I have always lived around mines and around people work­ing with mines. They are a natural part of my life and, inev­itably, a great interest of mine. When time came to make a decision for a degree project, focusing on the mine context felt as natural as breathing. In LKABs underground mines, safety in fire accidents is a great priority. Of outmost importance for the escape is to have a personal gas filter for filtration of smoke and/or gas. My design project resulted in a concept which is aimed at shortening the user journey from the start of the accident until the user has applied the personal safety solution and is ready to escape. Throughout the project I’ve been working with a context which is heavily regulated, and all problems are serious, important ones. I have been striving towards keeping a high level of innovation during the process, whatever the result in the end might be. I’ve been heavily relying on scenarios/workflows, product testing, observation, and I’ve had the great joy to be able to take part of LKABs accident reports. The concept can be divided into three parts, but it is the way these collaborate that makes out the main part of the concept. 1: An escape station, providing a standardized placement of escape hoods. 2: A container for the vacuum sealed escape hood. 3: An escape hood which enables a personalized fit for the user. Interactive surfaces are color coded with the goal to provide an intuitive workflow. When the container is opened, the vacuum seal is immediately broken and the user gains access to two handles, one white and one red. The handles are used to lift and apply the escape hood, and the red handle is then used, by pulling, to tighten the throat fit. Combined, these solutions help the user applying her escape hood in shorter time, and a large head size, glasses, beard and a thick neck are no longer problematic for the applica­tion

<p>Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ”verksamhet” och ”verksamhetsutövare” tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999. I förhållande till annan lagstiftning skall den gälla parallellt. Målet med balken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.</p><p>I detta arbete ställs ett antal frågor. I denna sammanfattning kommer jag i korthet att besvara dessa. En av dessa frågor är vad som krävs för att det skall anses utgöra en verksamhet? Här är mitt svar att alla som avser att genomföra en verksamhet eller åtgärd som inte är av försumbar betydelse anses utgöra en verksamhet. Avgörande för om det är en verksamhet eller en åtgärd är varaktigheten på det som skall genomföras. Kännetecknet för en verksamhet är att den har en längre varaktighet och regelbundenhet vilket inte en åtgärd har. Vad krävs enligt miljöbalken av en verksamhetsutövare? Enligt balken krävs att balkens allmänna hänsynsregler enligt 2 kap MB följs. För viss verksamhet krävs också exempelvis tillstånd enligt 9 kap MB. Vem kan vara verksamhetsutövare? Enligt balken kan alla vara verksamhetsutövare. Den gäller alltså såväl näringsidkare, föreningar, myndigheter samt enskilda. Finns det något som gör att ansvaret för en verksamhet kan växla mellan flera verksamhetsutövare? Ja i ett uppdragsförhållande där exempelvis uppdragstagaren inte följer de anvisningar som uppdragsgivaren ges kan det i vissa fall innebära att ansvaret enligt miljö-balken övergår till en ny verksamhetsutövare. Det kan dock konstateras att räddningstjänsten insatser styrs enligt lag om skydd mot olyckor vilket gör att ett uppdragsförhållande regleras enligt parallella lagstiftningar. Vilket ansvar har en räddningstjänst i sin tjänsteutövning i förhållande till verksamhetsbegreppet? Enligt den dom som refereras i detta arbete är räddningstjänstens insats-verksamhet att anses vara en del av en ordinarie verksamhetsutövare.</p><p>I mina slutsatser konstaterar jag även att det finns viss samsyn mellan miljöbalken och lag om skydd mot olyckor när det gäller den enskildes ansvar vid olyckor. Jag konstaterar också att bristen på kunskap över vilka miljöeffekter en brand ger är betydligt lägre än när det gäller utsläpp av kemikalier. Detta påverkar också den riskhantering som enskilda, samhället och näringsidkare utför både när det gäller förebyggande och planering inför olyckor.</p>

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ”verksamhet” och ”verksamhetsutövare” tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999. I förhållande till annan lagstiftning skall den gälla parallellt. Målet med balken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I detta arbete ställs ett antal frågor. I denna sammanfattning kommer jag i korthet att besvara dessa. En av dessa frågor är vad som krävs för att det skall anses utgöra en verksamhet? Här är mitt svar att alla som avser att genomföra en verksamhet eller åtgärd som inte är av försumbar betydelse anses utgöra en verksamhet. Avgörande för om det är en verksamhet eller en åtgärd är varaktigheten på det som skall genomföras. Kännetecknet för en verksamhet är att den har en längre varaktighet och regelbundenhet vilket inte en åtgärd har. Vad krävs enligt miljöbalken av en verksamhetsutövare? Enligt balken krävs att balkens allmänna hänsynsregler enligt 2 kap MB följs. För viss verksamhet krävs också exempelvis tillstånd enligt 9 kap MB. Vem kan vara verksamhetsutövare? Enligt balken kan alla vara verksamhetsutövare. Den gäller alltså såväl näringsidkare, föreningar, myndigheter samt enskilda. Finns det något som gör att ansvaret för en verksamhet kan växla mellan flera verksamhetsutövare? Ja i ett uppdragsförhållande där exempelvis uppdragstagaren inte följer de anvisningar som uppdragsgivaren ges kan det i vissa fall innebära att ansvaret enligt miljö-balken övergår till en ny verksamhetsutövare. Det kan dock konstateras att räddningstjänsten insatser styrs enligt lag om skydd mot olyckor vilket gör att ett uppdragsförhållande regleras enligt parallella lagstiftningar. Vilket ansvar har en räddningstjänst i sin tjänsteutövning i förhållande till verksamhetsbegreppet? Enligt den dom som refereras i detta arbete är räddningstjänstens insats-verksamhet att anses vara en del av en ordinarie verksamhetsutövare. I mina slutsatser konstaterar jag även att det finns viss samsyn mellan miljöbalken och lag om skydd mot olyckor när det gäller den enskildes ansvar vid olyckor. Jag konstaterar också att bristen på kunskap över vilka miljöeffekter en brand ger är betydligt lägre än när det gäller utsläpp av kemikalier. Detta påverkar också den riskhantering som enskilda, samhället och näringsidkare utför både när det gäller förebyggande och planering inför olyckor.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien 2020 samt bränderna i Amazonas 2020. Vi avser att undersöka vad det finns för skillnader och likheter i omfång och karaktär av Dagens Nyheters rapportering om bränderna samt på vilket sätt Dagens Nyheter framställer klimatförändringarna i rapporteringen om respektive brand. Studien avser även att undersöka vilka faktorer som kan förklara skillnadeni rapporteringen av bränderna samt förekomsten av klimatförändringarna. Utifrån Anabela Carvalho (2008) och Peter Berglez (2019) fastställda analysmodell har vi bedrivit en kvalitativ kritisk diskursanalys av 18 artiklar under perioderna för respektive brand. Studientar sin teoretiska ansats i tidigare diskursanalyser av klimatrapportering (Berglez &amp; Lidskog2017), (Carvalho 2012) samt en diskursanalys av nyhetsrapportering vid kriser (Chouliaraki 2006). Utöver det utgår studien även från global journalistik, framing, gatekeeping och närhetsprincipen i form av geografisk samt kulturell närhet. Resultatet visar att klimatförändringarna nämns som grund till bränderna i Kalifornien, men sällan uttalat utan snarare mellan raderna. Sedermera nämns klimatförändringarna i rapporteringen om bränderna i Amazonas som att klimatförändringarna snarare blir påverkade av bränderna än som anledningen till att bränderna sker. Den främsta anledningen till bränderna pågår tycks bero på avverkning av skogen och i rapporteringen sätter Dagens Nyheter de brasilianska myndigheterna, och särskilt Jair Bolsonaro, som ansvarig till bränderna. Slutligen kunde vi även se att fler individer fick komma till tals i rapporteringen om bränderna i Kalifornien och att nyhetsrapporteringen föreföll sig under diskursen emergency news, en etablerad diskurs i Lilie Chouliarakis studie The spectatorship of suffering (2006) medan rapporteringen om vilka individer som påverkas av bränderna i Amazonas snarare landade under kategorin adventure news.

Denna uppsats syftar till att få en generell uppfattning av hur svenska medier rapporterar om vildmarksbränder som sker i ett annat land. I vårt fall fokuserar vi på bränderna i Australien säsongen 2019/2020 och hur svenska medier rapporterade om dessa med särskilt intresse för gestaltningsformer, berättartekniker och på vilken nivå rapporteringen skedde. I samband med fysiska kriser, som vid isolerade naturkatastrofer, är det vanligt att rapportera inom ramen för en nationell medielogik. Men i en globaliserad värld där det krävs lösningar på en transnationell nivå argumenterar medieforskare för att journalistiken behöver en global utblick i sin rapportering. Bränderna tros bli värre till följd av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen (Intergovernmental Panel on Climate Change 2019). Därför betonar även vissa forskare vikten av en hållbar journalistik som inkluderar samtliga aspekter av ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Dessutom kan krisjournalistik behöva kliva ur sin nationella skrud. Denna uppsats använder en kvantitativ innehållsanalys på fyra av Sveriges största tidningar. Resultatet visar att medierna rapporterade på en nationell nivå där gestaltningsformer som fokuserar på mänskliga aspekter var vanligast. Rapporteringen visar symtom på en styrning av medielogiken där bland annat personifiering och konkretisering identifierades. Däremot visar resultatet att klimatförändringarna nämndes i samma kontext som bränderna i cirka 40 procent av fallen. Jämfört med tidigare forskning är det en ökning. Dock misslyckades rapporteringen att implementera en global utblick och visar förhållandevis få symtom på en global journalistik.