undersöks i årskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i årskurs 3 fått lösa ett antal uppgifter på ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen från nyare läromedel och är sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Det har även undersökts hur pojkar, flickor, elever som är starka och medelstarka i matematik påverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik. Undersökningen visar att signalord inte har någon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivå. För flickor och meledstarka elever tycks signalord emellertid fungera som stöd. Resultaten tyder på att elevnära situationer ger mer stöd ju mer kognitivt utmanande uppgifter blir. Detta samband finns även hos pojkar, flickor, starka och medelstarka elever. Bilder tycks fungera som stöd för eleverna som helhet oavsett hur kognitivt utmanande uppgifter är. Samma sak gäller för pojkar och elever som är medelstarka i matematik. För flickor tycks inte bilder fungera som stöd då en uppgift inte är kognitivt utmanande och för elever som är starka i matematik tycks bilder istället fungera som större stöd ju mindre kognitivt utmanande en uppgift är.

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.

I Sverige och utomlands har man på senare tid sett framväxten av ett nätverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. När det gäller elever från högstadiets senare år kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benägenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram. Vi har utvecklat och använt en enkät-baserad metod för att undersöka den påverkan på elevers intresse för naturvetenskap som ett besök på SC har. Enkäten är lämplig att användas för elever från grundskolans senare årskurser. Metoden är avsedd att användas för att utvärdera hur väl SC uppfyller sitt mål; att öka elevernas intresse för naturvetenskap. I en blygsam pilot-studie har vi visat att metoden fungerar. Vi redovisar även några resultat från studien. Vi diskuterar också metodens svagheter och visar på möjligheter till förbättringar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare respektive föräldrar har om läsläxan i årskurs 1-2 på en utvald skola. Detta undersöktes genom att fyra lärare intervjuades och 69 enkäter besvarades av föräldrar. Resultatet visade att lärarnas pedagogiska syften inte var helt samstämmiga med föräldrarnas uppfattningar av dem. Resultatet visade också att lärarna hade en tanke med läsläxans utformning, men eftersom att den skedde i hemmet hade lärarna inte möjlighet att styra över läsläxan som helhet. Detta berodde på att flera faktorer avgjorde hur läsläxstunderna såg ut, såsom valet av plats, med vem den lästes och miljön runt omkring. En annan slutsats var att majoriteten av föräldrarna använde strategier vid läsläxstunden för att uppmuntra och utveckla sitt barns läsning, men de flesta strategierna var inte förmedlade från lärarna. De två mest använda strategierna var att ljuda och läsa ordet högt. Att föräldrarna läste ordet högt kunde vara en tillfällig lösning, men inte hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Barnen fick inte chans att tänka efter hur de skulle kunna lösa problemet på egen hand när denna strategi användes.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen. Rektors handlingsutrymme kan därmed upplevas mer begränsat än i1985 års skollag. Enkätsvaren visar tudelade åsikter där resonemang om kommun, stat,ansvarsfördelning samt det pedagogiska ledarskapet förs.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande: ● Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället? ● Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag? ● Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan? ● Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen? För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre. Dessutom finns en samstämmighet mellan lärarnas uttalanden och det som står skrivet i läroplanen och skollagen.

Bakgrund I förskolans läroplan framgår det att musik skall utgöra både innehåll och metod i förskolans verksamhet. Vinningarna med musik kan vara flera. I en förskolekontext visar forskning på att musik bland annat kan användas i språkutvecklande, hälsofrämjande, avslappnande, glädjespridande samt koncentrations- och kognitionshöjande syfte. Skolinspektionen (2012) belyser hur kvaliteten, sett till hur förskolor lever upp till läroplanen i sin helhet, och implicit musik, är i behov av att stärkas. Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form musik yttrar sig i de kommunala förskolorna i Varbergs kommun. Ytterligare ett syfte är att hitta eventuella samband mellan denna bild och olika faktorer, såsom kompetens, utbildning och material. Metod Bland Varbergs kommunala förskolor genomfördes ett stratifierat urval där 10 förskolor lottades ut för deltagande i en enkätundersökning om musiken i förskolorna. Materialet låg sedan till grund för statistiska analyser. Resultat Sångstund och dans/rörelse till musik visade sig vara de metoder som används mest frekvent. Materiella förutsättningar att arbeta efter läroplanens mål finns men pedagogerna upplever att det saknas kompetens. Statistiskt signifikanta skillnader* i upplevelse av egen kompetens i sång, musik och rytmik påträffades mellan de pedagoger som antingen har utbildning i musik eller kan spela ett instrument och de som varken har utbildning i musik eller kan spela något instrument. *För mer detaljerad information se kapitel 6.4.1

Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers kunskaper om det psykologiska samt fysiologiska effekterna av konditionsträning. Elevernas kunskaper analyserades utifrån vilken primär kunskapskälla eleverna uppger de har fått kunskaperna ifrån samt vilket kön de tillhör. Studien har använt sig enkät för insamling av empiri, där frågorna var standardiserade kunskapsfrågor. Enkätstudien genomfördes på gymnasieelever i årskus 3 som genomgått kursen Idrott och hälsa 1. 92 av 93 enkäter samlades in och analyserades i SPSS och Microsoft Excel. Studien utgår från begreppet hälsolitteracitet och resultatet har analyserats utifrån en modifierad teoretisk modell som tagit sin utgångspunkt ur Paakkari och Paakkari hälsolitteracitetsmodell för skolan. I resultatet framgår även att de tjejer som deltog i studien hade en marginellt högre korrekt svarsfrekvens än de killar som deltog. Vidare har eleverna grundläggande kunskaper inom effekterna av konditionsträning men har fallit för en rad myter som florerar angående träning. Det är framförallt de elever som uppgett någon form av mediekälla som visar på en låg kunskapsnivå. Av resultatet att döma har de flesta eleverna som deltagit i studien grundläggande kunskaper men många saknar en kritisk medvetenhet kring hälsobudskap.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärarna på en skola använder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar lärarna på skolan ser med att använda uterummet och att arbeta på ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Jag vill även undersöka om lärarna är medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans närhet vilket innebär att jag också gjort en inventering av objekt i skolans närhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Då min intention är att undersöka hur det kan se ut på en skola har samtliga åtta klasslärare på skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktär trots att jag har genomfört en enkätundersökning eftersom min enkät endast innehåller öppna frågor. Resultatet pekar på att lärarna upplever det som positivt att använda närmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebär dock inte att det är något de gör speciellt ofta eller på kontinuerlig basis. Resultatet visar också att de inte är medvetna om alla de objekt som finns skolans närhet.