Syftet med den här uppsatsen är att utreda förutsättningarna kring åtkomst- och återställandeåtgärder inom ramen för ett felavhjälpande. Uppsatsen avser att till-skapa en bild på grundval av den svenska rätten, dels i fråga om entreprenörens skyldighet att låta utföra åtkomst- och återställandearbeten, dels avseende bestäl-larens rätt att låta utföra motsvarande avhjälpandeåtgärder på entreprenörens be-kostnad. För att uppnå syftet används den rättsdogmatiska metoden. För entreprenader tillämpas ofta oreglerade standardavtal i form av allmänna bestämmelser. Här är AB 04 och ABT 06 av främst intresse. Bestämmelserna kan användas av parterna i ett entreprenadförhållande för att reglera sin överenskom-melse, fördela förpliktelser, ansvar och risker. Villkoren förs in i parternas entre-prenadavtal tillsammans med individuellt framförhandlade villkor. Entreprenad-avtalet styr parternas förpliktelser i händelse av fel i entreprenaden, där utföran-det inte har blivit kontraktsenligt. Vare sig prestationen är utebliven, avbruten eller felaktigt utförd, förstås det ligga i beställarens intresse att resultatet av ent-reprenaden blir kontraktsenligt. Där fel föreligger i entreprenaden antas det ofta också finnas en förhöjd risk för skada. Särskilt i den situationen är det angeläget att ett avhjälpande kommer till stånd. Entreprenörens skyldighet att avhjälpa fel i den egna prestationen regleras normalt av standardvillkoren i entreprenadavtalet på så sätt att där avhjälpandeskyldighet kan göras gällande ska entreprenören av-hjälpa felet utan dröjsmål. I uppsatsen ställs frågan på sin spets där avhjälpandet antas förutsätta åtgärder i form av åtkomst- och återställandearbeten. Åtgärderna ingår inom ramen för entreprenörens avhjälpandeskyldighet. Om entreprenören inte fullgör sin skyl-dighet blir frågan i stället vilka möjligheter beställaren har att avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad. Genom praxis har det slagits fast att alla nödvändiga kostnader är ersättningsgilla samt att ersättning med anledning av ett felavhjäl-pande är en kostnadsersättning och inte ett skadestånd. I uppsatsen söks och diskuteras oklarheter om hur situationer ska hanteras i gränslandet mellan fel och skada och där åtkomst- och återställandearbeten är i fråga. / The purpose of this student paper is to investigate the basis for access and resto-ration measures within the scope of applicable remedies due to error in a con-struction contract. This paper originates as per Swedish law and seeks to answer, firstly, whether construction contractors are obligated to perform access and restoration work and, secondly, if the client has the right to perform correspon-ding works on the expense of the responsible contractor. To achieve the purpose of this paper, the legal dogmatic method is being used. Unregulated standard agreements are often used for construction contracts, with AB 04 and ABT 06 being of main interest here. These provide general pro-visions, which are used by the contracting parties to regulate their agreement, allocate obligations and risks. The terms and conditions are incorporated into the agreement, alongside conditions individually agreed upon by the parties. This agreement sets out the obligations in case of an error in the construction contract, where the execution of the works does not live up to the promised agreement. Regardless of whether the performance has simply not been performed at all, has been aborted or performed in error, it is best understood that it is in the best interest of the client, that the result of the construction works is corrected so that it corresponds as per agreement. Where there is an error, it is often assumed that there is also a heightened risk of damages. Especially in situations like these, it is of outmost concern that a correction takes place without delay, as typically set forth by applicable general provisions. In this paper, the matter is raised whether remedies of errors in the construct-ion contract, can be presumed to include access and restoration. These measures are included within the responsibilities of the contractor. If the contractor fails to perform as required, the next question to ask if whether the client has the option to remedy the errors on the expense of the contractor. Applicable case law has found that all necessary costs within reason are compensatory, and that compensation is to be classified as cost recovery and not as damages. This paper explores and brings up a discussion about the resolving of situations like these, which are bordering between errors and damages and where access and restorat-ion works are in question.

Pursuant to Chapter 58 Section 11 of the Swedish Code of Judicial Procedure, he who has missed the time applicable to, inter alia, appeal against a court’s judgement, may have the time restored, given that he had legal excuse for not appealing. Through an analysis of the Swedish Supreme Court’s extensive case-law, this essay provides general guidelines as to what constitutes legal excuse in two common situations and what the applicant has to do to fulfill his burden of proof.

The purpose of this thesis is to describe property definition and special boundary demarcation and to analyze the differences between the two cadastral procedures. Property boundaries, especially unlawfully determined boundaries created through unofficial parcelling, can create conflicts between landowners and make it diffi-cult to know which land that a property contains of. It is possible to clarify the boundary conditions through a property definition or through a special boundary demarcation re-establish boundary marks. The methods used are: (1) A literature review to collect background information, (2) A case study to summarize court cases and (3) A questionnaire study to collect opinions from cadastral surveyors. The result is summarized in two comparisons. Firstly between restoration of landmark and special boundary demarcation (which replaced restoration of landmark in a legislative change in 2010), which demonstrated that the change in the law is considered positive because special boundary demarcation gives a legal effect on the boundaries. Secondly between property definition and special boundary demarcation which demonstrated that the two procedures are similar to each other. One difference between the procedures is that special boundary demarcation only can be used when there are no uncertainties concerning the boundary. It also demonstrated that the cadastral procedure costs only can be distributed during property definition. The legal effect on the boundaries contributes with a certainty for the property owners and is also considered positive for the community development. No exact definition of what a legal uncertainty is, was found using the three methods. A definition should make it easier to know which cadastral procedure that should be used. A question to examine in future studies is the possibilities to distribute cadastral procedure costs even during special boundary demarcation. / Syftet med uppsatsen är att beskriva fastighetsbestämning och särskild gräns-utmärkning samt att analysera skillnaderna mellan de olika förrättningsåtgärderna. Fastighetsgränser, speciellt olagligen bestämda gränser som tillkommit genom exempelvis sämjedelning, kan skapa konflikter mellan markägare. Det kan exem-pelvis vara svårt att veta vilken mark som hör till vilken fastighet. För att klargöra gränsförhållanden finns det möjlighet att avgöra fastighetsgränsers sträckning med fastighetsbestämning eller återutsätta gränsmärken med särskild gränsutmärkning. Metoderna som använts för att kunna uppfylla syftet är: (1) En litteraturstudie där bakgrundsinformation samlats in, (2) en fallstudie där rättsfall sammanfattats och (3) en enkätstudie där tio frågor besvarats av förrättningslantmätare. Resultatet av metoderna sammanfattas i två jämförelser. En mellan återställande av gränsmärke och särskild gränsutmärkning (som ersatte återställande av gräns-märke vid en lagändring år 2010) som bland annat visar att lagändringen anses vara positiv eftersom gränser nu får rättskraft. Den andra jämförelsen, mellan fastighetsbestämning och särskild gränsutmärkning visar att åtgärderna till stor del liknar varandra, men att särskild gränsutmärkning endast får ske när en gräns är juridiskt klar. Den visar också att fördelning av förrättningskostnader endast är möjlig vid fastighetsbestämning. Att gränser får rättskraft innebär en säkerhet för markägare och anses även vara bra exempelvis ur samhällsutvecklingssynpunkt. Med studien har det inte gått att hitta någon exakt definition av vad en juridisk oklarhet är, vilket borde finnas för att undvika svårigheter att välja förrättningsåtgärd. Att endast den sökande måste svara för kostnaden vid särskild gränsutmärkning anses vara orättvisst, eftersom motparten kan ha orsakat behovet av åtgärden. Möjlighet att förändra detta skulle kunna vara en intressant fråga att undersöka i framtida studier.

I uppsatsen utreds vad försäkring är samt vad affärsrisker är och hur de försäkras inom ramen för ansvarsförsäkringen. Viktiga frågor är var, och varför, gränsen för affärsriskers försäkringsbarhet dras som den gör, samt huruvida en ny struktur och systematik kan ge upphov till en mer ändamålsenlig gränsdragning. För att kunna förstå och argumentera kring behandlingen av affärsrisker i ansvarsförsäkringen, samt för att kunna omfamna ämnessfären med ett helhetsgrepp, måste först en relation till försäkringens väsen byggas. Kunskapen om vad försäkring är och varför försäkring finns utgör oumbärliga fundament i argumentationen om affärsriskers försäkringsbara vara eller icke vara. De försäkringsrättsliga principerna och den normativa bas som bygger upp rättsområdet synliggör ramen för försäkringsavtalsparternas förhållande och rekvisiten för försäkringsbarheten. Dessa principer och normer utgör sedermera bakgrunden som affärsriskerna ses emot i analysen. Ansvarsförsäkringen täcker den försäkrades skadeståndsansvar. En uppdelning kan göras mellan hur täckning sker av kontraktuella skadestånds- och ersättningsansvar respektive utomobligatoriska skadeståndsansvar. I och med att professions- och rådgivningsansvaret behandlas annorlunda än ansvaret i andra tjänsteverksamheter finns det en principiell vinst i att belysa det separat. Affärsriskerna leder fram till ett eventuellt ansvar och hur de behandlas kan ses i de omfattnings- och undantagsvillkor som återfinns i den vanliga ansvarsförsäkringen och i GLI-försäkringen. I uppsatsen genomgås följande utvidgande och undantagande villkor: undantaget för ren förmögenhetsskada, undantaget för omhändertagen egendom, undantaget för garantier och utfästelser, undantaget för förutsebar skada, undantaget för skada på levererad egendom, tillägget för ren förmögenhetsskada, återkallelsetillägget, tillägget för ingrediens- och komponentskada, åtkomst- och återställandetillägget samt goodwilltillägget. Gränsdragningen för täckning av affärsrisker i ansvarsförsäkringen är spretig och förefaller inte utgå ifrån en bakomliggande systematik. De gemensamma nämnarna analyseras dock, vilket ger en uppfattning av de syften som försäkringsbranschen vill uppnå med avgränsningen mot vissa affärsrisker. Med erfarenheter från vad försäkringens väsen är, hur och varför gränsdragningen görs samt dess, ur ändamålssynpunkt, inte helt tillfredställande resultat, kan en ny struktur och systematik föreslås. Förhoppningsvis leder det till en mer genomtänkt och förståelig hantering av affärsrisker i ansvarsförsäkringsfrågor. / In this thesis, I examine what insurance is, together with what business risk is and how business risks are insured in the context of liability insurance. Important questions are where, and why, the boundaries of the insurability of business risks are set as they are, and also whether a new structure and systematics could give rise to a more suitable delimitation. To be able to understand and argue about how business risks are treated in the context of liability insurance, and also to be able to approach the sphere of the subject holistically, a relation to the essence of insurance must first be built. The knowledge about what insurance is and why it exists is an indispensable foundation for the argumentation around the insurability of business risks. The principles and the normative base that make up the legal area of insurance law reveal the framework of the relationship between the parties of the insurance contract and the requirements of insurability. These principles and norms subsequently form the background against which the business risks are seen in the analysis. The liability insurance covers the liability of the insured. A distinction can be made between how the insurance covers contractual liability and non-contractual liability. Since professional liability, such as the liability of advisors, is treated differently from the liability of other service businesses, there is a principal benefit in elucidating it separately. The business risks lead to a potential liability, and how they are treated can be seen in the regular and global liability insurance policies. In this thesis, the following expanding and excluding policies are covered. Exclusion of pure financial loss, property in trust, promise or guarantee, foreseeable damage and damage to delivered property. Addition of pure financial loss, recall, claims due to ingredients or components, access and restoration costs, and goodwill. The boundary of coverage of business risks in the context of liability insurance is fuzzy and does not appear to be set based upon any underlying systematics. The common denominators are, however, analyzed which gives an idea of the ends that the insurance industry wants to achieve through the delimitation against certain business risks. With knowledge of what constitutes the essence of insurance, of how and why the boundaries are set as they are and of their, from a purpose-oriented point of view, not entirely satisfactory results, a new structure and systematics can be proposed. Hopefully, it leads to a more thought-out and comprehensible treatment of business risks in matters regarding liability insurance.