Identitets- och åtkomsthantering innebär att hantera systemanvändares identiteter och deras åtkomst till olika system. För att kontrollera att en identitet är den som den utger sig för att vara och tilldela rätt åtkomst utefter detta används autentisering och auktorisering. Karlstads kommun genomförde nyligen ett projekt med syftet att modernisera den dåvarande plattformen som hanterade kommunens användarkonton och öka automationen på ett säkert och effektivt sätt. I denna uppsats har kommunens arbete med identitets- och åtkomsthantering undersökts för att ta reda på hur de arbetar med identiteter och åtkomst och om projektet har bidragit med nytta som de anställda kan gagnas av. För att ta reda på detta har fyra intervjuer genomförts med involverade i projektet på Karlstads kommuns IT-avdelning samt tre personer i olika verksamheter i kommunen för att få både projektdeltagarnas och verksamheternas uppfattning. Resultatet av intervjuerna visar att projektet har resulterat i en uppdaterad plattform som bidrar med ett antal nya funktioner. Bland annat användarkonton som skapas automatiskt, förenklad inloggning med tillgång till fler resurser och möjlighet till flera engagemang till samma konto om en användare till exempel både är anställd och elev i kommunen. Slutsatsen för denna undersökning är att plattformen har skapat många nya möjligheter och att mer funktionalitet kommer i framtiden. Arbetet har förändrats för enstaka anställda men de flesta märker ingen större skillnad ännu.

Syftet med den här uppsatsen är att utreda förutsättningarna kring åtkomst- och återställandeåtgärder inom ramen för ett felavhjälpande. Uppsatsen avser att till-skapa en bild på grundval av den svenska rätten, dels i fråga om entreprenörens skyldighet att låta utföra åtkomst- och återställandearbeten, dels avseende bestäl-larens rätt att låta utföra motsvarande avhjälpandeåtgärder på entreprenörens be-kostnad. För att uppnå syftet används den rättsdogmatiska metoden. För entreprenader tillämpas ofta oreglerade standardavtal i form av allmänna bestämmelser. Här är AB 04 och ABT 06 av främst intresse. Bestämmelserna kan användas av parterna i ett entreprenadförhållande för att reglera sin överenskom-melse, fördela förpliktelser, ansvar och risker. Villkoren förs in i parternas entre-prenadavtal tillsammans med individuellt framförhandlade villkor. Entreprenad-avtalet styr parternas förpliktelser i händelse av fel i entreprenaden, där utföran-det inte har blivit kontraktsenligt. Vare sig prestationen är utebliven, avbruten eller felaktigt utförd, förstås det ligga i beställarens intresse att resultatet av ent-reprenaden blir kontraktsenligt. Där fel föreligger i entreprenaden antas det ofta också finnas en förhöjd risk för skada. Särskilt i den situationen är det angeläget att ett avhjälpande kommer till stånd. Entreprenörens skyldighet att avhjälpa fel i den egna prestationen regleras normalt av standardvillkoren i entreprenadavtalet på så sätt att där avhjälpandeskyldighet kan göras gällande ska entreprenören av-hjälpa felet utan dröjsmål. I uppsatsen ställs frågan på sin spets där avhjälpandet antas förutsätta åtgärder i form av åtkomst- och återställandearbeten. Åtgärderna ingår inom ramen för entreprenörens avhjälpandeskyldighet. Om entreprenören inte fullgör sin skyl-dighet blir frågan i stället vilka möjligheter beställaren har att avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad. Genom praxis har det slagits fast att alla nödvändiga kostnader är ersättningsgilla samt att ersättning med anledning av ett felavhjäl-pande är en kostnadsersättning och inte ett skadestånd. I uppsatsen söks och diskuteras oklarheter om hur situationer ska hanteras i gränslandet mellan fel och skada och där åtkomst- och återställandearbeten är i fråga. / The purpose of this student paper is to investigate the basis for access and resto-ration measures within the scope of applicable remedies due to error in a con-struction contract. This paper originates as per Swedish law and seeks to answer, firstly, whether construction contractors are obligated to perform access and restoration work and, secondly, if the client has the right to perform correspon-ding works on the expense of the responsible contractor. To achieve the purpose of this paper, the legal dogmatic method is being used. Unregulated standard agreements are often used for construction contracts, with AB 04 and ABT 06 being of main interest here. These provide general pro-visions, which are used by the contracting parties to regulate their agreement, allocate obligations and risks. The terms and conditions are incorporated into the agreement, alongside conditions individually agreed upon by the parties. This agreement sets out the obligations in case of an error in the construction contract, where the execution of the works does not live up to the promised agreement. Regardless of whether the performance has simply not been performed at all, has been aborted or performed in error, it is best understood that it is in the best interest of the client, that the result of the construction works is corrected so that it corresponds as per agreement. Where there is an error, it is often assumed that there is also a heightened risk of damages. Especially in situations like these, it is of outmost concern that a correction takes place without delay, as typically set forth by applicable general provisions. In this paper, the matter is raised whether remedies of errors in the construct-ion contract, can be presumed to include access and restoration. These measures are included within the responsibilities of the contractor. If the contractor fails to perform as required, the next question to ask if whether the client has the option to remedy the errors on the expense of the contractor. Applicable case law has found that all necessary costs within reason are compensatory, and that compensation is to be classified as cost recovery and not as damages. This paper explores and brings up a discussion about the resolving of situations like these, which are bordering between errors and damages and where access and restorat-ion works are in question.

Digitalisering påverkar de flesta verksamheter i någon mån och museiverksamheter är inget undantag. Det finns flera olika digitala verktyg som kan användas för att förädla museers kulturella utbud och detta arbete ämnar undersöka hur Malmö museer gör detta. I en tid där allt större press sätts på museer att offentliggöra sina samlingar för allmänheten samt främja tillgänglighet och öppenhet är det relevant att undersöka hur Malmö museer väljer att visa upp sina digitala samlingar. Uppsatsen behandlar således den digitala katalogiseringen av museiinnehåll i form av bilder och föremål på Malmö museers digitala databas Carlotta. Det utfördes en fallstudie bestående av en observation med Carlottagruppen samt ett samtal och två intervjuer med två nyckelpersoner inom Malmö museer. Resultatet från denna datainsamling diskuteras i förhållande till annan forskning. Dessutom jämförs även en föremålsbild från Carlotta med en från Rijksmuseum för att visa på likheter och skillnader. Det framgår att Malmö museer är väl medvetna om vad de behöver göra för att säkra sin plats digitalt men det finns hinder på vägen i form av resurs- och kompetensbrist. Museet uppmuntrar till nedladdning, återanvändning och publikation av deras material så länge källhanteringen sker korrekt. Ett av museets viktigaste arbeten är att varumärkesprofilera sig själva som viktiga för allmänheten – en sorts kamp för överlevnad, enligt en av respondenterna. Det främsta målet med Malmö museers digitala arbete är att tillhandahålla material till allmänheten utifrån öppenhets- och offentlighetsprinciper. / Digitization affects most organisations to some extent and museums are no exception. There are several different digital tools that enable the refinement of the museums’ cultural offerings. This study intends to investigate how Malmö museums takes advantage of them. At a time when increasing pressure is being placed on museums to publish their collections to the general population, to be accessible and open, it is relevant to see how Malmö museums choose to display their digital collections. Therefore, this essay is interested in the digital cataloging of museum content in the form of images and objects on Malmö museums database Carlotta. A case study consisting of an observation with the Carlotta-group was executed in addition to a conversation and two interviews with key persons within the museum. The results from this data are discussed in relation to other studies. Furthermore, an object image from Carlotta and one from Rijksmuseum are compared to show their similarities and differences. It turns out that Malmö Museums are aware of what needs to be done to secure their place in the digital sphere, but that there are obstacles such as a lack of resources and skills. Malmö museums encourages others to download, reuse and publish their material as long as they reference it correctly. One of the most important aspects of Malmö museums work is to market themselves as important to the public – a sort of fight for survival, according to one of the respondents. The primary goal for Malmö museums is to provide material to the public based on openness- and publicity principles.

No description available.

Vem ska ha åtkomst och vem skall ha åtkomst till vad? Identitets- och åtkomsthantering (IAM) hjälper organisationer med att hantera systemanvändare under deras livscykel till systemen inom verksamheten. Det finns flera olika faktorer som är den drivande faktorn till varför de har IAM-lösningar. Under denna uppsats kommer det att undersökas vad som är de drivande faktorer för en organisation till att ha IAM-lösningar och ifall det skiljer sig något åt mellan privat och offentlig organisation. För att ta reda på det så har sex intervjuer genomförts från tre olika verksamheter, en privat och två offentliga. Intervjuerna har skett med två personer från varje organisation med olika roller inom IAM-området för att få en djup förståelse om vad som är just den organisationens drivande faktor. Det som undersökningen resulterade i är att de drivande faktorerna inte skiljer något större åt när organisationen jämförs mellan privat och offentlig. Den drivande faktorn var huvudsakligen att förbättra IT-säkerheten inom organisationen med hjälp av IAM. Men de flesta drevs inte bara av en faktor utan en kombination av flera. Slutsatsen av undersökningen är att den drivande faktorn beror på vilken bransch organisationen tillhör samt storleken på antalet användare i deras system, inte om den tillhör privat eller offentlig organisation. / Who should have access and who should have access to what? Identity and access management (IAM) helps organizations manage system users throughout their lifecycle to the systems within the business. There are several different factors that are the driving factor why they have IAM solutions. During this essay, it will examine what are the driving factors for an organization to have IAM solutions and if there is any difference between private and public organizations. To find out, six interviews have been conducted from three different businesses, one private and two public. The interviews have taken place with two people from each organization with different roles within the IAM area in order to gain a deep understanding of what is that particular organization's driving factor. What the survey resulted in is that the driving factors do not differ much when the organization is compared between private and public. The driving factor was mainly to improve IT security within the organization using IAM. However, most were driven not by just one factor but by a combination of several. The conclusion of the survey is that the driving factor depends on the industry the organization belongs to and the size of the number of users in their system, not whether it belongs to a private or public organization.

Syftet med föreliggande studie var att ta fram ett svenskt material för att undersöka mottagligheten för semantiska illusioner vid bearbetning av auditivt språkligt meddelande hos vuxna individer utan kommunikationsstörning. Utöver detta syftade även studien till att undersöka om mottaglighet för den semantiska illusionseffekten är relaterad till lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. I studiens initiala skede utformades det nya testmaterialet Auditivt test av mottaglighet för semantiska illusioner (ATSI). ATSI består av tre deltest, varje deltest innefattar 40 påståenden med en jämn fördelning av sanna påståenden, falska påståenden och illusoriska påståenden. Deltagarna i studien bestod av 30 vuxna individer utan kommunikationsstörning. Deltagarnas uppgift var att avgöra om påståendena i ATSI var sanna eller falska. Utöver ATSI utförde även deltagarna test gällande lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. Effekten av semantiska illusioner analyserades genom t-test och visade att illusionseffekten var statistiskt signifikant. Resultaten från ATSI korrelerades med deltagarnas prestation gällande lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. Hur lurade deltagarna blev av den semantiska illusionseffekten korrelerade med lexikal åtkomst. I föreliggande studie kunde inget samband observeras mellan hur lurade deltagarna blev och arbetsminneskapacitet. I diskussionen förs i föreliggande studie resonemang kring varierande metodologiska aspekter likväl som resultatens implikationer för den språkliga bearbetningsprocessen. Slutsatsen i föreliggande studie är att den semantiska illusionen är ett stabilt fenomen som har effekt vid bearbetning av språkligt meddelande auditivt. / The aim of this study was to construct a Swedish test material in order to examine the susceptibility for semantic illusions in adults without any communication disorders when processing verbal input of language. Furthermore the study aimed to investigate if the susceptibility for semantic illusions relates to the individual’s lexical access speed and working memory capacity. In order to accomplish the aim of the study, a new auditory test material called Auditivt Test av mottaglighet för Semantiska Illusioner (ATSI) was created. ATSI consists of three separate test sections, each containing 40 statements with an even distribution of true statements, false statements and statements containing the semantic illusion. The participants had to decide whether each statement was true or false. The participants in this study consisted of 30 adult individuals without communication disorders. Furthermore the participants performed test regarding lexical access speed and working memory capacity. The effects of semantic illusions were analyzed trough t-tests and found to be statistically significant. Correlation analysis were made between result from ATSI and lexical access speed as well as between results from ATSI and working memory capacity. How tricked the participants were by the semantic illusions was related to lexical access, but not working memory capacity. Methodological aspects are discussed in this study as well as the result’s implication for language processing. The conclusion is that semantic illusions is a stabile phenomenon, and it occurs when processing spoken sentences.

<p><strong><p>Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive Abilities</p><p>A Comparison with Children with a Cochlear Implant</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory. Tests of reading ability showed that children with a cochlear implant performed at the same level as typically developed children, while children with reading disabilities showed lower results. The results indicate that the children with a cochlear implant can develop an adequate reading ability in spite of their phonological difficulties. Phonological skills do not seem to be the only factor influencing reading ability of the examined groups.</p><em><p> </p></em></strong></p>

Children with Reading and Writing Difficulties and Their Language and Cognitive Abilities A Comparison with Children with a Cochlear Implant Abstract The aim of this study was to examine the cognitive abilities that are important for reading in children with reading disabilities, children with a cochlear implantation and typically developed children. 64 children aged 10-12 years participated in the study. To answer the question at issue we used the following tests: Block Design from WISC III, PPVT III, TOWRE, SL 40 and a few chosen tests out of the SIPS battery. On tests of the lexical access children with reading disabilities performed at the same level as hearing children, while the children with a cochlear implant performed significantly lower. Test of the phonological and complex working memory showed that children with reading disabilities performed significantly higher than children with a cochlear implant, but at the same time lower than typically developed children on the test of phonological working memory. Tests of reading ability showed that children with a cochlear implant performed at the same level as typically developed children, while children with reading disabilities showed lower results. The results indicate that the children with a cochlear implant can develop an adequate reading ability in spite of their phonological difficulties. Phonological skills do not seem to be the only factor influencing reading ability of the examined groups.

Vid upprepade tillfällen har Integritetsskyddsmyndighetens tillsyn funnit brister i vårdgivares efterlevnad av juridiska krav som avser dokumenterad behörighets-styrning och behörighetsgrundande behovs- och riskanalys. Dessutom har tillsyn identifierat fall där hälso- och sjukvårdspersonal haft mer behörigheter än vad arbetsuppgiften kräver, vilket medför att patienter saknar det integritetsskydd de har rätt till. Bristerna kan tyda på en osäkerhet hos vårdgivare avseende hur dessa juridiska krav bör tillämpas i praktiken. Därför är studiens syfte att sammanfatta hur regionerna beskriver tillåten åtkomst till patientuppgifter och behörighetsgrundande behovs- och riskanalys i sina styrande dokument. Studien ska dessutom lyfta fram förslag på hur en behörighetsgrundande behovs- och riskanalys kan genomföras och dokumenteras. Arbetet har bedrivits som en deskriptiv kvalitativ studie med en induktiv ansats, vilken utifrån empiririska data ska besvara studiens frågeställningar. De empiriska data som insamlats avser textuella data i form av styrande dokument som erhållit från 17 av de 21 regionerna genom begäran om allmän handling. För dataanalys av dessa styrande dokument har en konventionell innehållsanalys valt som metod, som på manifest nivå sammanställt innehållet i dessa styrande dokument. Resultatet diskuteras därefter utifrån Integritetsskyddsmyndighetens vägledning samt Da Veiga och Eloffs ramverk för styrning av informationssäkerhet. Resultatet visar både likheter och skillnader i regionernas styrande dokument, exempelvis återfinns beskrivning om tillåten och otillåten åtkomst till patient-uppgifter hos samtliga regioner. Den största likheten avser dock beskrivning av verksamhetschefens ansvar för medarbetarnas behörigheter samt behovs- och riskanalys, där det sista skiljer sig markant från Integritetsskyddsmyndighetens vägledning vilken anger att behovs- och riskanalys ska ske på en strategisk nivå. Resultatet visar dessutom att det inte finns någon generell metod hos regionerna som kan rekommenderas för genomförande och dokumentation av den behörighets-grundande behovs- och riskanalysen. Däremot kan Integritetsskyddsmyndighetens vägledning utgöra ett stöd vid genomförandet av en strategisk behovs- och riskanalys. Slutsatsen är att en behörighetspolicy, tillsammans med en strategisk behovs- och riskanalys, skulle kunna ge stöd vid utformning av en ändamålsenlig och enhetlig behörighetsstruktur. Dessutom kan behörighetspolicyn, tillsammans med resultatet av den strategiska behovs- och riskanalysen, kunna utgöra underlag för krav vid upphandling, utveckling och anpassning av vårdinformationssystem. Genom att kombinera behörighetspolicy och en strategisk analys skulle vårdgivaren kunna uppnå en behovs- och riskbaserad behörighetsstyrning som i slutänden leder till trygghet för patienten utifrån både ett patientsäkerhets- och integritetsperspektiv.

Most major cell phone manufacturers have been releasing cell phones equipped with Near Field Communication (NFC). At the same time there is also increasing use of mobile payments and user verification with the use of the NFC technology. These trends indicate both the increasing popularity and great potential for increased use of NFC in today’s society. As a result NFC has a huge potential to simplify our everyday tasks, ranging from paying for items to accessing our office or home. In this context we will focus on using NFC together with a Power over Ethernet (PoE) powered circuit board and NFC reader to realize a simple system for granting access to open a locked door. One of the purposes of this realization is to explore what services can be realized when such a system is connected to the home/building network and connected to the Internet. A second purpose is to learn how to use network attached devices, as the concept of the Internet of Things is considered by many to be a driving force in the next generation Internet. This project uses very in expensive and low power hardware, as the number of devices is potentially very large and thus in order to minimize the technology’s impact on the environment we must consider how to minimize the power used – while maintaining the desired user functionality. This bachelor’s thesis project made it possible for a PoE powered circuit board containing a MSP430 microcontroller to work along with a NFC reader, which was connected through the Serial Peripheral Interface (SPI). We hope that the end result of this project will lead to a simpler life by exploiting this increasingly ubiquitous technology. For example, a homeowner could send a one-time key to a repair person who is coming to fix their sink. Similarly a homeowner could send a key to their neighbor which is valid for two weeks so that their neighbor could come into their home to water the plants while they are away on vacation. Another example is lending your apartment key to a friend while you are out of town. / Det blir allt vanligare med närfältskommunikation (NFC) i dagens samhälle, mobiltelefons-tillverkarna börjar utveckla nya telefoner med NFC teknik inbyggd, samtidigt som användningen av NFC ökat. Det sker även en utveckling inom mobila betalningar och användar-verifiering med användning av NFC, då NFC förenklar detta. Med detta sagt kommer vi att arbeta med detta i detta kandidatexamens-arbete där vi fokuserar på NFC samt Power over Ethernet som använder MSP430 chippet som kärna. Med dessa enheter kombinerade kommer en enkel rörelse med ett NFC kort över en NFC läsare som sedan skall ge åtkomst till en låst dörr. Detta i större kombination med en Internetuppkoppling kunna ge ägaren möjligheten att kunna skicka ut dörrnycklar till andra användare. I detta kandidatexamensarbete gjorde vi det möjligt för ett PoE kretskort bestående av ett MPS430 mikroprocessor att samarbeta med en NFC läsare genom SPI protokollet. Genom att utveckla detta projekt hoppas vi att vårt slutresultat leder till en enklare delning av nycklar med hjälp av denna teknologi.