Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden. Vi lyfter fram Hersey och Blanchards modell över situationsanpassat ledarskap samt förklarar auktoritär, demokratisk samt laissez faire (låt gå) ledare. För att kunna förstå ledarens komplexa situation vid beslut under stress har vi använt oss av teorin kognitiva resurser och till sist förklaras auktoritetsbegreppet. Vår frågeställning lyder därmed: Hur påverkar organisationskultur och ledarskap varandra i en organisation? Som ett resultat av undersökningen kan vi se hur brandstationen har genomgått en förändring från ett auktoritärt styre till ett situationsanpassat ledarskap. Men det är inte enbart ledarskapet som har förändrats utan även organisationskulturen. En förändring kan ske först när flera villkor för förändring är uppfyllda. Det hade blivit gynnsamt för en förändring vilket medgav nya tankar och idéer. Stationen har genomgått radikala förändringar från en hierarkisk och auktoritär struktur till en platt organisation där brandmännen idag har egna ansvarsområden. På utryckning lever ändå den auktoritära ledarstilen kvar, men med en ny lyhördhet. Nya ledare inom organisationen har påskyndat förändringarna i organisationskulturen. Den har blivit mer tillåtande, vilket blir synligt i en respekt för varandras olikheter, känslor och åsikter. Idag bryr man sig mer om varandra och man ger varandra feedback. Vår undersökning visar hur pass komplext det är att få till en förändring och vilka krafter som måste till för att få till stånd en hållbar förändring som går ned på djupet av organisationen Fastän organisationskulturen är förändrad lever fortfarande delar av den gamla kulturen kvar som en essens från förr, värden som man fortsätter att reproducera och upphöja som viktiga.

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ”verksamhet” och ”verksamhetsutövare” tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999. I förhållande till annan lagstiftning skall den gälla parallellt. Målet med balken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I detta arbete ställs ett antal frågor. I denna sammanfattning kommer jag i korthet att besvara dessa. En av dessa frågor är vad som krävs för att det skall anses utgöra en verksamhet? Här är mitt svar att alla som avser att genomföra en verksamhet eller åtgärd som inte är av försumbar betydelse anses utgöra en verksamhet. Avgörande för om det är en verksamhet eller en åtgärd är varaktigheten på det som skall genomföras. Kännetecknet för en verksamhet är att den har en längre varaktighet och regelbundenhet vilket inte en åtgärd har. Vad krävs enligt miljöbalken av en verksamhetsutövare? Enligt balken krävs att balkens allmänna hänsynsregler enligt 2 kap MB följs. För viss verksamhet krävs också exempelvis tillstånd enligt 9 kap MB. Vem kan vara verksamhetsutövare? Enligt balken kan alla vara verksamhetsutövare. Den gäller alltså såväl näringsidkare, föreningar, myndigheter samt enskilda. Finns det något som gör att ansvaret för en verksamhet kan växla mellan flera verksamhetsutövare? Ja i ett uppdragsförhållande där exempelvis uppdragstagaren inte följer de anvisningar som uppdragsgivaren ges kan det i vissa fall innebära att ansvaret enligt miljö-balken övergår till en ny verksamhetsutövare. Det kan dock konstateras att räddningstjänsten insatser styrs enligt lag om skydd mot olyckor vilket gör att ett uppdragsförhållande regleras enligt parallella lagstiftningar. Vilket ansvar har en räddningstjänst i sin tjänsteutövning i förhållande till verksamhetsbegreppet? Enligt den dom som refereras i detta arbete är räddningstjänstens insats-verksamhet att anses vara en del av en ordinarie verksamhetsutövare. I mina slutsatser konstaterar jag även att det finns viss samsyn mellan miljöbalken och lag om skydd mot olyckor när det gäller den enskildes ansvar vid olyckor. Jag konstaterar också att bristen på kunskap över vilka miljöeffekter en brand ger är betydligt lägre än när det gäller utsläpp av kemikalier. Detta påverkar också den riskhantering som enskilda, samhället och näringsidkare utför både när det gäller förebyggande och planering inför olyckor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Personnel Recovery som officiell funktion inteutvecklats och implementerats i det svenska försvaret. Den belyser också frågan som underlag fören diskussion om behovet av Personnel Recovery och dess utformning i Sverige.Graham Allisons teorier om organisatoriskt beslutsfattande har utgjort den vetenskapliga ramenför att förklara vad som kan ha påverkat beslutsprocesserna. Metoden har varit att pröva femstycken hypoteser kring varför försvaret inte utvecklat och implementerat Personnel Recovery. Ihypoteserna finns tankar kring rationalitet, standardiserat agerande, rivalitet, ekonomi och externtstöd. Hypoteserna har prövats mot resultatet från en kvalitativ granskning av olika källor, texteroch intervjuer. Hypoteserna har även prövats mot Allisons teorier.Arbetet visar att Personnel Recovery inte utvecklats i Sverige på grund av att försvaret inte settbehovet av ett utvecklat koncept. Som organisation är försvaret medveten om den ökade internationaliseringenoch att det medför att personal och förband kommer att verka i höga konfliktnivåeroch ställas inför hot, kopplade till nya krigföringsformer. Utvecklingen har dock inte lettvidare till ett samlat grepp och långsiktigt koncept kring Personnel Recovery inom försvaret. Försvarethar i stället hanterat relaterade frågor utifrån gällande organisatoriska förutsättningar ochförprogrammerade mönster. Denna programmering bygger på standardiserat agerande och gamlavärderingar. Organisationen är reaktiv och löser de uppkomma problemen för stunden, därför saknasi nuläget ett helhetsgrepp och en långsiktighet kring Personnel Recovery. Hypotesen som berörorganisatorisk tröghet är den som bäst kan förklara uppsatsens frågeställning.Positivt är dock att förståelse för behovet av Personnel Recovery kan skönjas i Försvarsmakten. / The aim of this study has been to examine why Personnel Recovery, as an official concept, hasnot been developed and implemented by the Swedish Armed Forces and, furthermore, to shedlight on the question as a basis for discussion about the need for Personnel Recovery and its formationin Sweden. Graham Allison’s theories of organizational decision-making have been thescientific framework in order to explain what might have affected the decision-making processes.The method used to achieve this has been the examination of five hypotheses, which attempt toexplain why Sweden has not developed and implemented Personnel Recovery. The hypothesescontain ideas regarding rationality, standard operation procedures, rivalry, economics and externalsupport. The hypotheses have been tested against results of a qualitative examination of varioussources, original text and interviews. The hypotheses have also been tested against Allison’s theories.The study shows that Personnel Recovery has not been implemented in the Armed Forces becausenobody has seen the need to develop such a concept. As an organization the Armed Forces arewell aware of the increasing focus on international operations, and that this will put personnel andunits in high-risk conflicts and subject to threats characteristic of a new type of warfare. This typeof threat will involve an adversary trying to exploit personnel, primarily from the western world,in various ways via the media. The aim of such exploitation is to try and influence decision makers’thinking about current and future international operations.Indications that a Personnel Recovery capability should have been developed are evident and havebeen for some time. These indications have not prompted the Armed Forces to develop a conceptfor Personnel Recovery. The organization has not had the ability to interpret and manage theseindications correctly, which is a result of organizational inertia. The question has been dealt withby an organization characterized by standard operating procedures and standardized actions.These, in turn, often originate from thinking and values founded in the Cold War era. The ArmedForces therefore lack an official concept regarding Personnel Recovery. The hypothesis reflectingorganizational inertia is the hypothesis that best can answer why Personnel Recovery has not beenimplemented in the Armed ForcesNevertheless, on the positive side, there are signs that there is an increasing awareness of the needfor Personnel Recovery within the Swedish Armed Forces. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

This thesis aims to describe the differences and similarities between a male dominated sector and a female dominated sector based on gender mainstreaming documentation as well as through interviews with people working within the sectors. The sectors that were chosen in this study were the fire department and the nursing and care administration of Växjö municipality. Both of the administrations’ genders mainstreaming documents were subjected to content analysis in order to describe differences and similarities between the administrations. The analysis found that there were differences in approaches between the administrations were the nursing and care administration had aims of achieving a specified amount of men working within the administration, which the fire department didn’t have. On the other hand the fire department trained workers in gender issues, which the nursing and care administration didn’t do.The second part of the thesis aimed to describe differences and similarities in ideas, opinions and notions regarding gender mainstreaming, the findings illustrate that while both administrations understand and want to achieve the aims specified in the gender mainstreaming documents, they expressed the opinion that they couldn’t.

Purpose: The aim of the study is to explain how the change in road design in Jönköping municipality affects public transport, emergency services and ambulance and to investigate which traffic calming measures best suited to the occupational groups. The study investigates how these occupational groups experience the traffic calming measures found in Jönköping today, how the municipality of Jönköping has changed the planning ideology in the last 20 years and which traffic calming measures that has the least impact on selected occupational groups. Method: The study includes both qualitative and quantitative methods. The questions are answered using literature studies, surveys and interviews. The surveys and interviews describes opinions and personal experiences and the literature provides information about the traffic calming measures used today. Findings: Jönköping municipality has long been at the forefront of development concerning the passability of public transport. Over the past 20 years priority has been shifted from passability to safety for pedestrians and cyclists. The work with separate bus lanes with traffic priority continues but other speed-reduction measures are also being introduced. These acts in an impeding way to public transport, emergency services and ambulance. The municipality of Jönköping still pursues straight bus lanes that increase passability and tries to avoid vertical obstacles. Traffic calming measures affect public transport, rescue services and ambulance in a negative way. Travel time for public transport and emergency services increase, driving comfort deteriorates and tasks are hampered. The study shows how the dialogue between Jönköping municipality, Jönköpings Länstrafik, emergency services and ambulance needs to progress to get a traffic environment that will satisfy all parties. There are a number of obstacles that have little to no impact on occupational groups specified. Edeva Acti Bump, Intelligent Flexible Hump and the road cushion are amongst those found to affect the occupational groups the least without jeopardizing road safety for pedestrians and cyclists. Implications: Jönköping municipality has been working actively to increase road safety without affecting the passability for public transport, emergency services and ambulance. Priority has shifted from passability to safety and more traffic calming measures have been introduced. The study shows that there is a need for a continued dialogue between Jönköping Municipality, Jönköpings Länstrafik, emergency services and the ambulance to achieve a traffic environment that does not compromise the occupational groups' duties. If the specified parties take part in the study results, change and improvement may occur, as there are several more suitable options available. Limitations: The study does not examine how traffic calming measures affect the vehicles, passenger's perceived comfort in bus transport or environmental impact or increased noise caused by braking and accelerating. Keywords: Traffic calming, speed bumps, speed humps, traffic calming measures, public transport, emergency vehicles, emergency, ambulance. / Syfte: Målet med studien är att redogöra för hur kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans påverkats av den förändrade vägutformningen i Jönköpings kommun samt utreda vilka hastighetsdämpande åtgärder som är bäst lämpade för yrkesgruppernas framkomlighet. Studien utreder hur valda yrkesgrupper upplever de farthinder som finns i Jönköping idag, hur Jönköpings kommun har ändrat planeringsideologin de senaste 20 åren och vilka farthinder som har minst påverkan på valda yrkesgrupper. Metod: Studien innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Frågeställningarna besvaras med hjälp av litteraturstudie, enkäter och intervjuer. Enkäterna och intervjuerna behandlar åsikter och personliga erfarenheter och litteraturen bidrar med information om de hastighetsdämpande åtgärder som används idag. Resultat: Jönköpings kommun har länge legat i framkant i utvecklingen kring kollektivtrafikens framkomlighet. Under de senaste 20 åren har prioriteringen flyttats från framkomlighet till trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Arbetet med separata busskörfält med trafikprioritering som infördes år 1996 fortskrider. Efter direktiv från Sveriges regering införs nu andra hastighetsdämpande åtgärder som verkar hindrande för kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans. Trots detta har Jönköpings kommun fortfarande en strävan efter raka busskörfält som ökar framkomligheten och vertikala farthinder undviks i största möjliga mån. Hastighetsdämpande åtgärder påverkar kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans negativt. Tiderna för rutter och utryckningar ökar, körkomforten försämras och arbetsuppgifter hindras. Studien visar hur dialogen mellan kommun, länstrafik, räddningstjänst och ambulans måste fortskrida för att få en trafikmiljö som nöjer alla parter. Det finns ett flertal farthinder som har ingen eller minimal påverkan på angivna yrkesgrupper. Edeva Acti Bump, Intelligent Flexible Hump och vägkudden är de farthinder som anses påverka yrkesgrupperna minst utan att äventyra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och är därmed attraktiva för såväl kommun som länstrafik, räddningstjänst och ambulans. Konsekvenser: Jönköpings kommun har arbetat aktivt för att öka trafiksäkerheten utan att påverka framkomligheten för kollektivtrafik, räddningstjänst och ambulans. Prioritet har gått från framkomlighet till ökad trafiksäkerhet och fler hastighetsdämpande åtgärder har införts. Studien visar att dialogen mellan Jönköpings kommun, Jönköpings Länstrafik, räddningstjänsten och ambulansen måste fortsätta för att uppnå en säker trafikmiljö. Om angivna parter tar del av studiens resultat kan förändring och förbättring ske, då det finns flera bättre lämpade alternativ. Begränsningar: Studien utreder inte hur farthinder påverkar yrkesgruppernas fordon med avseende på slitage, resenärers upplevda komfort vid busstransport eller miljöpåverkan och ökat buller som uppstår i samband med inbromsning och hastighetsökning. Nyckelord: Traffic calming, speed bumps, speed humps, hastighetsdämpande åtgärder, kollektivtrafik, utryckningsfordon, räddningstjänst, ambulans.

Litiumjonbatterier är en kraftigt ökande energibärare som finns i allt från mobiltelefoner till datorer och elbilar. Användandet av dessa batterier är en nödvändighet i dagens energimarknad, och andelen elbilar ökar lavinartat år efter år. Litiumjonbatteribränder uppvisar speciella problem och risker vid insats, som vanliga bilbränder inte skapar. Detta arbete har studerat räddningstjänstens metoder vid elbilsbrand, vilka släck och kyl-medel som utvecklas för just litiumjonbatteribränder samt hur effektivt vattenkylning egentligen är mot elbilsbrand.   En sammanställning av MSB:s rekommendationer samt några räddningstjänsters egna insatsmetoder har gjorts. Detta tillsammans med att flertalet nyare metoder för litiumjonbatteribrandbekämpning har studerats och ett experiment har utförts där vattens kylande effekt på en simulerad termisk rusning har undersökts.   Räddningstjänsten jobbar effektivt och progressivt med nya metoder och insatsplaner för elbilbrandsbekämpning. Detta syns hos såväl MSB som de kommunala räddningstjänsterna där nya metoder och verktyg hela tiden testas och utvärderas. Nya verktyg och släck/kylmedel utvecklas också av externa företag för att säkra och underlätta bekämpningen av litiumjonbatteribränder.   Under det experiment som utfördes kunde det konstateras att vattenkylning är en effektiv metod som har en starkt kylande effekt när en värmekälla introduceras till en batteripaketskonstruktion. Även vattnets flöde genom batteripaketet gav en betydande påverkan på resultatet.   Detta resultat ger en ökad trovärdighet till de metoder med vattenkylning som räddningstjänsten använder sig utav vid insats mot en elbils batteribrand. Det kan även konstateras att elbilstillverkare kan påverka räddningstjänstens förmåga till bekämpning av en olycka genom smart design av batteripaketen som involverar fungerande flödesvägar genom batteripaketet samt möjligheten att koppla både in och utflöde för kylvatten till batteripaketet.

År 2009 fick myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett uppdrag av regeringen att ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas hos den enskilde människan. Ett av målen i den nationella strategin var att ”Antalet döda och allvarligt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020”. Målet kommer sannolikt inte uppfyllas. Antalet äldre personer ökar i Sverige och om tio år beräknas det ske en ökning från 513 000 till 767 000 personer som är över 80 år. Fler väljer att bo kvar hemma i ett så kallat ordinärt boende. Äldre personer tillhör den kategori av personer som är utsatta i samhället och är överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken. Hemtjänst är den funktion som ofta har en daglig kontakt med de äldre personerna i samhället. Denna studie består av en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien behandlar relevanta regelverk, statistik och information kring MSB:s nollvision samt andra underlag kring brandsäkerhet. Enkätundersökningen undersöker 30 kommuner i Sverige från räddningstjänsternas perspektiv där de får svara på frågor gällande utbildning av hemtjänstens personal. Av de 30 kommunerna bedriver 11 teoretisk utbildning, och 9 av dessa även praktisk utbildning. Majoriteten har utbildning vart tredje år och utbildningarna är något som uppskattas av hemtjänstens personal som uppvisar ett stort engagemang och vilja att förbättra brandsäkerheten hos sina brukare. Respondenter svarade att 19 kommuner inte bedriver utbildning av hemtjänstens personal där politiska beslut, tidsbrist och ekonomi representerar majoriteten av anledningar till att de inte utbildar idag. För att få en mer systematisk och kontinuerlig utbildning krävs det politiska beslut då tidsbrist och ekonomi är en stor faktor. Genom att tillsätta mer pengar till både de kommunala räddningstjänsterna och hemtjänsten för förebyggande brandskyddsarbete kommer räddningstjänsterna att kunna bedriva utbildning av hemtjänstens personal.

Bakgrund: Brandrelaterade dödsfall är ett globalt folkhälsoproblem som årligen skördar runt 300 000 människoliv och skadar därutöver miljontals människor runt om i världen. I Sverige omkommer årligen runt 85 personer i bostadsbränder och ungefär 200 personer skadas allvarligt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi i syfte att stärka den enskilda individens brandskydd. Ett av de prioriterade områdena är att kartlägga och identifiera olika grupper med hög risk för inblandning i bränder för att sedan kunna genomföra målgruppsanpassade kommunikationsinsatser. Här lyfts målgruppen barn och unga upp som vid en ökad riskmedvetenhet inom brand ger en bibehållen och utvecklad brandskyddsförmåga på lång sikt. Unga personer har en tendens att vara involverade i brandrelaterade händelser och har dessutom en benägenhet att vara ointresserade av brandsäkerhet. Prevention genom utbildning anses vara den mest modifierbara strategin för att motverka detta och förebyggande träning har visat sig vara effektivt för att förbättra deras beteendekunskaper i brand att applicera i verkliga förhållanden. Idag finns emellertid inget övergripande ramverk som vägleder i hur en effektiv och fungerande brandsäkerhetsutbildning till barn och unga ska bedrivas vilket anses vara nödvändigt både för att lyckas utveckla nya utbildningsprogram och för att utvärdera redan befintliga utbildningsinsatser.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svensk räddningstjänst kommunicerar brandsäkerhet till elever i grundskolan för att få en ökad förståelse för hur kommunikationsinsatser bedrivs med unga personer och vilka kommunikationsvägar som anses effektiva.  Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Till studien har ett strategiskt urval tillämpats vid val av deltagare att ingå i undersökningen. Genom att tillämpa denna urvalsmetod har valet baserats på individer som ger den talrikaste datan och som är mest relevant för studiens syfte och frågeställning. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats och vidare analyserats genom kvalitativ textanalys. Resultat: Studiens huvudresultat visar oberoende på att 1) räddningstjänsten upplevde i det stora hela en positiv effekt av deras utbildningsinsatser trots att samtligas tillvägagångsätt skiljde sig åt. Insatserna ledde till fler vinster än en ökad medvetenhet för skoleleverna, 2) de största utmaningarna som upplevdes i kommunikationen till barn och unga var att nå fram till de som tenderade att vara ointresserade, trötta eller som uteblev från utbildningstillfällena helt, 3) samtliga deltagare utförde sina utbildningsinsatser med beaktande av att riskuppfattning kan skilja sig åt eleverna emellan utifrån deras ålder, 4) räddningstjänstområdena använde sig inte av någon specifik kommunikationsteknik och föredrog sedvanliga kommunikationsvägar framför modernare teknik, 5) det framkom brister i utvärdering av de brandsäkerhetsutbildningar som bedrevs mot skolverksamheterna idag.

För att öka överlevanden vid hjärtstopp har räddningstjänsten fått i uppgift att påbörja livsviktig första hjälpen i väntan på ambulans. Dessa uppgifter ställer krav på att brandmännen skall behärska och utföra livräddande åtgärder till personer med hjärtstopp, i varierande miljöer, och ofta med de anhöriga på plats. Ofta på eller nära den ort som de själva arbetar och bor på. Detta sammantaget innebär sannolikt en utmaning för brandmännen. Den begränsade mängden forskning som finns, gör gällande att det kan upplevas som en utsatthet för den som skall vårda en livshotande sjuk person. Ur ambulanssjuksköterskans perspektiv kan samarbetet mellan ambulans och räddningstjänst vara direkt avgörande för möjligheten att rädda liv, därför är det viktigt att även belysa aspekter som kan påvisa utbildningsbehov och samövning för att bygga ett fungerande team. Syftet med studien är att beskriva brandmäns upplevelser av att vara först på plats vid ett hjärtstopp. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Åtta brandmän från ett kommunalt räddningstjänstförbund har intervjuats. Resultatet visar att brandmän upplever en stor vilja att utföra livräddande insatser men att det finns en hel del stressmoment, och att brandmännen kan känna sig utsatta då de under en kort tid bär ansvaret för en annan människas liv. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04