Luleå kommun står inför en stor generationsväxling kommande år, där efterfrågan på arbetskraft kommer vara större än utbudet. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja fler. Om äldre arbetskraft arbetar längre skulle det ge stora effekter på den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan. Studiens syfte har därför varit att undersöka pensionspreferenserna hos äldre gymnasielärare inom Luleå kommun och identifiera de olika bakgrundsfaktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för ålderspensionering. Målsättningen med studien har varit att skapa en förståelse kring äldre arbetskraft som ska generera i ett underlag för Luleå kommuns arbete med äldre arbetskraft och möjligheten att förlänga arbetslivet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare och två rektorer har resultatet visat att majoriteten av lärarna är inställda att arbeta fram till 65 års ålder. De faktorer som påverkar pensionsbeslutet är hälsan i första hand men även påverkansmöjligheter och ekonomin. Lärarna är i stort positiva till att kunna förlänga arbetslivet men för att stanna kvar längre vill de få vara delaktiga och kunna påverka sin arbetssituation där arbetskraven anpassas efter arbetsförmåga. Lönepåslag eller möjlighet att gå ner i tid ökar även förutsättningen för att lärarna kan tänka sig att stanna kvar i arbetslivet längre.

Bakgrund: Människor lever idag allt längre. Jämfört med medellivslängden i Sverige som varit ständigt tilltagande över tid har pensionsåldern hållit sig relativt konstant vilket innebär att en pension som tjänats ihop under samma arbetslivslängd nu måste räcka till försörjning av fler levnadsår. Därav blir införandet av en höjd pensionsålder aktuellt för att behålla välståndet i Sverige. Enligt Statens offentliga utredningar (2012:28) finns god grund för antagandet att arbetstagare kommer kunna stanna kvar längre i arbetslivet. Emellertid menar Arbetsmiljöverket (2016) att vissa fysiskt krävande arbeten kan vara svårt för en äldre arbetskraft att utföra. Utvecklingen i samhället pekar mot att ett införande av en höjd pensionsålder kommer bli verklighet, ett faktum som gör att Age Management blir allt mer aktuellt i och med att människor kommer stanna kvar i arbetslivet upp i en högre ålder än tidigare. Det kan då behövas mer konkreta verktyg för att hantera en åldrande arbetskraft i praktiken av den orsaken att de potentiellt sett kan ha andra behov som bör tillgodoses för att få äldre medarbetare att stanna kvar i yrkeslivet längre. Den forskning som finns idag kring Age Management har framförallt bedrivits på individnivå, mindre forskning finns kring hur eventuella förändringar skulle hanteras på ett organisatoriskt plan, varför den här studien ämnar belysa hur organisationer skulle hantera ett scenario där äldre stannar på arbetsplatsen längre. Syfte: Syftet med studien är att genom en kvalitativ ansats analysera hur företag arbetar med Age Management idag och vilka effekter en höjd pensionsålder skulle medföra. Det för att kunna avgöra huruvida Age Management skulle kunna användas som ett verktyg för att hantera eventuella utmaningar som skulle kunna uppstå vid införandet av en höjd pensionsålder. Genomförande: Studien är fenomenologisk och karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval. Sammanlagt har elva fallföretag och fyra andra relevanta aktörer intervjuats. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en höjd pensionsålder kommer påverka företagen inom följande områden: kompetens, hälsa, attityder och arbetsmiljö. Den definitiva slutsatsen är att det finns ett behov av Age Management som ett managementverktyg då arbete med Age Management kommer bidra mot ett mer hållbart arbetsliv där sannolikheten är större att äldre medarbetare kommer välja att vara yrkesverksamma de extra åren en höjd pensionsålder skulle innebära. / Background: People live increasingly longer lives. Compared with the average life expectancy in Sweden, which has been steadily increasing over time, the retirement age has remained relatively constant. This means that a pension that has been earned during the same amount of working years now has to be able to cover more years of living. Hence, the introduction of an increased retirement age is timely, and required in order to maintain economic comfort in Sweden. According to the Government’s Public Investigations (2012:28), there are good grounds to make the assumption that workers will be able to stay longer in the workplace. However, the Work Environment Authority (2016) believes that some physically demanding work could become difficult for an elderly workforce to perform. Development in society points to the fact that an increased retirement age will become reality, which means that Age Management is becoming increasingly relevant as people will stay in the work life up to a higher age than before. There may be need for more concrete tools in order to handle an older workforce in practice, since they may have other needs that should be met in order to make older employees stay longer in the labor market. The research currently available on Age Management has been conducted primarily at an individual level. There is less research concerning changes that need to be made at an organizational level, therefore this study aims to illustrate how organizations would handle a scenario where elderly people stay at the workplace up to a higher age. Purpose: The purpose of the study is to, through a qualitative approach, analyze how companies work with Age Management today and what effects an increased retirement age would lead to. This is done in order to be able to determine whether Age Management could be used as a tool to handle any challenges that might arise when introducing an increased retirement age. Completion: The study is phenomenological and characterized by a qualitative approach. The empirics has been collected through goal-driven selection. Eleven case companies and four other relevant parties have been interviewed in total. Conclusion: The study results in the conclusion that an increase in retirement age will affect companies in the following areas: competence, health, attitudes and working environment. The definitive conclusion is that there is need for Age Management as a management tool as work with Age Management will contribute towards a more sustainable working life, where the likelihood will be greater that older employees will choose to stay in the working life the extra years an increase in retirement age would mean.

I denna studie beskrivs hur verktyget PAFS (Priority Assessment For Seniors) utvecklats. PAFS är ett verktyg som har sin grund i lastbilstillverkaren Scanias befintliga standarder för bedömning av ergonomisk belastning. Det är mer fokuserat och anpassat så att risker på en arbetsstation för en äldre arbetstagare och framförallt för personalen mellan 55 och 70 åskådliggörs. Behovet av det här verktyget har uppstått då vi går emot en äldre befolkning och en högre pensionsålder vilket kommer öka kraven på en ergonomiskt hållbar arbetsplats. Målet var således att ta fram ett verktyg som bedömer en arbetsstations lämplighet för äldre vilket ger Scania möjligheten att förbereda sig för en äldre arbetskraft i sin produktion. Genom en litteraturstudie och datainsamling kunde riskfaktorer och förväntade skador för äldre personer utrönas. Med detta material som grund kunde relevanta bedömningspunkter och förändringar i Scanias befintliga ergonomiska bedömningsverktyg tas fram. Till sist utvecklades verktyget PAFS vilket är ett Excelbaserat bedömningsverktyg som belyser belastningsergonomiska risker och brister på en arbetsstation för en person över 55 år. Det är utformat som en checklista där de olika bedömningspunkterna angetts en riskpoäng, på så sätt kan en summerad riskpoäng för varje position presenteras för användaren. / The development of PAFS (Priority Assessment For Seniors) is described in this study. PAFS is a tool based on the truck manufacturer Scania´s existing standards for ergonomic evaluation. It is focused and adapted to illustrate risks on a working station for an eldry workforce, especially a population between 55 to 70 years. The need for this tool emerges since the population is getting older and the age of pension is starting to increase. This leads to higher demands on an ergonomic sustainable workplace. Therefore the goal was to develop a tool that assesses a working stations adequacy for older employees which gives Scania the opportunity to prepare for an aging workforce in production. Through a literature study and data collection factors of risks and injuries for elderly could be established. Later it was evaluated which assessment points, in existing ergonomic assessment tools that Scania uses, that are of greatest importance. At last PAFS was developed, which is an Excel Based assessment tool which displays load ergonomic risks and deficiency on a working station for employees over 55 years of age. It is designed as a checklist where every assessment point is given a risk score, through which the sum of the risk score for every workstation can be displayed for the user.

This study aimed to investigate the impact of recovery on various health aspects among olderemployees and how the different dimensions of recovery relate to health. The dimensions of recoveryinclude: psychological detachment, relaxation, mastery and control. Data were analyzed from twopublic organizations in northern Sweden, with survey responses from employees aged 55 years orolder. The methodology included factor-, mean- and regression analyses to identify the dimensions ofrecovery and understand their impact on health. The results of the study showed that psychologicaldetachment, mastery and control were positively associated with health whilst relaxation had anegative effect. Furthermore, associations were observed between health and control variables such asage, gender, education and the degree of influence in the workplace. Here, the results showed thatwomen generally reported worse health than men, a finding that is consistent with previous research.Older, highly educated individuals with high levels of influence reported better health compared toother studied groups. Respondents living together with a partner, and those that also had childrenreported better health. The study provided insights into the need for strategies when it comes topromoting health among older employees, emphasizing recovery and other factors. Limitationsincluded challenges with representativeness and difficulties in establishing causality. Further researchshould focus on gaining a deeper understanding of the complex relationships between recovery, healthand work-related factors- with a particular emphasis on investigating more organizations and sectors.

<p>A qualitative survey has been carried out in a manning company whose business concept was to employ pensioners. Six pensioners have been interviewed regarding their views on resumed employment. The results of these interviews have been analysed supported by analytic induc-tion. Areas investigated cover: promotion of better health through work, motivation factors, groupings and control, experience and learning, work and spare time and finally strategies that appeal to an older workforce.The purpose of the survey was to investigate whether the manning company utilizes pension-ers’ experience and work skills from their former working life. We also wanted to examine if and whether continued employment contributed to an increased quality of life.The result showed that few employees were employed in positions that had any connection with their former working lives. The majority of tasks given were similar to ordinary house-work. To be needed, to perform purposeful work, to have social contacts and be appreciated were important. Few pensioners commented that the reason for their continued employment was financial. Time for recreation and own activities were expressed as important in the pen-sioners’ way of life. None of the pensioners wished to own their own business, they were sat-isfied with being employed despite a lower remuneration.</p> / <p>En kvalitativ undersökning har gjorts på ett bemanningsföretag som riktat in sig på att anställa pensionärer. Sex pensionärer har intervjuats om sin syn på fortsatt anställning efter ett långt yrkesverksamt liv. Resultatet har analyserats med stöd av analytisk induktion. Följande områ-den har behandlats: hälsofrämjande perspektiv på arbete, behovs- och motivationsfaktorer, grupperingar och kontroll, erfarenhet och lärande, arbete och fritid samt slutligen strategier som tilltalar äldre arbetskraft.Syftet var att kartlägga huruvida bemanningsföretaget tog tillvara den erfarenhet och yrkes-kompetens som pensionärerna tillgodogjort sig i sitt yrkesverksamma liv. Vi ville också un-dersöka på vilka sätt en anställning bidrog till en ökad livskvalitet.Resultatet visade att få anställda utförde arbeten med koppling till sitt tidigare yrkesliv. Flerta-let arbeten liknade hushållsnära tjänster. Att vara behövd, utföra ett meningsfullt arbete, social kontakt och uppskattning var viktigt. Få pensionärer påtalade att de var anställda av ekono-misk anledning. Tid för återhämtning och egna aktiviteter fördes fram som viktiga delar i pen-sionärernas liv. Ingen pensionär kunde tänka sig att arbeta i egen regi utan trivdes som an-ställd, trots en sämre ersättning.</p>

A qualitative survey has been carried out in a manning company whose business concept was to employ pensioners. Six pensioners have been interviewed regarding their views on resumed employment. The results of these interviews have been analysed supported by analytic induc-tion. Areas investigated cover: promotion of better health through work, motivation factors, groupings and control, experience and learning, work and spare time and finally strategies that appeal to an older workforce.The purpose of the survey was to investigate whether the manning company utilizes pension-ers’ experience and work skills from their former working life. We also wanted to examine if and whether continued employment contributed to an increased quality of life.The result showed that few employees were employed in positions that had any connection with their former working lives. The majority of tasks given were similar to ordinary house-work. To be needed, to perform purposeful work, to have social contacts and be appreciated were important. Few pensioners commented that the reason for their continued employment was financial. Time for recreation and own activities were expressed as important in the pen-sioners’ way of life. None of the pensioners wished to own their own business, they were sat-isfied with being employed despite a lower remuneration. / En kvalitativ undersökning har gjorts på ett bemanningsföretag som riktat in sig på att anställa pensionärer. Sex pensionärer har intervjuats om sin syn på fortsatt anställning efter ett långt yrkesverksamt liv. Resultatet har analyserats med stöd av analytisk induktion. Följande områ-den har behandlats: hälsofrämjande perspektiv på arbete, behovs- och motivationsfaktorer, grupperingar och kontroll, erfarenhet och lärande, arbete och fritid samt slutligen strategier som tilltalar äldre arbetskraft.Syftet var att kartlägga huruvida bemanningsföretaget tog tillvara den erfarenhet och yrkes-kompetens som pensionärerna tillgodogjort sig i sitt yrkesverksamma liv. Vi ville också un-dersöka på vilka sätt en anställning bidrog till en ökad livskvalitet.Resultatet visade att få anställda utförde arbeten med koppling till sitt tidigare yrkesliv. Flerta-let arbeten liknade hushållsnära tjänster. Att vara behövd, utföra ett meningsfullt arbete, social kontakt och uppskattning var viktigt. Få pensionärer påtalade att de var anställda av ekono-misk anledning. Tid för återhämtning och egna aktiviteter fördes fram som viktiga delar i pen-sionärernas liv. Ingen pensionär kunde tänka sig att arbeta i egen regi utan trivdes som an-ställd, trots en sämre ersättning.