Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur musiklärare i grundskolan värderar, tänker och resonerar kring mångkulturellt perspektiv i musikundervisning och i vilken mån och på vilket sätt detta avspeglar sig i deras val av undervisningsrepertoar. Metoden kan beskrivas som blandat kvalitativ och kvantitativ, då empirin består av enkäter med både fasta och öppna frågor, samt två intervjuer med verksamma musiklärare. Resultaten visar att informanterna i huvudsak tolkar begreppet ”mångkulturellt perspektiv” utifrån en etnisk definition och ofta ställer det i relation till etnisk mångfald i elevunderlaget. Informanternas ”mångkulturella repertoar” speglar ett stort fokus på europeiska och afroamerikanska musikstilar, till viss del afrikanska, och till mycket liten del övriga världen. Lyssning och tidsavgränsade temaperioder framstår som det vanligaste sättet att ta sig an området. När det gäller praktiskt utövande görs det i huvudsak via sång och till viss del dans/rytmik, medan spel och improvisation/skapande förefaller ligga utanför de flestas undervisningssfär. Sammantaget framträder en bild av att en stor majoritet informanter tycker att det är viktigt eller ganska viktigt med ett mångkulturellt perspektiv i musikundervisningen, men att många upplever det som svårt att realisera i praktiken och även har relativt vaga uppfattningar om begreppets mångfacetterade innebörd om man jämför med de resonemang kring ämnet som förs inom aktuell debatt och forskning.

För att bedriva en säker vård har vårdpersonal skyldighet att arbeta enligt evidensbaserade metoder och systematiskt arbeta med patientsäkerhetsarbete. För att uppnå detta införs arbetsmodeller som resulterar i förändringsarbeten. Lean är en sådan modell som går ut på att eliminera slöseri genom kontinuerligt förbättringsarbete. Personalen som arbetar närmast patienterna är de som ska identifiera problem och komma med förbättringsförslag. Akutsjukvården idag är hårt belastad med höga patientflöden och bristen på sjuksköterskor medför att tiden blir en bidragande faktor till att inte kunna ge högkvalitativ vård. Studier visar att sjuksköterskor i högre grad frågar en kollega än att själva läsa vetenskapliga tidskrifter.   Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till förbättringsarbete på en kirurgisk och en medicinsk akutvårdsavdelning.   Metoden var en kvantitativ enkätstudie som analyserades med deskriptiv statistik. Enkäten bestod av 26 påståenden som respondenterna skulle ta ställning till och en öppen fråga. Av totalt 90 enkäter som delades ut besvarades 42 stycken.   Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att förbättringsarbete bidrog till ökad patientsäkerhet, en bättre arbetssituation, att det ansågs vara en del av det dagliga arbetet och att det påverkade verksamheten på ett positivt sätt. Resultatet visade även att majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att förbättringsarbete tog tid från patienterna.   Slutsatsen blev att förbättringsarbete var något sjuksköterskorna ansåg vara viktigt för patientsäkerheten och arbetssituationen men att vissa delar inom förbättringsarbetet behövdes ses över såsom tidsaspekten samt att olika moment inom förbättringsarbetet behövde tydliggöras.

Syftet med studien har varit att synliggöra om pedagoger anser att de får det stöd och resurser som krävs om det finns utmanande barn i barngruppen. Rektorernas synpunkt på om de har rätt förutsättningar att tilldela de resurser som efterfrågas har också varit i fokus. Studien har utgått från en enkät där datamaterialet har tematiskt analyserats. Resultatet visar att det är ungefär lika många pedagoger som anser att de får det stöd och resurser som efterfrågats, som pedagoger som anser att de inte får den hjälp som behövts. Ekonomin har varit en stor del till varför rektorerna inte har kunnat förse sitt arbetslag med den resurs som har efterfrågats. Det framkommer även att det resurser kan behöva ett godkännande från huvudmannen på kommunen, och är en av anledningarna till att förskolor ibland inte fått den hjälp som behövts. I slutsatsen framgår det att det är ungefär lika många pedagoger som uppfattar att de får de resurser som krävs, som pedagoger som anser att de inte får de resurser som behövs. När pedagogerna inte får de resurser som behövs så påverkar det hela barngruppen. Det är inte enbart rektorns ansvar att se till att förskolorna tillgodoses med resurser, huvudmannen har tillsammans med rektorn ett gemensamt ansvar. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Denna studie behandlar matsituationer i förskolan och syftar till att utveckla den kunskap som finns om pedagogers erfarenheter och föreställningar kring dessa. Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar formulerats vilka behandlar pedagogernas beskrivningar av matsituationernas organisering, pedagogers förhållnings- och tillvägagångssätt samt vilka möjligheter och utmaningar som finns. Studien har genomförts med en webbaserad enkät som metod. Enkäten har haft en blandning av öppna och slutna frågor. Sammanlagt svarade 116 pedagoger på enkäten. Resultatet har analyserats med stöd av den omsorgsetiska teorin. Studiens resultat visar att måltidssituationer är en komplex situation där många olika omständigheter spelar in såsom fysiska, sociala och pedagogiska faktorer. Vid måltider tar pedagoger flera olika roller samt använder sig av olika strategier och tillvägagångssätt som anpassas efter de barn, förhållanden och omgärdande strukturer de möter vid matsituationerna. Vidare visar studiens resultat på att det finns regler, förväntningar och rutiner som ramar in matsituationer. Detta beskrevs av flertalet respondenter som ett sätt att bidra till en lugn och trevlig matsituation som ger förutsättningar för utveckling, lärande och att få sina behov tillgodosedda. Resultatet visar också att matsituationernas organisering och fysiska miljö skiljer sig åt för de olika pedagogersom deltog i studien exempelvis sker en del av respondenternas måltidssituationer på avdelningen medan andra äter i en särskild matsal. En tydlig majoritet av respondenterna som deltog i studien sitter tillsammans med barnen och äter samma mat som dem

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar. De frågor som själva undersökningen utgått ifrån är:•Upplever föräldrar att de är delaktiga i och har inflytande över sina barns skolgång?•Hur bör relationen mellan hem och skola se ut från ett föräldraperspektiv?•Vad karaktäriserar en aktiv och välfungerande relation mellan hem och skola enligt föräldrarna?Tillvägagångssättet för vår undersökning är ett utskick av enkäter till 93 hushåll, vars barn går på en skola i Skåne. I vårt kapitel litteraturgenomgång skriver vi om vad den tidigare forskningen säger och om det i barnets värld är positivt och önskvärt med samverkan mellan de vuxna i hemmet och i skolan. I vår slutsats ser vi att vårdnadshavarnas möte med skolan är god och att personalen bemöter vårdnadshavarna i den mån de kan. Vi ser också att det går att utläsa om att vårdnadshavarna förväntar sig att få vara delaktiga och att de känner att de har inflytande i skolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagoger arbetar med grovmotorik i förskoleklass. Tidigare analyser tyder på att det inte finns någon tydlig läroplan för förskoleklass pedagoger om hur de ska arbeta med grovmotorik. Hur känner pedagoger i förskoleklass att grovmotoriken prioriteras och hur arbetar dem med grovmotorik?  Tidigare forskning diskuteras och centrala begrepp tydliggörs i arbetet, för att få en tydligare förståelse för grovmotorik. Det finns även forskning som visar att genom att arbeta med grovmotorik kan öka koncentrationen hos många barn och detta kan i sin tur leda till bättre resultat i skolan. Man kan även arbeta med grovmotorik genom att kartlägga elever i just grovmotorik för att se hur elever utvecklas inom motoriken, detta kallas för sensomotorisk träning och detta kan leda till att man hjälper elever som har svårigheter med motoriken, vilket enligt forskningen är sammankopplat med koncentrationssvårigheter.  För att ta reda på syftet gjordes enkätundersökningar och två intervjuer med utbildade pedagoger som metod, för att få relevanta svar.  Resultatet visar att flera av pedagogerna anser att det arbetar med grovmotorik på ett omedvetet sätt och förlitar sig på skog och lekplatser. Några av pedagogerna anser också att det fokuserar och arbetar med grovmotoriken medvetet och har tänktet i huvudet, vilket leder till att de arbetar med grovmotoriken på många olika plan i verksamheten utan att de tänker på det.   Slutsatsen av arbetet är att flera pedagogerna nämner att de vill arbeta med sensomotorisk träning och känner att det bör finnas en tydligare plan för att arbeta med grovmotoriken i förskoleklass.

Denna studie syftade till att kartlägga och analysera lärares uppfattningar och reflektioner kring olika läs- och skrivundervisningsmetoder i grundskolans tidigare åldrar, årskurs fk-3. Studiens forskningsfrågor gick ut på att undersöka hur bekväma lärare uppger att de känner sig i att undervisa inom den tidiga läs- och skrivundervisningen och vilken/vilka undervisningsmetoder de tillämpar samt anledningen till varför just dessa. Studien undersöker även vilken/vilka lärstilar lärare föredrar att använda sig av i sin undervisning. Metoden som valdes för att få in data till undersökningen är enkät som skickades ut via mail. På detta sätt fick vi möjlighet att få in ett större svarsantal. Enkäten besvarades av 25 stycken aktiva lärare verksamma inom grundskolans tidigare åldrar. För att få en större insikt i de olika läs- och skrivundervisningsmetoderna samt lärstilarna har information inhämtats från adekvat litteratur och källor. I analysen är vissa enkätfrågor ihopsatta med varandra för att få studiens forskningsfrågor besvarade. Vi har valt att redovisa resultatet i löptext, tabell och diagram. Vi kan genom studien se att lärare uppger att de generellt känner sig bekväma med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Det var ingen metod som den tillfrågade gruppen inte kände till alls, men dock kände inte alla till alla metoder. Det var inte heller viktigt för dem att enbart hålla sig till en metod, då de flesta varierar och plockar delar från olika metoder så det passar just deras elever. Vid frågan om lärstilar visade resultatet att de flesta lärare uppgav att de använde sig av sådan undervisning att det blir möjligt för eleverna att använda sig av den lärstil som passar just dem. Om inte alla användes var det den visuella och auditiva lärstilen som var dominerande. Slutsatsen av studien blev att lärare uppger att de varierar användningen av undervisningsmetoder för att elevers olika lärstilar ska bli representerade och på detta sätt kunna tillgodose alla elevers olika behov. Detta görs även för att olika inlärningsstoff lämpar sig bättre till olika undervisningsmetoder vid läs- och skrivundervisning. Detta då alla elever lär på olika sätt för att uppnå samma mål.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare uppger att de undervisar för att öka elevers läsförmåga med hjälp av läsläxan. För att ta reda på detta gjordes en enkät där 75 lärare som arbetar i årskurs 1-3 och som använder läsläxan i sin undervisning. Enkäten utformades utifrån undersökningens forskningsfrågor som är: Av vilka anledningar väljer lärare att ha läsläxan?, Hur värderar lärare läsläxan?, Hur uppger lärare att de lägger upp sin undervisning kring läsläxan? Resultatet från enkäten analyserades, diskuterades och det visade att majoriteten av lärarna som deltog i enkäten kan resonera kring varför de väljer att ha läsläxa. Lärarna som deltog i enkäten har även en strukturerad och givande undervisning kring läsläxan. Detta gör att elevens läsförmåga ökar med hjälp av läsläxan. Även lärarnas engagemang kring läsläxan ökar också elevens läsförmåga genom reflektioner kring läsläxan och hur undervisningen är upplagt.

Bakgrund: De senaste årtiondena har dokumentation inom vården successivt övergått från penna och papper till datoriserade journalsystem. Detta ställer högre krav på sjuksköterskornas tekniska kunskaper, där aspekter som utbildning, datorvana, ålder och kön verkar ha betydelse för upplevelsen av att använda elektronisk datajournal. Syfte: Att bland anestesisjuksköterskor som arbetar på operationsavdelningar studera inställning till datasystemet MetaVision med fokus på utveckling, användning, kompetens och nytta. Dessutom avsågs att jämföra inställningen mellan män och kvinnor samt mellan olika ålderskategorier. Metod: I föreliggande tvärsnittsstudie deltog 40 anestesisjuksköterskor från fyra olika operationsavdelningar  på ett medelstort sjukhus i norra Sverige. Deltagarna fick svara på en enkät som kallas Användbarhetsindex (AvI-index) och har utvecklats för att mäta användbarhet och nytta hos olika IT-system . Frågorna analyserades utifrån de fyra subskalorna: utveckling, användning, kompetens och nytta. Det analyserades även om det fanns skillnader i svaren beroende på deltagarnas kön eller ålder. Resultat: Anestesisjuksköterskorna skattade sig i genomsnitt lägst under subskalan utveckling och högst under subskalan kompetens. Inga signifikanta samband fanns i någon subskala. Inga skillnader kunde observeras avseende kön eller ålder vilket troligtvis är orsakat av ett för litet deltagarantal. Under subskalan nytta observerades att mer än hälften av alla män och kvinnor var positivt inställda till datasystemets nytta som hjälpmedel. Slutsats: Den skattade upplevelsen varierade mellan de olika subskalorna men majoriteten av anestesisjuksköterskorna upplevde att datasystemet MetaVision är ett bra hjälpmedel.

Amning påverkar kvinnor på olika sätt beroende på många olika faktorer. Det kan vara en fantastisk upplevelse men kan även upplevas som smärtsam och negativ.  Amningen är en del av kvinnans reproduktion och en del av moderskapet. Barnmorskan skall ha gedigen kunskap om amning och kunna möta kvinnor som ammar. Genom större kunskap om hur kvinnor upplever amning på BB så kan detta möte optimeras. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor upplever amning på BB. För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod med positivistisk ansats. Studien är baserad på enkäter. Datamaterialet analyserades genom att göra en faktoranalys. I resultatet framkommer det fyra faktorer som belyser kvinnornas amningsupplevelse på BB, Närhet och kärlek, De negativa känslorna, Moderns utsatthet och kvinnliga kroppens förmåga. I diskussionen diskuteras studiens resultat utifrån forskning kring moderns känslor i samband med amning, och om orsakerna till att mammor väljer att avsluta sin amning. Slutsatsen visar att det är viktigt för barnmorskan att vara lyhörd för mammornas känslor och upplevelser, samt att individuellt anpassa vårdandet utifrån mammornas behov. Amningsupplevelsen kan vara varierande från kvinna till kvinna och beroende på om den är positiv eller negativ kan den påverka hennes upplevelse till att vilja amma eller inte.