Räddningstjänsten är i stor utsträckning utplacerad på små orter och har betydligt fler stationer är vad ambulanssjukvården har. Räddningstjänsten har större möjligheter än ambulanssjukvården att snabbt vara på plats hos en svårt sjuk patient. Verksamheten med sjukvårdslarm har pågått i många år, men hur patienten upplever vården är inte väl studerat. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med akut bröstsmärta upplever att bli vårdade av deltidsbrandmän under ett sjukvårdslarm. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Åtta intervjuer genomfördes med informanter boende på två skilda geografiska områden i södra Sverige. Efter analys framkom 21 stycken underkategorier som kunde sorteras in under sex kategorier. Kategorierna är; väntan på hjälpen, kunskap och utbildning, närhet och närvaro, vårdhandling, lokal närhet/vara igenkänd samt vårdarnas förhållningssätt. Innehållet i dessa kategorier med tillhörande underkategorier ger en översiktlig bild av hur patienterna uppfattar den vård de får av brandmännen. Patienterna uppskattar särskilt den snabba hjälp som brandmännen kan erbjuda, patienterna blir lugnade och de känner sig trygga i deras sällskap. Brandmännen pratar med patienten, kontrollerar vitalparametrar och ger syrgas. Syrgasen uppskattas mycket av patienterna. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ”I Väntan På Ambulans” (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade. Trots att IVPA har funnits sen mitten av 1980 talet i Sverige saknas kvalitativ forskning om hur patienten upplever mötet med IVPA. Syftet med studien är att beskriva hur personer med akut bröstsmärta som bor på landsbygden upplever mötet med IVPA-styrkan. Metoden som valdes är intervjuer av fem stycken landsbygds invånare. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet pekar på att IVPA gör en betydande insats när det gäller patienter som drabbas av akut bröstsmärta på landsbygden. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

För att öka överlevanden vid hjärtstopp har räddningstjänsten fått i uppgift att påbörja livsviktig första hjälpen i väntan på ambulans. Dessa uppgifter ställer krav på att brandmännen skall behärska och utföra livräddande åtgärder till personer med hjärtstopp, i varierande miljöer, och ofta med de anhöriga på plats. Ofta på eller nära den ort som de själva arbetar och bor på. Detta sammantaget innebär sannolikt en utmaning för brandmännen. Den begränsade mängden forskning som finns, gör gällande att det kan upplevas som en utsatthet för den som skall vårda en livshotande sjuk person. Ur ambulanssjuksköterskans perspektiv kan samarbetet mellan ambulans och räddningstjänst vara direkt avgörande för möjligheten att rädda liv, därför är det viktigt att även belysa aspekter som kan påvisa utbildningsbehov och samövning för att bygga ett fungerande team. Syftet med studien är att beskriva brandmäns upplevelser av att vara först på plats vid ett hjärtstopp. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Åtta brandmän från ett kommunalt räddningstjänstförbund har intervjuats. Resultatet visar att brandmän upplever en stor vilja att utföra livräddande insatser men att det finns en hel del stressmoment, och att brandmännen kan känna sig utsatta då de under en kort tid bär ansvaret för en annan människas liv. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

När en person drabbas av ett plötsligt akut sjukdomsfall ställer vi krav på att samhället ska reagera och hjälpa den som är i behov av hjälp. Personen som är drabbad upplever en otrygghet och vill ha hjälp så fort som möjligt. Att ge den hjälpen åligger Sveriges regioner enligt hälso- och sjukvårdslagen. Med en allt mer centraliserad sjukvård och en trend som visar att väntetiden på en ambulans blir allt längre krävs en samverkan mellan samhällets trygghetsskapande och livräddande funktioner. Problematiken med denna samverkan mellan räddningstjänst och ambulanssjukvården när det handlar om hälso-och sjukvård är sedan tidigare väl känd. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Regioner, kom ut med en rapport år 2001 där detta undersöktes. Efter rapporten har lagändringar genomfört för att förenkla samverkan och för att möjliggöra avtal som innebär att räddningstjänsten utför hälso-och sjukvårdsinsatser i väntan på ambulans. I Örebro län finns ett avtal mellan Region Örebro län och Nerikes Brandkår som innebär att räddningstjänsten larmas till misstänkta hjärtstopp där det finns en bedömd tidsvinst i att larma räddningstjänsten. Resultatet visar att räddningstjänsten larmades tillsammans med ambulans vid 111 av 389 misstänka hjärtstopp under 2018, vilket motsvara ca 28,5 procent av fallen. Vid dessa gemensamma utlarmningar var räddningstjänsten enligt medianvärdet 9 minuter före ambulansen till den drabbade. Medicinska studier visar att chansen att få igång ett hjärtstopp minskar med 10 procent för varje minut. Ambulanssjukvårdens tillgänglighet har under senaste tiden varit föremål för medial uppmärksamhet i och med en ökad belastning på verksamheten. Resultatet i studien påvisar en markant högre belastning för ambulanssjukvården än hos Nerikes Brandkår. Av Nerikes Brandkår totala antal uppdrag utgjorde IVPA ca 3,8 procent under 2018. Det finns flera andra sjukdomsfall där tiden spelar en avgörande roll för utgången hos den drabbade. Två av dessa sjukdomsfall, livshotande blödning och luftvägshinder, undersöktes vad det gäller omfattning i länet samt huruvida räddningstjänsten skulle kunna genomföra en första insats i väntan på ambulans vid dessa sjukdomsfall. Om räddningstjänsten även skulle larmas på 28,5 procent av alla larm om livshotande blödning och luftvägshinder och oförändrat på misstänkt hjärtstopp skulle andelen IVPA öka från dagens 3,8 till 4,9 procent. Det skulle även innebära en total ökning av antal larm till räddningstjänsten med 1,1 procent, eller cirka 32 larm per år i hela Nerikes Brandkår. Räddningstjänstens tillgänglighet och förmåga att göra snabba potentiellt livräddande insatser i väntan på ambulans bör tas till vara av regionen. Ambulanssjukvården och räddningstjänsten har ett flertal gemensamma beröringspunkter där en av dem är att skapa trygghet och rädda liv.

Idag ställs allt högre krav på prehospital akutsjukvård och dess tillgänglighet. Forskning visar att samhället är allt mer beroende av frivilliga resurser, som SMS-livräddare. Dock är frivilliga insatser som utförs vid akuta situationer av icke professionella personer ett relativt outforskat område. Det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar livräddarna att oegoistiskt hjälpa en för dem främmande människa. Syftet i föreliggande studie är att beskriva SMS-livräddarens upplevelse av att vara först på plats vid en hjärtstoppssituation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och åtta kvalitativa intervjuer. I resultatet redovisas huvudkategorin "Medmänsklighet och samhällsansvar". Drivkraften bakom kan förstås som ett ansvar för medmänniskan, relaterat till det lokala samhället och ett ofrånkomligt beroende av att vara solidarisk med varandra. Både ett intresse för individen och ett intresse för orten tycks finnas. Den bakomliggande drivkraften kan ytterligare förstås som empati och handlingskraft som manifesteras i en stolthet över att kunna hjälpa en drabbad människa. Då tycks det inte ha någon avgörande betydelse att uppskattningen uteblir. Följande fyra generiska kategorier med citat från informanterna framkommer i resultatet: Handlingsfokusering; Otillräcklighet och frustration; Empati och engagemang samt Bekräftelse och egen stolthet. Studiens slutsats är: att då professionell vård saknas finns det frivilliga människor som i akuta situationer utanför sjukhus är beredda att agera. En känsla av att göra någonting är bättre än att inte göra någonting alls. Ytterligare forskning behövs om insatstid och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till SMS livräddares insatser.