Sammanfattning Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, C-nivå 15 hp 2FE55E VT- 2012 Titel: Sponsring inom elitidrotten – en kvalitativ studie om sponsringens effekter ur ett företagsperspektiv Författare: Niklas Fellesson, Victor Loebbert och Igor Milovanovic Handledare: Leif Rytting Bakgrund: Sponsringen har utvecklats från att vara ren donation till ett tillvägagångssätt för marknadsföring där motprestationer från motparten står i fokus. Sponsringen omsätter idag miljardbelopp och är Sveriges tredje största medium. Det är också ett relativt billigt marknadsföringsalternativ med högt uppmärksamhetsvärde samt att det är ett sätt att bygga nya relationer till andra företag. Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att undersöka och analysera vad fotbollssponsring på elitnivå har för fördelar respektive nackdelar för ett företag, externt och internt. Parallellt med syftet har vi formulerat följande forskningsfråga; Vilka effekter kan uppstå för ett företag via sponsring av elitidrott? Metod: Vi har valt att arbeta efter en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av sju intervjuer från utvalda personer som har bred kunskap inom det aktuella ämnet. Den teoretiska referensramen är baserad på sekundärdata från etablerade teori och artiklar. Slutsats: Att sponsring inom elitidrott uppfattas som "goodwill" av allmänheten är inte ovanligt. Dock kan det vara missvisande då företag idag kräver motprestation. Vanliga motprestationer är tillgång till nätverk och varumärkesexponering. För företagen kan det även skapa interna effekter som berör anställda och andra parter. Nyckelord: Sponsorskap, idrott, motprestationer, varumärke, nätverk

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka var gränsen mellan icke avdragsgill gåva och sponsring går med särskild fokus på idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. Istället får utgifterna hänföras till någon kostnadskategori som skatterätten kan identifiera. Kostnaderna hänförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, där det klargörs att utgifterna måste varit till för förvärvande och bibehållande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas är att sponsorn mottagit en motprestation och att värdet av denna överensstämmer med bidragets värde. Det krävs även att motprestationen utnyttjas av sponsorn för att gåva inte ska föreligga.</p><p>Gällande sponsring har det genom åren förekommit en del oklarheter och uppmärksammade fall inom området. De mest uppmärksammade fallen, och som betraktas som grundläggande riktlinjer inom sponsring, är Pharmacia- samt Falconmålet. Utifrån dessa domar, samt rättsfall med inriktning på sponsring av idrott gör vi en gränsdragning mellan icke avdragsgill gåva och sponsring.</p><p>De slutsatser vi kan dra är:</p><p>-          Det krävs att sponsorn utnyttjar dispositionsrätten av varumärket eller symbolen för att avdrag ska medges. Finns det ingen direkt anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamhet kan inte avdrag medges, eftersom utgifterna inte varit för att förvärva och bibehålla inkomster.</p><p>-          Vid reklamskyltar krävs det att skylten kan härledas till sponsorn och har rätt placering och utformning.</p><p>-          Vid biljetter som motprestation är det enkelt att göra en värdering eftersom de har ett marknadsvärde. För att avdrag skall medges krävs det att biljetterna utnyttjas och redovisas av sponsorn.</p><p>-          Bolag som väljer att bidra till en idrottsanläggning beviljas inte avdrag för personalvård i de fall bolagets anställda endast utgör 70 % eller lägre av de yrkesverksamma på orten.</p>

I denna uppsats är syftet att undersöka var gränsen mellan icke avdragsgill gåva och sponsring går med särskild fokus på idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. Istället får utgifterna hänföras till någon kostnadskategori som skatterätten kan identifiera. Kostnaderna hänförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, där det klargörs att utgifterna måste varit till för förvärvande och bibehållande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas är att sponsorn mottagit en motprestation och att värdet av denna överensstämmer med bidragets värde. Det krävs även att motprestationen utnyttjas av sponsorn för att gåva inte ska föreligga. Gällande sponsring har det genom åren förekommit en del oklarheter och uppmärksammade fall inom området. De mest uppmärksammade fallen, och som betraktas som grundläggande riktlinjer inom sponsring, är Pharmacia- samt Falconmålet. Utifrån dessa domar, samt rättsfall med inriktning på sponsring av idrott gör vi en gränsdragning mellan icke avdragsgill gåva och sponsring. De slutsatser vi kan dra är: -          Det krävs att sponsorn utnyttjar dispositionsrätten av varumärket eller symbolen för att avdrag ska medges. Finns det ingen direkt anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamhet kan inte avdrag medges, eftersom utgifterna inte varit för att förvärva och bibehålla inkomster. -          Vid reklamskyltar krävs det att skylten kan härledas till sponsorn och har rätt placering och utformning. -          Vid biljetter som motprestation är det enkelt att göra en värdering eftersom de har ett marknadsvärde. För att avdrag skall medges krävs det att biljetterna utnyttjas och redovisas av sponsorn. -          Bolag som väljer att bidra till en idrottsanläggning beviljas inte avdrag för personalvård i de fall bolagets anställda endast utgör 70 % eller lägre av de yrkesverksamma på orten.

Att ge sponsorer det perfekta erbjudandet – En undersökning om Ljusdals Bandyklubb Bandyföreningar har det ofta tufft ekonomiskt och för att förbättra den ekonomiska ställningen kan föreningen öka sina sponsorintäkter. Syftet med den är studien blev således att undersöka hur en idrottsförening kan öka sina sponsorintäkter, samt hur en idrottsförening ger sponsorn det perfekta erbjudandet. Uppsatsen utgörs av en fallstudie och främst av en kvalitativ form. En induktiv ansats användes för att kunna forma en teori. Primärdata har samlats in genom fem olika intervjuer, vilka har analyserats utifrån det hermeneutiska synsättet. Även en enkät har använts vid insamlingen av primärdata. Primärdata presenteras i ett empirikapitel där varje intervju sammanfattas samtidigt som enkätundersökningens resultat presenteras med en fråga i taget. Primärdata och sekundärdata ligger till grund för analysen och slutsatsen i slutet av studien. Resultaten från studien kan användas som komplement för en idrottsförening så att de kan se vad sponsorer vill ha, och därmed kunna ta mer betalt för sina tjänster. Studien visar hur Ljusdals BK kan förbättra sina relationer och motprestationer för att slutligen också öka sina sponsorintäkter. Även andra bandyföreningar eller mindre idrottsföreningar skulle kunna ha nytta av studien om de vill se hur de kan förbättra sponsorintäkterna.