1 |
Motivation till pension? : En studie av äldre i arbetslivetKapraali, Maja, Tegnhammar, Malin January 2013 (has links)
Då medellivslängden bland Sveriges befolkning ökar stadigt samt att vi idag är friskare och piggare i högre ålder har frågan om pensionsåldern åter gjorts aktuell. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredningsgrupp för att analysera för- och nackdelar samt konsekvenserna av ett längre arbetsliv. Då detta väckte många negativa reaktioner i media fångades vårt intresse för frågan, särskilt då den genomsnittliga pensionsåldern idag ligger på ca 63 år bland människor som anses fysiskt och psykiskt friska att arbeta fram till 65 års ålder. Syftet är att undersöka om och i så fall hur äldre människor kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet samt om det finns ett behov av motivationsteorier för äldre människor. Denna kunskap ska förhoppningsvis sedan kunna användas av arbetsgivare som är intresserade av att behålla sina äldre anställda samt bidra till vidare forskning runt åldersbaserad motivationsteori. Uppsatsen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Forskningen har bedrivits med tvärsnittsdesign och empiri har huvudsakligen samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det vi kom fram till i denna uppsats var att äldre människor, under rätt förutsättningar, kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet. Den faktor vi fann mest avgörande var att det är av vikt att personen själv väljer att fortsätta arbeta och att det därmed inte sker under någon form av tvång. Ytterligare faktorer som är avgörande för att motivera äldre människor att fortsätta arbeta är att de får möjlighet att gå ner i arbetstid om de önskar detta samt att de gärna fortsätter arbeta för den sociala interaktionens skull.
|
2 |
Jag förlitar mig inte alls på pensionssystemet, när man blir gammal får man försörja sig själv! : En intervjustudie om människors upplevelser av det nya pensionssystemet. / I don’t rely on the pensions system to support me, when I grow old I will have to support my self! : An interview study on how people reflects on the new pension systemWallin, Pavlina January 2011 (has links)
Syftet med den här studien är att genom intervjuer ta del av hur individer i åldrarna 20-29, 30-39,40-49 och 50-59 år resonerar om pensionsåldern och pensionssystemet som infördes 1/1-1999. Hos mina informanter är missnöjet stort mot pensionssystemet som de menar inte är rättvist. De menar också att pensionsåldern borde vara mer flexibel utifrån vad för slags arbete individen har haft, men att 65 år är ett bra riktmärke för pensionering. Vidare menar mina informanter att den form av deltidpension som fanns på 1980-talet borde införas igen, då det skulle gynna dem som snart skall gå i pension och de som är arbetslösa. Men det skall inte vara tvång att ta deltidspension utan helt frivilligt och det skall ske i samförstånd med arbetsgivaren. Att som ung också börja pensionsspara är något som informanterna anser är viktigt. Det för att den dagen man blir pensionär så tror inte informanterna att det finns tillräckligt med pengar i pensionssystemet. Därför menar de att det är viktigt att ha ett eget pensionssparande så att man får en värdig livsföring som pensionär.
|
3 |
Arbetsgivarens tankar och upplevelser i och med det nya lagförslaget om höjd pensionsålderKorell, Sara, Lyrberg, Josefin January 2018 (has links)
Studiens syfte var att undersöka arbetsgivares tankar om och upplevelser av lagförslaget om höjd pensionsålder. Genom en kvalitativ studie genomfördes sju intervjuer med arbetsgivare i olika branscher och sektorer i Mellansverige. Utifrån arbetsgivarnas tankar och upplevelser av det nya lagförslaget framkom fyra huvudteman. Det första temat handlar om arbetsgivarens ansvar att skapa förutsättningar och att arbeta förbyggande med den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Det andra temat handlar om risker och möjligheter där arbetsgivare ser möjlighet att behålla kompetens längre men också en risk att sätta stopp för ny yngre arbetskraft. Det tredje temat handlar om motivation där engagemang och delaktighet är viktiga byggstenar för att motiveras till ett längre arbetsliv. Det sista temat behandlar vilka faktorer som ligger till grund för pensionsbeslutet. Social situation tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna ser arbetsgivarna som de främsta anledningarna till varför man som arbetstagare väljer att gå i pension idag.
|
4 |
”Med rätt möjligheter, då kan man jobba längre!” : En kvalitativ studie med fokus på arbetstagares behov för ett förlängt arbetslivRisberg, Emma, Abrahamsson, Nora January 2019 (has links)
Den demografiska utveckling som råder i Sverige är en utmaning för välfärden. Andelen individer i arbetsför ålder minskar samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar vilket blir en allt för stor försörjningsbörda för att det ska vara hållbart. Detta är en samhällsfråga som berör många sektorer och inte minst vård och omsorg. Ett sätt att möta demografiutvecklingen och den arbetskraftsbrist som blir följden är att äldre arbetstagare stannar kvar i arbetet längre. Med det i bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka vilka pensionspreferenser äldre arbetstagare har samt att identifiera faktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för pension. Vidare avser studien också att undersöka vad som skulle kunna få den äldre personalen inom vård- och omsorgssektorn att förskjuta sin pensionsålder och arbeta längre. I studien har vi utgått från en teoretisk modell som beskriver faktorer som på makro-, meso- och mikronivå påverkar individers pensionspreferenser och det empiriska materialet är hämtat från Umeå kommun genom sex kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de flesta av informanterna inte vill arbeta längre än 65 men kunde tänka sig att vid nådd pensionsålder och avslutad tillsvidaretjänst arbeta extra om deras mående skulle tillåta det. För pensionspreferenser spelar familj och fritidsintressen samt ekonomi in. För att informanterna skulle tänka sig att arbeta längre är arbetstid, arbetsmiljö samt intresse från arbetsgivarens sida viktiga frågor i arbetsförhållanden. För att möjliggöra ett förlängt arbetsliv är slutsatsen att åtgärder vad gäller dessa frågor krävs. Resultatet visar att tänkbara lösningar bland annat är minskad arbetstid med bibehållen lön samt justering av arbetsuppgifter.
|
5 |
Att få- eller se till att få pension : En kvalitativ studie om människors resonemang och planering gällande pensionen / Getting or making sure to get pension : A qualitative study about people's reflections and planning regarding retirementGrahn, Jelena, Levander, Janna January 2019 (has links)
Att stå inför beslut och val kring pensionering är något som berör, eller kommer beröra, nästan alla. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för människors inställning till att gå i pension och vad som påverkar vid vilken ålder man väljer att sluta arbeta. Studien bygger på tio intervjuer med personer 50 till 65 år gamla som arbetar inom olika yrken. De valdes ut genom en kombination av snöbollsurval och strategiskt urval. Teorin består av olika teman som berör olika aspekter i arbetslivet och privatlivet som kan tänkas ha en påverkan på individen och således även tankar och planering kring pensionen. Exempel på några av de teman som berörs är emotioner, work-life balance och livscykelteorin vilket innefattar ekonomiskt sparande och planering. Intervjuguiden utformades efter alla olika teman. I analysdelen sammankopplades empirin med teorin, och resultatet visade att respondenterna inte ansåg det skamligt att gå i pension tidigare, och det fanns inte heller någon oro att råka ut för fördomar eller dåligt bemötande. Många hade börjat tänka på pensionen sent och trodde att de skulle komma att ändra sina tankar i framtiden. Det visade sig att partnerns pensionsplaner var viktigt för respondenterna och de ville i möjlig mån anpassa sitt egna beslut efter dem för att få möjlighet att spendera tid tillsammans. Det fanns en tydlig oro för hälsan i framtiden vilket också påverkade att de ville anpassa sin pensionsålder så att de skulle hinna med sakerna de ville göra. Privatlivet visade sig vara viktigt och en längtan efter att få mer tid över och att kunna disponera sin tid mer fritt genomsyrade intervjuerna. Vissa menade att de inte ville arbeta längre än till 65 då de kände sig färdiga och ville njuta av livet efter arbetslivet. Andra var öppna till att arbeta längre än till 65 om de hade möjlighet till flexibilitet, att gå ner i tid och själva bestämma när de skulle arbeta. Den ekonomiska aspekten spelade en central roll och var en av de tyngsta faktorerna när det kom till vad som kunde påverka åldern för pensionering. Om den ekonomiska biten inte skulle vara tillfredsställande nog menade respondenterna att de hade kunnat tänka sig att fortsätta arbeta efter 65.
|
6 |
Åldersdiskriminering : - är den svenska arbetsrätten åldersdiskriminerande?Lundin, Sofia January 2012 (has links)
Since several rules of law have a consideration of age, the Swedish labor law collides in many ways with the prohibition of age discrimination. The employment directives of EU were implemented in the member countries after the shift of the millennium. Sweden was the last member to introduce age as a ground of discrimination in its legislation. The purpose of this thesis is to investigate whether the Swedish regulations, regarding age discrimination and its application, is compatible with the EU. The aim is also to investigate what is required to exclude the prohibition of age discrimination. The labor law provisions concerning the retirement age given in 32 a and 33 §§ LAS, priority rules according to 22 § LAS and the collectively agreed holiday benefit, which is regulated according to a worker's age, is to be investigated to see if they actually qualify for the exclusion of the prohibition against age discrimination. Furthermore, the paper intends to describe if the Swedish legislation has taken account of the research available on the subject of "age" and “age discrimination”. In order to fulfill the purpose, the paper is based on a legal dogmatic method. The content of the essay consists initially of an investigation about the EU employment directive and also about the Swedish legislation on age discrimination. Furthermore the contents describe the above three rules, and what research on the subject suggests. Comparing of the Swedish anti-discrimination legislation and the EU employment directive, indicates that the Swedish legislation meets the minimum requirements of the directive. The results of the paper indicate that there are a lot of room for exceptions, which makes it difficult to pinpoint where the border between age discrimination and preferential treatment based on age is drawn. 32 a and 33 §§ LAS along with the collectively agreed holiday benefit do not qualify for the exclusion of the prohibition against age discrimination. It is therefore concluded that there are weaknesses in the Swedish legislation, in attempt to exclude the prohibition of age discrimination. The priority rules under 22 § LAS are examples of legitimate distinctions based on age. Furthermore, neither the EU nor the Swedish legislation took account of the research on age and age discrimination.
|
7 |
Vilka möjliga faktorer ligger bakom individernas varierande pensionsålder?Sarajlic, Dijana, Bjuke, Emelie January 2007 (has links)
Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.
|
8 |
Pensionssparande : Vilka faktorer påverkar sparandet? / Retirement Savings : Which factors affect savings?Mistander, Cecilia, Saundersson, Filip January 2014 (has links)
Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka variabler som påverkar olika frågor gällande pension. De frågorna angående pensionen som undersöks är:Vilka människor… … har tänk på sin pension? … har ett privat pensionssparande? … tänker jobba och ta ut pension samtidigt? … planerar att gå i pension tidigt respektive sent? Metod: Undersökningen utförs med en kvantitativ metod. Enkätundersökningen som analyseras kommer från en tidigare undersökning gjord av Finseraas och Jakobsson (2013). Uppsatsen följer en induktiv metod. Slutsats: Studien visar att variablerna som ingick i grundmodellen, vilka är kön, ålder, utbildningsnivå, civilstånd och inkomst, alla var signifikanta i en eller fler av frågorna som undersöks. Men även en del andra variabler visade sig vara av betydelse. / Objective: This study aims to examine which variables have an effect on questions regarding retirement. The questions are as follows: Which individuals… …have thought about their retirement? …are saving privately for their retirement? …plan to work at the same time as they receive pension? …are planning for early or late retirement? Methodology: The study is conducted using a quantitative method. The data analyzed comes from an earlier survey conducted by Finseraas and Jakobsson (2013). The essay follows an inductive method. Conclusion: The study shows that the variables included in the basic model, which are gender, age, education, marital status and income, all were significant in one or more of the questions under investigation. Some other variables were found to be of significance.
|
9 |
Vilka möjliga faktorer ligger bakom individernas varierande pensionsålder?Sarajlic, Dijana, Bjuke, Emelie January 2007 (has links)
<p>Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.</p>
|
10 |
Age Management -Nyckeln till ett längrearbetsliv? : En studie om ett hållbart arbetsliv och potentiellaeffekter till följd av en höjd pensionsålder / Age Management - The Key to a Longer Working Life? : A Study Regarding a Sustainable Work Life and the Potential Effects of an Increased Retirement AgeBerndtson, Caroline, Kjellin, Louise, Melin, Anna January 2018 (has links)
Bakgrund: Människor lever idag allt längre. Jämfört med medellivslängden i Sverige som varit ständigt tilltagande över tid har pensionsåldern hållit sig relativt konstant vilket innebär att en pension som tjänats ihop under samma arbetslivslängd nu måste räcka till försörjning av fler levnadsår. Därav blir införandet av en höjd pensionsålder aktuellt för att behålla välståndet i Sverige. Enligt Statens offentliga utredningar (2012:28) finns god grund för antagandet att arbetstagare kommer kunna stanna kvar längre i arbetslivet. Emellertid menar Arbetsmiljöverket (2016) att vissa fysiskt krävande arbeten kan vara svårt för en äldre arbetskraft att utföra. Utvecklingen i samhället pekar mot att ett införande av en höjd pensionsålder kommer bli verklighet, ett faktum som gör att Age Management blir allt mer aktuellt i och med att människor kommer stanna kvar i arbetslivet upp i en högre ålder än tidigare. Det kan då behövas mer konkreta verktyg för att hantera en åldrande arbetskraft i praktiken av den orsaken att de potentiellt sett kan ha andra behov som bör tillgodoses för att få äldre medarbetare att stanna kvar i yrkeslivet längre. Den forskning som finns idag kring Age Management har framförallt bedrivits på individnivå, mindre forskning finns kring hur eventuella förändringar skulle hanteras på ett organisatoriskt plan, varför den här studien ämnar belysa hur organisationer skulle hantera ett scenario där äldre stannar på arbetsplatsen längre. Syfte: Syftet med studien är att genom en kvalitativ ansats analysera hur företag arbetar med Age Management idag och vilka effekter en höjd pensionsålder skulle medföra. Det för att kunna avgöra huruvida Age Management skulle kunna användas som ett verktyg för att hantera eventuella utmaningar som skulle kunna uppstå vid införandet av en höjd pensionsålder. Genomförande: Studien är fenomenologisk och karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval. Sammanlagt har elva fallföretag och fyra andra relevanta aktörer intervjuats. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en höjd pensionsålder kommer påverka företagen inom följande områden: kompetens, hälsa, attityder och arbetsmiljö. Den definitiva slutsatsen är att det finns ett behov av Age Management som ett managementverktyg då arbete med Age Management kommer bidra mot ett mer hållbart arbetsliv där sannolikheten är större att äldre medarbetare kommer välja att vara yrkesverksamma de extra åren en höjd pensionsålder skulle innebära. / Background: People live increasingly longer lives. Compared with the average life expectancy in Sweden, which has been steadily increasing over time, the retirement age has remained relatively constant. This means that a pension that has been earned during the same amount of working years now has to be able to cover more years of living. Hence, the introduction of an increased retirement age is timely, and required in order to maintain economic comfort in Sweden. According to the Government’s Public Investigations (2012:28), there are good grounds to make the assumption that workers will be able to stay longer in the workplace. However, the Work Environment Authority (2016) believes that some physically demanding work could become difficult for an elderly workforce to perform. Development in society points to the fact that an increased retirement age will become reality, which means that Age Management is becoming increasingly relevant as people will stay in the work life up to a higher age than before. There may be need for more concrete tools in order to handle an older workforce in practice, since they may have other needs that should be met in order to make older employees stay longer in the labor market. The research currently available on Age Management has been conducted primarily at an individual level. There is less research concerning changes that need to be made at an organizational level, therefore this study aims to illustrate how organizations would handle a scenario where elderly people stay at the workplace up to a higher age. Purpose: The purpose of the study is to, through a qualitative approach, analyze how companies work with Age Management today and what effects an increased retirement age would lead to. This is done in order to be able to determine whether Age Management could be used as a tool to handle any challenges that might arise when introducing an increased retirement age. Completion: The study is phenomenological and characterized by a qualitative approach. The empirics has been collected through goal-driven selection. Eleven case companies and four other relevant parties have been interviewed in total. Conclusion: The study results in the conclusion that an increase in retirement age will affect companies in the following areas: competence, health, attitudes and working environment. The definitive conclusion is that there is need for Age Management as a management tool as work with Age Management will contribute towards a more sustainable working life, where the likelihood will be greater that older employees will choose to stay in the working life the extra years an increase in retirement age would mean.
|
Page generated in 0.043 seconds