Studiens syfte har varit att undersöka hur lärare på lågstadiet arbetar med undersökande arbetssätt för att åskådliggöra ett naturvetenskapligt innehåll för eleverna, deras syfte med undervisningen samt hur de ger eleverna möjlighet att synliggöra sin kunskap. Ingången till studien har varit deduktiv med det sociokulturella perspektivet samt Pedagogical Content Knowledge som teoretiska utgångspunkter. Studien baseras på 16 semistrukturerade intervjuer med lärare. Dessa har sedan analyserats utifrån fyra analysbegrepp, vilka är interaktion, didaktiska val, synliggörande av kunskap och förutsättningar. Studiens resultat visar att samtliga lärare arbetar med undersökande arbetssätt, men i varierande mängd. Utformningen av undervisningen har baserats på att angripa innehållet från fler ingångar samt påverkats av de förutsättningar som den specifika skolan har. Syftet med att arbeta undersökande grundas till stor del i att väcka ett intresse hos eleverna, samt för att konkretisera abstrakta fenomen. Något som identifierats och är av stor vikt för både utformningen och utvärderingen av elevernas kunskap är interaktion. Samtal både mellan elev-elev, samt lärare-elev, visar sig spela stor roll för huruvida undervisningen leder till ett lärande eller ett görande. Genom interaktionen kan läraren försäkra sig om att eleverna inte frångår det fokus som varit avsett för aktiviteten. Även lärarens stöttning, både till den enskilda individen samt gruppen, har visat sig vara central för den undersökande undervisningen.

I dag har det utvecklats många olika betalmetoder och tekniken har bidragit till att många betalningar nu sker digitalt. Pengar är inte det självklara valet för betalning utan alternativ som bankkort och andra digitala alternativ har utvecklats. De digitala alternativen har också mynnat ut i nya typer av valutor såsom kryptovalutor. Sveriges riksbank undersöker därför om digitaliseringen ska tas ett steg framåt vad gäller Sveriges valuta och har därför startat en utredning angående huruvida det kan vara till fördel för Sverige att skapa en ny digital valuta, en e-krona, som ska fungera som ett komplement till pengar. Obeståndsrättsligt finner vi idag regleringar för pengar samt enkla kontofordringar, men inte vad gäller kryptovalutor. När Kronofogdemyndigheten, utför ett utmätningsbeslut kan de två första egendomslagen behandlas enligt reglerna i utsökningsbalken (1981:774), men det blir mer komplicerat när det kommer till exempelvis kryptovalutor.  Frågeställningen i denna uppsats är hur ett eventuellt införande av en digital e-krona kan påverka utmätningsförfarandet i jämförelse med flera andra betalmetoder. Uppsatsen är skriven på ett sätt som jämför de nuvarande betalmetoderna pengar, enkla kontofordringar och kryptovalutor med ett eventuellt nytt betalsätt. För att kunna jämföra e-kronan med ovan nämnda betalmetoder utförs en grundlig genomgång av Riksbankens rapport vad gäller bakgrunden till initiativet, tänkt funktion och hur Riksbanken vill utforma den nya e-kronan. De moment som lyfts fram och analyseras i uppsatsen vad gäller utmätning är förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom samt säkerställandet av egendomen.  Slutsatsen lyder att e-kronor som egendom ej kan besittas och ska därmed behandlas enligt 4 kap. 17 § i utsökningsbalken. Utmätningsförfarandet kan likt för enkla kontofordringar, ske genom att Kronofogdemyndigheten delger det berörda institutet, i e-kronors fall Riksbanken, att gäldenärens bankkonto ska utmätas och att alla inkomster och utgifter tillfaller Kronofogdemyndigheten. Likaledes kan säkerställandet liknas vid det med enkla kontofordringar, där Kronofogdemyndigheten meddelar berört institut, som ovan nämnt Riksbanken, ett förbudsmeddelande skriftligen, vilket ska delges Riksbanken enligt 6 kap. 11 § utsökningsförordningen (1981:981). Dock krävs vissa ställningstaganden inom områden såsom transparens, penningtvätt och redovisningsmedel innan Riksbanken kan vidareutveckla e-kronor.

Course: Degree project in Supply Chain Management, Master of science within business and economics, 30 credits Title: To secure limited material for smaller enterprises - A case study on KG ListAuthors: Oskar Olsen & Axel StrandbergSupervisor: Åsa GustavssonExaminator: Peter Berling Background: In an increasingly competitive business market, the sourcing process needs to be optimized to gain advantages over competitors. Companies using limited resources suffer from not being able to secure material in different ways. Being a small enterprise also gives additional negative consequential effects. To be able to decrease the effects, working methods with solutions and key performance indicators need to be found. Smaller enterprises in the wood industry have been identified as actors suffering from the consequential effects. Purpose: The purpose of the paper is to identify negative consequential effects experienced by smaller enterprises regarding the securing of limited resources. In addition, the aim is to describe a working method with solutions and associated key performance indicators to counteract the consequential effects regarding the securing of limited resources. Research questions: RQ1: What consequences do smaller enterprises experience when securing limited material?RQ2: What solutions and key performance indicators can be applied to counteract identified consequential effects when securing limited material for smaller enterprises?Method: The paper uses a deductive approach while applying a qualitative research method with elements of quantitative data. The primary empirical data was collected by unstructured and semistructured interviews, observations and the in-depth method focus-group interviews. Results: The study shows multiple consequential effects of not being able to secure limited resources as a smaller enterprise. The three major findings were: uncertainty in supply, decreased purchasing power due to being a smaller enterprise in the industry, and being forced to import materials. The study finds working methods with solutions and associated key performance indicators to counteract each effect. With supply chain resilience the effects of uncertainty in supply decreases. The purchasing power could increase by developing supplier relationships or increase the purchase price. By outsourcing a part of or the whole production process the effects of being forced to import could be counteracted. The key performance indicators for each solution needs to be developed individually for every company and should focus on critical moments related to the consequential effects.   Keywords: Limited resources, smaller enterprises, securing resources, consequential effects, solutions, key performance indicators, KPI, sourcingprocess, purchasing power, resilience, supply chain, supplier relationships, outsourcing, supplier pool, the wood industry, oak, oak log