Will Sweden's municipal rescue services meet future challenges? How should small municipalities cope with increased requirements at the same time as the tax revenue is reduced? What are the incentives for municipalities to cooperate? The purpose of the thesis is to investigate what makes small municipalities choose to seek cooperation with other municipalities to solve their statutory task. In this essay, the municipal rescue service will be used as the case where the municipalities cooperate. The thesis has a theory-consuming method which means that the focus is on the different cases that are investigated. In the essay, the chairman of the municipal board in five smaller municipalities was interviewed to see what reasons, incentives and effects they see in their cooperation. The two incentives that clearly was higlighted by the municipalities are as follows:- To achieve sufficient quality of business- To improve the competence provision and recruitmentAll municipalities have chosen to highlight these areas as key incentives for why collaboration in municipal associations for the rescue service activities is important. In the interview part, most of the municipalities have highlighted these two areas that are difficult to manage on their own. / Kommer Sveriges kommunala räddningstjänster klara framtida utmaningar? Hur ska små kommuner klara av ökade krav samtidigt som skatteunderlaget minskar? Vad finns det för incitament för kommuner att samarbeta? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som gör att kommuner väljer att söka samarbete med andra kommuner för att lösa sin lagstiftade uppgift. I detta fallet kommer kommunal räddningstjänst att användas som verksamhet där kommunerna samarbetar. Uppsatsen tittar på vilka incitament och vad för effekter som upplevs göra att samarbete mellan kommuner uppstår. Uppsatsen tittar på befintliga samarbeten/samverkan mellan kommuner som finns etablerad och vad som lyfts fram varför de väljer att samverka. Uppsatsen har en teorikonsumerande metod som innebär att fokus ligger på de olika fall som undersöks. Fokus i uppsatsen är att synliggöra effekter och incitament till att ingå i samverkan mellan kommuner och hur det uppstår. I uppsatsen intervjuades kommunstyrelsens ordförande i fem mindre kommunerna för att se vilka skäl, incitament och effekter som dom ser i sitt samarbete. Vid intervjuerna framkommer två områden som tydligt lyfts fram både i intervjudelen samt graderingen av incitament. Dessa två områden är följande: - Att uppnå tillräcklig kvalité på verksamheten - Att förbättra kompetensförsörjning och rekrytering Samtliga kommuner har valt att lyfta fram dessa områden som nyckelincitament för varför samverkan i kommunalförbund för räddningstjänstverksamheten är viktig. I intervjudelen så har merparten av kommunerna lyft fram dessa två områden som svåra att klara av på egen hand. / <p>2022-05-25</p>

I takt med att det försvarspolitiska läget omkring Sverige försämrats, har regeringen sedan 2015 beslutat att man för första gången sedan kalla krigets slut aktivt ska jobba med planering av civilförsvaret. Redan 1995 kom dock en ny lag om det civila försvaret som flyttade ansvaret för räddningstjänst under höjd beredskap till kommunerna. Innan hade ansvaret varit statligt. Vilka uppgifter som ska lösas av räddningstjänsten under höjd beredskap regleras i LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor), och innefattar, förutom de uppgifter som ska lösas under fredstid, även uppgifter om att indikera och sanera kemiskt eller nukleärt kontaminerade områden, samt att röja farliga områden från exempelvis oexploderad ammunition. Utöver att reglera vilka uppgifter som ska lösas vid höjd beredskap står det även i LSO att räddningstjänster ska tillvarata möjligheten att samarbeta med varandra, vilket kan bli problematiskt vid höjd beredskap, då räddningstjänsten är en kommunal resurs.  Syftet med rapporten har varit att belysa vissa svårigheter som kan komma att uppstå vid förhöjd beredskap, till en följd av sammanslagningar av till exempel räddningstjänster, och nedrustningen av civilförsvaret. Vidare har även studien syftat till att presentera hur landets räddningstjänster, räddningstjänstförbund och länsstyrelser idag jobbar med frågan. Rapporten har dock enbart berört den kommunala räddningstjänsten och omfattar inte fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, vilka alla är statliga resurser.  Dagligen råder det grundberedskap över hela Sverige, och då fungerar och leds samhället på det sätt man är van vid idag. Regeringen som är det högsta beslutande organet i Sverige kan vid behov besluta om att landet ska gå upp i höjd beredskap. Detta kan ske vid kriser eller i yttersta fall vid krig. Beredskapen behöver inte höjas i hela landet samtidigt utan kan höjas enbart på de ställen det behövs. Som en följd av beredskapsförändringen börjar vissa andra lagar gälla i Sverige och ledningsförhållandena i kommuner, regioner och staten ändras. Det är alltså hur planeringen inför eventuell beredskapshöjning ser ut som undersökts i denna rapport. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till delar av landets räddningstjänster och länsstyrelser, där de fick besvara fyra frågor gällande planering av höjd beredskap. Majoriteten av de som svarat på enkäterna som skickats ut har svarat att de behöver styrningar från staten för att kunna genomföra planeringen på ett korrekt sätt. Vidare efterfrågas även fler resurser, både personella, materiella, ekonomiska och extra kompetens för att kunna lösa de tillkommande uppgifterna. Enkätfrågorna berör också ett nytt ledningssystem som börjat gälla 1/1 2022, som enligt svaren från enkäterna inte innehåller någon information om hur ledningen vid höjd beredskap ska fungera. Många menar också att det har gått för snabbt från det att regeringen ordersatt planering av höjd beredskap, till dess att planeringen påbörjades, varför det skiljer sig mycket mellan olika kommuner och län med hur planeringsarbetet går till. Därför har rapportens frågeställningar inte kunnat besvaras med något annat än att det i dagsläget inte finns något tydligt svar på hur planeringen och prioriteringar fungerar utan är en fråga som måste lösas på högre statlig nivå innan kommunerna kan starta upp och driva arbetet vidare.

Two parallel processes which both aim to enhance certain aspects of the functionality of the municipal Fire and Rescue Services have been undertaken, and are to an extent still ongoing, in Sweden. One of these processes aim to improve the ability of said services to handle larger scale incidents which require coordination between multiple municipal Fire and Rescue services. The other process focuses on enabling the same services to operate efficiently in a wartime scenario. Upon an initial viewing of how these processes have taken form there appears to be reasons to question how well they have been coordinated. This despite the two partially overlapping in the sense that they both set out with the intent to introduce changes, and alter specific capabilities, within the same organizations. This paper aims to shed light on the validity of this presumptive lack in coordination, identify potential reasons as to why this could be the case, and finally to offer up suggestions on how such complications could be potentially avoided in similar future situations.

Bakgrund En kritisk incident orsakar upplevelser av oväntat starka emotionella reaktioner som har potential att inverka på förmågan att fungera i yrkesrollen eller senare i tillvaron. För att minska incidentens inverkan på den egna förmågan behöver känslornas hanteras efter en kritisk incident. Syfte Beskriva upplevelser och hantering av kritisk incident inom blåljuspersonalen polis, brandmän och ambulanspersonal. Metod Kvalitativ intervjustudie av totalt 10 deltagare från polisen, räddningstjänsten och ambulanssjukvården med deskriptiv, induktiv design och en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Exponering av kritiska incidenter kan bero av en känslomässig påverkan där farhågor att eller associationer till den egna livsvärlden framträder samt upplevelser av att vara otillräcklig. Detta genererar individuella varningssignaler som behöver bemästras. Arbetsklimatets inverkan på bemästringen inkluderar jargong på arbetsplatsen, ett oförlåtande arbetsklimat samt ett förlåtande arbetsklimat. Bearbetning kan ske på olika vis och en individuell bearbetning kan likväl som en kollegial berabeting vara till hjälp på samma sätt som en organisatorisk hantering kan leda till ett ökat välmående och minska riskerna vid en kritisk incident men även medföra att någon får mer information än önskat och därmed förvärra en upplevelse. Slutsats  Att personal inom blåljusprofessionen påverkas av kritiska incidenter är ofrånkomligt. Inom samtliga tre blåljusprofessioner återfinns ett behov av att lyfta fram vikten och kunskapen av att kunna hantera sin upplevelser efter en kritisk incident på såväl organisatorisk nivå som på grupp och individnivå. Som fortbildning föreslås interprofessionell utbildning och ökad samverkan mellan blåljusorganisationerna.

Undermarksanläggningars komplexa och unika design samt deras placering medför svårigheter vid räddningsinsatser. Även om det i lag krävs tillfredsställande brandskydd ges begränsad vägledning om hur detta ska uppnås, särskilt när det gäller räddningstjänstens möjlighet till släck- och livräddningsinsats. Detta kan leda till meningsskiljaktigheter mellan räddningstjänsten och projektörer avseende exempelvis val av vattenförsörjningssystem. Vattenförsörjningssystemet påverkar räddningstjänstens förflyttningshastighet och luftförbrukning, liksom förmågan att snabbt inleda brandbekämpning, men har också en viktig ekonomisk aspekt som måste beaktas. Syftet med detta examensarbete är att visa hur olika vattenförsörjningssystem påverkar räddningstjänstens insats i undermarksanläggningar, med fokus på förflyttningshastighet och luftförbrukning. Detta görs genom att använda information från tidigare utförda forskningsprojekt. Vidare undersöks tryckförlusterna i olika vattenförsörjningssystem, samt granskas dessa olika system ur ett ekonomiskt perspektiv. Även olika vattenförsörjningssystem som tillämpas i såväl nationella och internationella undermarksanläggningar presenteras. Det är framförallt mängden luft rökdykarna har tillgänglig som begränsar den tid rökdykarna kan vistas i undermarksanläggningen. Varje åtgärd som ger en lägre fysisk belastning på rökdykarna kan därför direkt omvandlas till aktionstid. Ett fast vattenförsörjningssystem möjliggör en snabbare förflyttningshastighet i tunnlar jämfört med traditionellt slangsystem, vilket ger mer tid för exempel brandbekämpning. Slangsystem kräver mer resurser för att nå långa sträckor, exempelvis mer manskap och tryckstegringspumpar eftersom tryckförlusten överstiger tankfordonens pumpkapacitet. I fasta vattenförsörjningssystem understiger tryckförlusten pumpkapaciteten. Den lokala räddningstjänstens kapacitet och resurser måste beaktas vid utformning av brandskydd och val av vattenförsörjningssystem, samtidigt som brandtekniska installationer och åtgärder måste bland annat beaktas, för att om möjligt underlätta räddningstjänstens insatsmöjligheter. Den ekonomiska kostnaden för brandskyddet och vattenförsörjningssystemet måste också vägas mot nyttan av brandskyddsinstallationer och den utrustning som kan underlätta räddningstjänstens släck- och livräddningsinsatser. / The complex and unique design of underground facilities, as well as their location, make fire and rescue operations difficult. Even if regulations require adequate fire protection, very little guidance is given on how to achieve this, especially regarding firefighting. This can lead to disagreements between emergency services and contractors, for example on the choice of water supply system. The water supply system affects the rescuers’ moving speed and air consumption, as well as the ability to quickly initiate firefighting, but also has an important economical aspect. The purpose of this degree project is to show how different water supply systems affect the rescue services in underground facilities, with focus on the moving speeds and air consumption. This is done by using information from previously performed research projects. Furthermore, the pressure losses in different water supply systems are investigated, and water supply system are examined from an economical point of view. Some solutions of water supply systems applied in both national and international underground facilities are also presented. It appears that a fixed water supply system allows a faster moving speed in a tunnel compared with a traditional hose system, therefore leaving more time for other actions, such as firefighting. Hose systems also require more resources to reach long distances, for example booster pumps because pressure losses exceeds the fire trucks’ pump capacity. The local rescue services assets and capabilities must be taken into account when designing the fire protection. The safety equipment of an underground facility is a key component of any fire and rescue operation, and must, for example, be thoroughly analyzed and taken into consideration to facilitate the rescue services capabilities. The benefits and economic cost of each water supply system must as well be considered in the process regarding the level of fire protection and facilitating installations for the emergency services.

This study har aimed to examine why there are still so few women working full time as firefighters in the Swedish municipal firefighting services, even though there has been a political goal for about twenty years to increase gender equality in firefighting. The study uses a structured focused comparison of two groups of municipal firefighting organizations to compare them against each other in order to understand why they differentiate, and identify factors that has made some organizations more successful than others. The study uses Lundquist’s (1987) simplified actor model’s three factors, understand-can-will, to explain the failed implementation. The study concludes that the simplified actor model can be used to explain differences in implementation and to identify factors that have led to successful implementation, and that the most important one seems to be the understanding of the problem. However, they seem to enable each other in a way that makes it impossible to say that they could create successful implementation if one was lost.

Är införande och nyttjande av förstainsatsperson (FIP) samhällsekonomiskt lönsamt? En FIP är, i normalfallet, en deltidsbrandman som inte behöver inställa sig vid brandstationen när en olycka har inträffat då denne har ett eget utryckningsfordon och kan på så sätt fortare komma fram till olycksplats. Den här uppsatsen gör en utvärdering av fyra stationsområden i Jönköpings kommun som för FIP-verksamhet. Tidigare studier framställer att FIP har kortare responstid än nästkommande räddningsenhet. Om så är fallet är följden att räddningsarbetet kan påbörjas i ett tidigare skede och således kan det slutliga räddade värdet i en olyckssituation vara av större omfattning än vad som annars vore möjligt. Enligt teorin bör det finnas ett sätt att värdera denna effekt, vilket sedan kan ställas i förhållande till merkostnaden av införande av FIP. Är fördelarna av FIP-verksamhet av större magnitud än nackdelarna är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Metoden använd för att utvärdera FIP i Jönköpings kommun är kostnadsnyttoanalys (CBA), vari analysunderlaget består av 1150 insatser där FIP-rapport ifyllts. Resultatet visar att den årliga nyttan per FIP-enhet, det vill säga per stationsområde, är mellan 242,8 och 652,0 TSEK (ej extrapolerat värde). Den årliga kostnaden är cirka 76,5 TSEK och nettonuvärdet uppgår därför till mellan 166,2 och 509,1 TSEK. Nyttokostnadskvoten är mellan 3,17 och 8,52. Slutsatsen är att införande och nyttjande av FIP är samhällsekonomiskt lönsamt. / Is introduction of first responder economically beneficial to society? A first responder is, most commonly, a part-time firefighter who can directly head for the scene of an accident since he has his own emergency vehicle. This means that the first responder does not have to first go by the fire department, like other part-time firefighters, and thus will be able to help people, or other, in an early stage of the situation. This thesis evaluates four fire departments (areas) in the municipality of Jönköping, which have adopted the concept of first responders into their organizations. Previous studies have shown that first responders have, on average, a shorter response time than the next emergency unit called to a rescue scene. If this is a fact, the rescue work can begin at an earlier stage and thus the final value saved during a rescue operation will be of greater scope than otherwise would be possible. In theory there should be a way to evaluate this effect, which then can be compared with the additional cost of introducing first responders. If the benefits of first responders are of greater magnitude than the disadvantages, the project is economically beneficial to society. The method used to evaluate the project of first responders in the municipality of Jönköping is a cost-benefit analysis (CBA), where the analytical framework consists of 1150 emergency rescues where a first-responder report has been completed. The results show that the annual benefits per first-responder unit, i.e. per station area, is between SEK 242.8 thousand and SEK 652.0 thousand (with no extrapolation). The annual cost is approximately SEK 76.5 thousand. The net present value therefore is between SEK 166.2 thousand and SEK 509.1 thousand. The cost-benefit ratio is between 3.17 and 8.52. The con-clusion is that introduction and use of first responders in the municipality of Jönköping is economic-ally beneficial to society. / Effektsamband i samhället

Gender equality and gender equality work is relevant for today's working life, and previously male-dominated occupations may be increasingly under pressure to become more equal. This paper aims to explore and understand how the firefighters at a station are experiencing gender and gender equality in rescue services. Using theories of how sex is done, how a power perspective and a structural approach can show men's and women's different conditions in an organization, and theories that are more specific to gender and change management the firefighters talk about gender and gender equality are analyzed. Essay results were collected through interviews with seven firefighters and then analyzed and interpreted with the help of theories. The analysis shows that there is a perception among the firefighters that men and women are biologically different and that required physical strength legitimizes the exclusion of women. Inequality is seen as something natural and by pursuing an active gender equality women are given unwarranted benefits. When physical strength becomes a legitimate reason for exclusion, the responsibility for gender inequality is put on women and that women don’t have what it takes. There is also a resistance against gender equality analyzed in the paper, and it's stated opposition seems to be directed against the management's way of recruiting women. Respondents argue that management must reduce requirements for the employment of women, and therefore risk their and society's safety. Deeper analysis shows however, a perception that a woman can´t do the physical requirements and that women are not suitable as firefighters. The physical strength is not an individual characteristic that women can have, but it becomes part of the social performance of masculinity. It is not strength that firefighters are demanding but male firefighters, and resistance therefore appears to be directed against the representation of women in the profession that increases.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how career listings are interpreted from a recipient perspective. We intend to investigate if Gästrike Räddningstjänst’s job advertisements create ideas about the firefighter. The study aims to answer the following questions: How are gender, norm and sexes conveyed in two job ads from Gästrike Räddningstjänst? What conceptions about the firefighter does the recipient who reads the job ads create? How do women in the ages of 20–25 years, who are living in Gävle interpret job ads from Gästrike Räddningstjänst, in relation to a norm breaking employment advertisement? Theoretical introduction: This case study has been based on several theories about gender, norms and the biological gender. Material and method: Barthes semiotic model for denotation and connotation are being used for image analysis. The study is based on two employment advertisements from Gästrike Räddningstjänst and reception analysis with semi structured interviews. The interviews have been conducted with six informants. Stuart Halls reception model are being used for analysing the interviews. Result: Through image and text analysis we were able to identify that the job ads from Gästrike Räddningstjänst conveys gender and norm throughout image and text, and both combined. This case study has demonstrated that Gästrike Räddningstjänst's employment advertisements create conceptions about whom the firefighter is. By creating a job ad that challenges the standard of communicating the firefighter the informants did not only negotiate about who can become a firefighter but also about gender equality and diversity.

A chemical accident can cause damage in individuals, groups or entire communities. The injury may concern human life, property or the environment. An accident can affect a large part of society and requires cooperation between the actors involved. Different stakeholders need to be informed, but it is not certain how a message should be delivered and who should do it. The study's purpose is to study risk communication generally, as exemplified by the accident in Halmstad September 21, 2012, when a fire broke out in a warehouse in Halmstad harbor. How the involved persons experienced communication, What factors could affect the communication at such types of critical situations. In the study, two methods have been used. The first used method was a web-survey of people working in civil protection in Halmstad municipality, environmental office in Halmstad, the public living in the municipality, police, Coast Guard, industries and media. The second method was semi-structured interviews addressed to some of those affected who worked in media, police, coast guard, the company, emergency services and the local authority. This study showed that there were differences between the respondents' answers on how respondents perceived that there were risks to human health or the environment in this accident. Many of the respondents who responded to the survey felt that the risk communication worked well after the fire. This survey and semi- structured interviews showed that respondents felt that the municipality's website was a good information channel and the internet and social media could be a good source for the responsible authorities to quickly disseminate information to the public. This study showed that the municipality and emergency services were actors most concerned in this context when it came to communicating risks in major accidents where chemicals were involved and all respondents had great confidence to the emergency services and municipality.