No description available.

The use of co-ordinates as a description of land boundaries and their limitations has been investigated given recent advances in GPS measurement technology and its proliferation in the surveying and mapping industry. While the use of coordinate information is in essence a representation of reality at a given point in time, it is shown that they can be used within a well-defined framework for summary purposes. The conceptual and operational elements of a measurement-based spatial information system are developed in order to determine if it could aid in the organisation of land boundary information. The fundamental concepts of this information system are that measurements are the primary carriers of metric information. The investigation reveals that measurement-based concepts can serve as the foundation of a multi-purpose spatial information system. Increasing instrument precisions available to surveyors are providing quality measurements with decreasing uncertainties from standard daily operations. Much of this measurement information is in digital form and can provide useful additions of new information as and when they become available to the system. Control measurements are integrated into the system in the same manner as cadastral measurements. The addition of measurements increases the accuracy of the information system over time. The concept of a local controlled area and surface movement indicators are briefly covered relating to geo-movements of cadastral evidence. Some issues surrounding the historical foundations of geodetic datums are studied as they provides a basis of knowledge of where future spatial information developments may occur given current understandings and technological ability. A review of International and Australian measurement systems is presented. In this context, issues surrounding GPS traceability are explored as a means of demonstrating conformance with suitably recognised quantities of length and time. Discussion is held on the legal acceptance of measurements and reviews rules of evidence questioning the term geographical position used in Australian courts. An investigative study into rural property boundary surveys for subdivision purposes has been undertaken to provide comparative discussion on issues of changing methods and evolving technology approaches to the measurement challenges using GPS techniques.

I studien undersöktes hur en högre noggrannhet på fastighetsgränserna i registerkartan vid utbyggnad av VA-nät kan uppnås och vilka problem som kan uppstå om registerkartan inte stämmer. I studien undersöktes också hur stora avvikelserna är mellan registerkartans fastighetsgränser och gränserna i verkligheten och vilka mätningar som behöver utföras för att korrigera noggrannheten i registerkartan. Även en undersökning av vilka konsekvenser det kan leda till om registerkartan har en stor osäkerhet utfördes. För att besvara de frågeställningar som ställts genomfördes en fallstudie, där fältarbete och en enkätundersökning ingick. Fältarbetet genomfördes på landsbygden i Sunne kommun i områdena Karsbol och Tomthult. I dessa områden hade fastighetsgränserna varierande noggrannhet enligt registerkartan. För att undersöka fastighetsgränsernas noggrannhet i registerkartan mot de fysiskt markerade gränspunkterna tillämpades GNSS-mätning. Inför mätningen granskades fastighetsrapporter och förrättningskartor. En enkätundersökning genomfördes för att få en bredare bild av vilka problem registerkartans brister kan medföra. Vid denna enkätundersökning deltog nio personer med olika arbetstitel. Registerkartan ingår i fastighetsregistrets allmänna del, där bland annat information om fastigheternas och samfälligheternas registerbeteckning, tillkomstsätt och areal uppges. Den redovisning av fastighetsgränser som sker i registerkartan har inte någon rättsverkan utan det är förrättningsakten med tillhörande förrättningskarta som besitter detta. Mätningarna utfördes med hjälp av GNSS-mätning och nätverks-RTK, där flera SWEPOS-stationer och driftledningscentraler samverkar för att kunna ge en så korrekt position som möjligt. Resultatet från fältarbetet visar att gränspunkters lägen enligt registerkartan skiljer sig märkbart från motsvarande inmätta gränspunkter. Av resultatet framgår det att avvikelsen är större i området Karsbol, där inmätning av gränspunkterna skett i slutet på 1920-talet, än vad det var i området Tomthult där inmätning skett i närtid. En ersättningsberäkning genomfördes för att få en uppfattning av vilka konsekvenser som orsakas av registerkartans osäkerhet. Studien visar i sin helhet att det krävs mycket arbete för att uppnå hög noggrannhet över hela registerkartan. För att utreda andra konsekvenser som registerkartans osäkerhet kan leda till krävs ytterligare studier inom området. / Cadastral index maps are used by most municipalities on daily basis. However, the map partly has a low accuracy and problems can arise, for example, in the development of water and sewer networks, where it may be asked whose property the intrusion will take place on. Little scientific work has been done regarding investigation of the low accuracy of the property boundaries, because the work is time-consuming. The study was carried out in collaboration with the municipality of Sunne, and the areas that were investigated were Karsbol and Tomthult. This study is dealing with how to get a higher accuracy of the property boundaries on the cadastral index map can be achieved and what problem it can lead to if the map have poor quality. To investigate the property limits, the accuracy of the register map and the physically marked boundary points measured by GNSS-measurement. The survey was conducted to get a broader picture of what the problems the register map´s flaws may result in municipal work. The result shows that the cadastral index map is noticeably different from the actual boundary points and it would take a lot of work to get a high accuracy on the map. If the method is to be useful in practice, further investigation is required and measuring of more boundary points is necessary.

The Appalachian National Scenic Trail is a unit of the National Park System created by the National Trails Act of 1968. Commonly referred to as the Appalachian Trail, or the AT, this National Park has some of the longest boundaries of any park. The AT is routed more than 2000 miles along the mountains of the eastern United States. The land purchased for the protection of the AT creates a separate boundary on each side of the trail. Monitoring these boundaries for intrusions or encroachments is a difficult and time-consuming task when done totally by field methods. This thesis presents a more efficient and consistent monitoring process using remote sensing data and change detection algorithms. Using Landsat TM images, Normalized Difference Vegetation Index (NDVI), and image difference change detection, this research shows that major boundary encroachments can be detected. Detection of sub-pixel vegetation index decreases identifies specific locations for field inspection. Assuming low cost multispectral Landsat imagery is available, simple NDVI difference calculation allows this technique to be applied to the entire AT one or more times per year. This procedure would improve the response time for encroachment mediation. The producer's accuracy for finding possible encroachments was 100 percent and the consumer's accuracy for possible encroachments indicated was 78.3 percent. Due to limited image availability, this study only examines change between one pair of Landsat images. Further refinement of these techniques should investigate other Landsat images at other times. Use of other remote sensing systems and change detection algorithms could be the focus of further research. / Master of Science

The purpose of this thesis is to describe property definition and special boundary demarcation and to analyze the differences between the two cadastral procedures. Property boundaries, especially unlawfully determined boundaries created through unofficial parcelling, can create conflicts between landowners and make it diffi-cult to know which land that a property contains of. It is possible to clarify the boundary conditions through a property definition or through a special boundary demarcation re-establish boundary marks. The methods used are: (1) A literature review to collect background information, (2) A case study to summarize court cases and (3) A questionnaire study to collect opinions from cadastral surveyors. The result is summarized in two comparisons. Firstly between restoration of landmark and special boundary demarcation (which replaced restoration of landmark in a legislative change in 2010), which demonstrated that the change in the law is considered positive because special boundary demarcation gives a legal effect on the boundaries. Secondly between property definition and special boundary demarcation which demonstrated that the two procedures are similar to each other. One difference between the procedures is that special boundary demarcation only can be used when there are no uncertainties concerning the boundary. It also demonstrated that the cadastral procedure costs only can be distributed during property definition. The legal effect on the boundaries contributes with a certainty for the property owners and is also considered positive for the community development. No exact definition of what a legal uncertainty is, was found using the three methods. A definition should make it easier to know which cadastral procedure that should be used. A question to examine in future studies is the possibilities to distribute cadastral procedure costs even during special boundary demarcation. / Syftet med uppsatsen är att beskriva fastighetsbestämning och särskild gräns-utmärkning samt att analysera skillnaderna mellan de olika förrättningsåtgärderna. Fastighetsgränser, speciellt olagligen bestämda gränser som tillkommit genom exempelvis sämjedelning, kan skapa konflikter mellan markägare. Det kan exem-pelvis vara svårt att veta vilken mark som hör till vilken fastighet. För att klargöra gränsförhållanden finns det möjlighet att avgöra fastighetsgränsers sträckning med fastighetsbestämning eller återutsätta gränsmärken med särskild gränsutmärkning. Metoderna som använts för att kunna uppfylla syftet är: (1) En litteraturstudie där bakgrundsinformation samlats in, (2) en fallstudie där rättsfall sammanfattats och (3) en enkätstudie där tio frågor besvarats av förrättningslantmätare. Resultatet av metoderna sammanfattas i två jämförelser. En mellan återställande av gränsmärke och särskild gränsutmärkning (som ersatte återställande av gräns-märke vid en lagändring år 2010) som bland annat visar att lagändringen anses vara positiv eftersom gränser nu får rättskraft. Den andra jämförelsen, mellan fastighetsbestämning och särskild gränsutmärkning visar att åtgärderna till stor del liknar varandra, men att särskild gränsutmärkning endast får ske när en gräns är juridiskt klar. Den visar också att fördelning av förrättningskostnader endast är möjlig vid fastighetsbestämning. Att gränser får rättskraft innebär en säkerhet för markägare och anses även vara bra exempelvis ur samhällsutvecklingssynpunkt. Med studien har det inte gått att hitta någon exakt definition av vad en juridisk oklarhet är, vilket borde finnas för att undvika svårigheter att välja förrättningsåtgärd. Att endast den sökande måste svara för kostnaden vid särskild gränsutmärkning anses vara orättvisst, eftersom motparten kan ha orsakat behovet av åtgärden. Möjlighet att förändra detta skulle kunna vara en intressant fråga att undersöka i framtida studier.