Myndigheten för samhälle och beredskap (MSB) är den myndighet som på central nivå ska verka för och utveckla förmågan till effektiva räddningsinsatser. I dess uppgift ingår att stödja räddningstjänsterna med information, utbildning och övningsverksamhet. På kommunal nivå svarar kommunerna inom sitt geografiska område och insatserna utförs av räddningstjänsten. Anställda inom räddningstjänsten består av både heltidsanställda brandmän och räddningspersonal i beredskap (RiB), det som tidigare kallades för deltidsbrandmän. RiB är den vanligaste typen av anställningar på mindre tätorter. Att rekrytera in RiB har blivit ett problem och en utmaning för kommunerna då människor inte längre bor och arbetar på samma ort. Kan kommunerna inte rekrytera in personal får de svårt att upprätthålla den beredskap som de enligt lag är skyldiga att ha. De personer som väljer att bli RiB är beroende av att huvudarbetsgivare godkänner detta. Här kan man se att det skett en minskning inte bara bland de privata företagarna utan även bland de offentliga arbetsgivarna. Syftet med vår undersökning är att få RiB:s perspektiv på hur kompetensförsörjningen till räddningstjänsten ska se ut i framtiden. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Våra respondenter är 13 RiB-anställda som har arbetat i räddningstjänsten mellan 1 och 30 år och är i åldrarna 20-58 år. De arbetar på fyra olika brandstationer någonstans i Sverige och det gemensamma för alla fyra stationer är att de är belägna på mindre orter. Vi har analyserat vårt intervjumaterial och kopplat det till våra teorier. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om problemet med att bemanna upp brandstationer på mindre orter och de har många idéer kring en möjlig lösning på problemet. De ser dock fortfarande ljust på framtiden, att RiB på ett eller annat sätt kommer att finnas kvar. / The Swedish Rescue Agency is the central authority body that shall promote and develop the capacity for effective emergency and rescue work. Within its responsibility is support to the rescue crews with information, education and training development. The council is responsible for rescue and emergency services within council boundaries. Employees with emergency services consist of both of full-time firemen and standby rescue crew. They used to be called part-time firemen and are known today as standby rescue crew. The standby crews are most commonly employed in smaller villages.  Recruiting standby rescue crew has always been a problem and a challenge for small councils due to the fact that there are less people to choose from that work and live in the same place. This creates a problem of having enough staff there required by law. People who choose to become part-time firemen are dependent on their main employees to approve their needs as part-time firemen. Due to private and public employees being less tolerant to the needs required to be part-time firemen there has been a reduction in their numbers. Our main purpose is to get the standby rescue crews perspective on how the emergency services can recruit employees in the future.  We have chosen to use a qualitative study in the form of interviews. Our respondents are 13 part-time firemen that have worked as rescue crews between 1 and 30 years and are aged between 20 to 58. They work in four different fire stations throughout Sweden and have in common that they are all placed in small communities. We have analyzed our interviews and linked them to our theories. The result shows that the respondents are aware of the problems of having enough crew at the stations in smaller communities and they have many ideas for a possible solution to the problems. They are feeling positive that standby crews will be around in the future in one form or another.

och förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst har blivit ett vanligt förekommande fenomen där den fortsatta utvecklingen pekar mot flera sammanslagningar i framtiden. Från både uttalanden och studier framkommer bland annat att effektivitet anses vara en orsak till dessa förbundsbildningar inom räddningstjänsten. Men kan en del av effektivisering av räddningstjänsten verkligen uppfyllas genom sammanslagningar och förbundsbildningar eller är detta enbart en föreställning som kommuner önskar att uppnå? Studiens syfte är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten mellan Sveriges räddningstjänster. Studien anses befinna sig i det produktionsteorietiska perspektivet och därför kommer den att främst utgå ifrån litteratur som kopplar samman organisationer med produktivitet och effektivitet där teorin kring data envelopment analys (DEA) varit i fokus. Metoden utgår från ett positivistiskt perspektiv med fokus på mätbara kunskaper. Studiens design är utformad som en tvärsnittsstudie med ett deskriptiv och retroaktivt perspektiv där ett sambandsmönster studeras med ett tolkningsperspektiv. Vidare bygger studien på datavariabler, från två olika databaser, samt för ett specifikt år, nämligen 2019. Studiens resultat anger att ett genomsnittligt effektivitetstal, för alla de observerade organisationerna i de tre modellerna, är 90,1 procent vilket innebär att de studerade organisationerna har en gemensam ineffektivitet på cirka 10 procent. Vidare visar resultatet att de räddningstjänster som presterar det högsta medelvärdet, från de tre modellerna, är alla räddningstjänster i egen regi men att det inte finns något räddningstjänstförbund bland de 20 högst presterande organisationerna. Slutsatsen är att det går att urskilja ett mönster att det inte finns något som direkt tyder på att sammanslagningar och förbundsbildningar inom räddningstjänsten är effektivare än räddningstjänster organiserade i egen regi. Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänstorganisationer i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett produktionsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur flera olika perspektiv. / Mergers and unions in municipal emergency services have become a common phenomenon, with further developments pointing to more mergers in the future. As both statements and studies show, among other things, that efficiency is a cause of these mergers in the civil protection sector. But can part of the efficiency of civil protection really be fulfilled through mergers and unions, or is this just a concept or a kind of illusion that municipalities want to achieve? The purpose of the study is to describe, analyze and compare the effectiveness between Sweden's emergency services. The study is considered to be in the production theory perspective and therefore will mainly be based on literature that connects organizations with productivity and efficiency where the theory of data envelopment analysis (DEA) has been in focus. The method is based on a positivistic perspective with a focus on measurable knowledge. The design of the study is designed as a cross-sectional study with a descriptive and retroactive perspective where a correlation pattern is studied with an interpretation perspective. Furthermore, the study is based on data variables, from two different databases, and for a specific year, namely 2019. The study results indicate that an average efficiency rate, for all the observed organizations in the three models, is 90.1 percent, which means that the organizations studied have a common inefficiency of about 10 percent. Furthermore, the results show that the civil protection organizations presenting the highest average, from the three models, are all civil protection services organized on their own, but that there is no civil protection association among the 20 highest performing organizations. The conclusion is that it is possible to distinguish a pattern that there is no direct indication that mergers and federal formations in civil protection are more effective than civil protection organizations organized on their own. In terms of knowledge, the study contributes to research that considers civil protection organizations in a larger context, and specifically from a production theoretic perspective with the hope of inspiring further studies of the emergency services from several different perspectives.

Räddningstjänsters behov av frivilliga värn för att bekämpa skogsbränder undersöktes och en enkät skickades ut till skogsägare i Småland för att undersöka deras vilja och förmåga att bidra till skogsbrandvärn. Räddningstjänsterna ansåg att de hade ett behov av värn vid sidan av sin ordinarie personal och beskrev förutom ett antal kriterier för att värnet skulle fungera bra också ett antal kompetenser samt maskiner som kunde komma till användning vid bekämpning av skogsbränder. Resultaten visar att 42 % av skogsägarna var villiga att ingå i lokala skogsbrandvärn samt 89 % kunde se en styrka i att skogsägare gick samman för att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller andra större händelser i närområdet. 91% utav skogsägarna hade någon av de fordon, maskiner eller redskap som räddningstjänsterna såg som användbara. Vidare så uppgav 70 % utav dessa att de skulle vara villiga att använda de här fordonen, maskinerna eller redskapen vid insatser med skogsbrandvärnen.

Bakgrund: Vid en allvarlig händelse krävs det att ambulanssjukvården, räddningstjänsten och polisen samverkar för att nå bästa möjliga utfall vid arbetet i skadeområdet. Arbetet i skadeområdet styrs av tydliga föreskrifter och rutiner. Då allvarlig händelse inträffar relativt sällan kan ambulanspersonalen uppleva en osäkerhet att samverka på skadeområdet. Inom diskursetiken ges det goda argumentet företräde framför maktförhållanden och manipulation i syfte att nå enighet och rationell förståelse. Patientperspektivet ska genomsyra de beslut som fattas i skadeområdet vilket möjliggörs genom enighet mellan de samverkande organisationerna. Syfte: Att undersöka ambulanspersonalens erfarenhet att samverka med polis och räddningstjänst i skadeområde. Metod: Studien utfördes genom en integrativ litteraturstudie. Systematiska databassökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar som bedöms vara av måttlig till hög kvalitet. Analysen genomfördes enligt Whittemore och Knafls (2005) metodbeskrivning. Resultat: Samverkan mellan organisationerna innebar utmaningar i att skapa balans mellan det egna och det gemensamma ansvaret. Ledarskapet hade i hög grad inverkan på arbetet i skadeområdet, men att iklä sig rollen som sjukvårdsledare förknippades ofta med osäkerhet hos ambulanspersonalen. Kunskap, kommunikation och en känsla av tillhörighet skapade förutsättningar för samverkan mellan organisationerna. Resultatet presenteras under fyra huvudteman: "Vi" och "dem", Härska utan att söndra, Konsten att kommunicera och Övning ger färdighet. Konklusion: Förmågan att kommunicera och att ha förståelse för varandra skapar förutsättningar för samverkan mellan ambulans, polis och räddningstjänst. Det finns ett behov av att utveckla ambulanspersonalens förmåga i radiokommunikation och att undersöka hur gemenskap kan befrämjas. / Bakgrund: Vid en större olycka är det nödvändigt att ambulansen, polisen och räddningstjänsten samarbetar för att uppnå bästa möjliga resultat när man arbetar i skadeområdet. Arbetet på olycksplatsen styrs av tydliga regler och rutiner. Eftersom större händelser inträffar relativt sällan kan ambulanspersonalen uppleva osäkerhet om samarbetet i skadeområdet. I diskursetiken har det goda argumentet företräde framför maktrelationer och manipulation för att nå enighet och rationell förståelse. Patientperspektivet ska genomsyra de beslut som fattas inom skadeområdet, vilket möjliggörs genom överenskommelse mellan de samverkande organisationerna. Syfte: Att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av samarbete med polis och räddningstjänst på olycksplatsen. Metod: Studien genomfördes genom en integrativ litteraturstudie. Systematiska databassökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultaten är baserade på 15 vetenskapliga artiklar som anses vara av måttlig till hög kvalitet. Analysen utfördes enligt Whittmores och Knafls (2005) metodbeskrivning. Resultat: Samarbetet mellan organisationerna innebar utmaningar för att skapa en balans mellan det egna och det gemensamma ansvaret. Ledarskapet hade en stor inverkan på arbetet inom skadeområdet och tog på sig rollen som ambulanssjukvårdare, men var ofta förknippat med osäkerhet bland ambulanspersonalen. Kunskap, kommunikation och en känsla av tillhörighet skapade förutsättningar för samverkan mellan organisationerna. Resultatet presenteras under fyra huvudteman: "Vi" och "dem", Avgörande utan splittring, Konsten att kommunicera och öva gör perfekt. Slutsats: Förmågan att kommunicera och ha förståelse för varandra skapar goda förutsättningar för samverkan mellan ambulanssjukvården, polisen och räddningstjänsten. Det finns ett behov av att utveckla ambulanspersonalens förmåga inom radiokommunikation och att undersöka hur känslan av samhörighet kan främjas.

The global use of energy increases every day and to meet the growing demand, energy sources are constantly being developed to become more efficient and reliable. During the last decade, the global solar photovoltaics (PV) capacity has increased every year and in 2017, solar PV was the global leading power source of renewable energy. However, hazards and risks regarding fire have been connected to the installation and use of solar PV systems. An Italian study showed an increase of fires in solar PV systems following the increase of installed PV systems. A German report estimated that integrated solar PV systems have 20 times higher fire risk than non-integrated systems. The fire risks of solar PV systems are related to their electrical components, the fact that they produce power as long as a light source is shining and the changed fire dynamic of e.g. roofs when systems are installed. To reduce risks and create standards, several countries have legislated and published recommendations of installation and maintenance of solar PV systems. However, the regulations and recommendations vary greatly between countries and a comparison has therefore been performed in this thesis with the purpose of identifying differences. Legislation and other recommendations from four countries as well as European guidelines have been investigated and compared to see how solar PV systems are regulated. The difference between non-integrated and integrated solar PV systems has been examined as well as the fire risks connected to each system. Furthermore, the impact of solar PV systems during a fire rescue operation have been investigated. Finally, computer simulations have been performed to see what temperatures can be expected at the presence of a solar PV system at a façade.  The result shows a great difference in the level of details in the regulations and recommendations. Some countries have more general requirements while others are very specific in distances between PV systems and fire walls etc. The only requirement found in every countries’ regulations or guidelines is of informative signage. The requirements regarding placement of solar PV systems is also similar between the countries. Such requirements can refer to clear pathways between panels for fire fighter access and distances between modules and smoke/heat exhaust ventilation. The regulations and recommendations found are mostly for non-integrated solar PV system wherefore a suggested further work is to investigate the need for specific regulations regarding integrated systems. Another conclusion is that reports regarding integrated systems are rather common but very few experiments have been performed. A commonly mentioned aspect of fire investigations regarding PV systems is the need for professional planning and installation of the systems. Since the development of solar PV systems is highly increasing, investigations have found that low-quality components and installation faults have led to fires.  The computer simulations were performed using the computer code TASEF with a model representing a wall structure of an integrated PV-system. Two different fire scenarios were investigated where the first scenario represented fire exposure on the solar panel and the other scenario fire exposure within the void (created between the PV and insulation of the wall). The design fires used were the ISO 834-curve and a constant temperature of 800 °C.  The temperatures received in the computer simulation did not vary much between different design fires or the simulated fire scenarios. The highest temperatures were measured in the cavity of the model (between the timber studs and the insulation) and reached between 792 and 937 °C after 60 minutes.  The conclusions of this thesis indicate that the legislation of safety regarding solar PV system is not developing as rapidly as the development of the systems themselves. The difference and specific risks regarding non integrated and integrated PV systems also need to be further investigated, as the current state of the literature is largely unexplored. / Den globala energianvändningen ökar varje dag och för att möta den växande efterfrågan utvecklas ständigt energikällor för att bli mer effektiva och pålitliga. Under det senaste decenniet har den globala solenergikapaciteten ökat varje år och 2017 var solenergi den globalt ledande kraftkällan för förnybar energi. Brandrisker har dock visats sig ha en koppling till installation och användning av solceller. En italiensk studie visade en ökning av bränder i solcellsanläggningar samtidigt som det ökade antalet installerade solcellsanläggningar. En tysk rapport uppskattade att integrerade solpaneler har 20 gånger högre brandrisk än icke-integrerade system. Brandriskerna för solcellsanläggningar är relaterade till deras elektriska komponenter, det faktum att de producerar ström så länge som en ljuskälla lyser och den förändrade branddynamiken hos t.ex. tak när solpaneler installeras. För att minska riskerna och skapa standarder har flera länder lagstiftat och publicerat rekommendationer om installation och underhåll av solceller. Reglerna och rekommendationerna varierar dock mycket mellan länder och en jämförelse har därför gjorts i denna avhandling med syftet att identifiera skillnader. Lagstiftning och andra rekommendationer från fyra länder samt europeiska riktlinjer har undersökts och jämförts för att se hur solcellsanläggningar regleras. Skillnaden mellan icke-integrerade och integrerade solpaneler har granskats såväl som brandriskerna för varje system. Dessutom har effekterna av solcellsanläggningar under en räddningstjänstsinsats undersökts. Slutligen har datorsimuleringar genomförts för att se vilka temperaturer som kan förväntas. Resultatet visar en stor skillnad i nivån på detaljer i regler och rekommendationer. Vissa länder har mer allmänna krav medan andra är mycket specifika i t.ex. avstånd mellan solpaneler och brandväggar/brandcellsgränser. Det enda krav som finns i varje lands regelverk eller riktlinjer är krav på informativ skyltning. Kraven på placering av solcellsanläggningar är också relativt lika mellan länderna. Sådana krav kan vara fri passage mellan paneler och avstånd mellan moduler och rök-/värmeutloppsventilation. De föreskrifter och rekommendationer som hittats är mestadels för icke-integrerat PV-system, varför ett föreslaget ytterligare arbete är att undersöka behovet av specifika regler för integrerade system. En annan slutsats är att rapporter om integrerade system är ganska vanliga men att få experiment har utförts. En vanligtvis nämnd aspekt i brandundersökningar avseende PV-system är behovet av professionell planering och installation av systemen. Undersökningar har funnit att komponenter av låg kvalitet och installationsfel har lett till bränder. Datorsimuleringarna utfördes med hjälp av TASEF med en modell motsvarande en väggkonstruktion med en integrerad solpanel.  Två olika brandscenarion undersöktes, ett scenario där modellen utsätts för utvändig brand och ett scenario där branden placerades inuti hålrummet mellan solpanelen och isoleringen. Brandkurvorna som användes var ISO 834-kurvan och en konstant temperatur på 800 °C. Temperaturerna från simuleringarna varierade inte så mycket mellan de olika brandkurvorna eller scenarierna. De högsta temperaturerna mättes i hålrummet i modellen (mellan träreglarna och isoleringen) och nådde mellan 792 och 937 °C efter 60 minuter.   Slutsatserna från denna avhandling indikerar att lagstiftningen om säkerhet beträffande solcellssystem inte utvecklas lika snabbt som utvecklingen av själva systemen. Skillnaden och specifika risker med avseende på icke integrerade och integrerade solcellssystem behöver också undersökas, eftersom det nuvarande läget i litteraturen till stor del är outforskat.

Vätgas är en energibärare som kan vara en av pusselbitarna i omställningen till en mer klimatneutral värld. Infrastrukturen byggs ut, industrin växer och vätgasfordon blir vanligare. Vätgas är ett ämne med de bra egenskaperna att det kan lagra kemisk energi och från förnybar el tillverkas med elektrolys, men det har också den riskabla egenskapen att det är mycket brandfarligt. Vid läckage av vätgas finns risken att en jetflamma med höga temperaturer uppstår vilket påverkar omgivningen där det sker. Standarder för jetbrandtester är idag baserade på tester med propan, men då vätgas har andra egenskaper behövs ökad kunskap för att minska riskerna vid olyckor. Studien syftar till att via litteraturstudier samla information om storskaliga jetbrandtester, vilken utrustning som används, hur material påverkas av jetflammor och vilka standarder som finns för jetflammor och jetbrandtester. Ett av syftena är också att med intervjustudie ta reda på hur räddningstjänsten i Luleå ser på utvecklingen av vätgasinfrastruktur och om de har några rutiner för olyckor med vätgas. Det finns en vision vid Luleå tekniska universitet att det i framtiden ska finnas en anläggning för att utföra jetbrandtester av vätgas och andra bränslen i Luleå. Studien syftar därför också till att via intervju ta reda på om räddningstjänsten i Luleå skulle ha någon användning för en sådan anläggning. Jetbrandtester kan enligt standarden SS-ISO 22899-1:2021 utföras i mindre skala med propan som bränsle och ändå ge liknande resultat som vid storskaliga jetbrandtester med naturgas. Jetbrandtestet utförs för att testa brandmotstånd genom integritet (E) och isolerande förmåga (I) för passiva brandskyddsmaterial som används till rör, paneler, konstruktionsstål och rör- och kabelgenomföringar. Testerna utförs enligt standarden med utrustning såsom munstycke, åter-cirkuleringskammare, skyddskammare, med mera. Enligt standarden SS-ISO 22899-1:2021 träffas testobjektet vid ett jetbrandtest med en jetflamma av propan på 1 meters avstånd. Det korta avståndet medför att propanet inte fullt hinner förbrännas vilket skapar temperaturskillnader på testobjektets yta när det träffas av flamman. Det bildas en ”kall” och en ”varm” zon på ytan där den ”kalla” zonen är den punkt som i direkt kontakt med jetflamman utsätts för mekanisk kraft i form av erosion. För vätgas hinner flamman stabilisera sig på en meters avstånd vilket gör att testobjektet träffas av en fullt utvecklad flamma och därför både utsätts för termiska laster i form av en enhetlig ”varm” zon och mekaniska laster i form av erosion. Denna skillnad kan göra att passiva brandskyddsmaterial vid jetflammor av vätgas inte klarar av att upprätthålla det krav på brandmotstånd som ställs. Detta är främst aktuellt att undersöka för reaktiva passiva brandskyddamaterial då de är mer känsliga för erosion än icke-reaktiva passiva brandskyddsmaterial. Om så är fallet att passiva brandskyddsmaterial inte klarar av att motstå jetflammor av vätgas lika bra som för propan kanske en standard för jetbrandtester med vätgas skulle behöva tas fram. Det kan vid intervjun med PärJohan Fredrickson som är sektionschef för myndighetsutövningen vid Luleå räddningstjänst konstateras att de verkar vara väl informerade om utvecklingen av vätgasinfrastrukturen och att de har varit delaktiga i vätgasfrågor sedan några år tillbaka. De har samarbeten med andra räddningstjänster och de försöker tidigt vara med i dialogen när nya processer och verksamheter utvecklas. De har i dagsläget inte några operativa övningar med jetflammor av vätgas men de arbetar förebyggande genom att ta fram insatsplaner tillsammans med de industriella verksamheter som hanterar vätgas. De kan från ett förebyggande perspektiv se hur räddningstjänsten kanske skulle kunna ha användning av en anläggning för att genomföra jetbrandtester med vätgas. Men om det finns något operativt behov behöver vidare utredas med personal på räddningstjänsten som arbetar inom de operativa resurserna. / Hydrogen is an energy-carrier that can be a piece in the change for a climate neutral world. The infrastructure and industry expand, and hydrogen vehicles becomes more common. Some good characteristics with hydrogen are that it from renewable energy can be produced through electrolysis and store chemical energy, but it also has the risky characteristic that its very flammable. If hydrogen gas would leak from a container there is the risk of a jet flame with high temperatures that can affect the surroundings. Today’s standards for jet fire testing are based on propane gas, but because hydrogen has so many different characteristics there might be a need for more knowledge to prevent risks and accidents. Through a literature study this report aims to gather information about large scale jet fire testing, what equipment that is used, how materials react to jet flames, and what standards that are current for jet fire testing and jet flames. A purpose is to through an interview-study figure out how the rescue service in Luleå sees on the development in hydrogen infrastructure and if they have any routines for accidents with hydrogen. Luleå University of Technology has a vision to in the future have a facility in Luleå where they can perform jet fire testing with hydrogen and other flammable fuels. One purpose of the study is therefore to interview the rescue service in Luleå to investigate if they would have any interest in such facility and what use they could have of it. According to the standard SS-ISO 22899-1:2021, jet fire tests with propane gas can be performed in a smaller scale and still give similar results as for large scale jet fire tests with natural gas. The jet fire test is performed to determine the fire resistance regarding integrity (E) and isolating capacity (I) for passive fire protection materials that are used for pipes, panels, structural steelwork, and pipe penetration seals. The gear that is used for the tests are a nozzle, flame re-circulation chamber, protective chamber etc. A propane flame hits the object of testing from 1 meter according to the standard. Because of the short distance, the propane flame does not reach full combustion which leads to a temperature difference on the object of testing that is encountered with the jet flame. A “cold” and “hot” zone is therefore created at the surface where the “cold” zone appears at the center core of the jet flame. At this core, the object of testing is exposed to a higher mechanical force in terms of erosion than other parts of the object. For hydrogen the jet flame stabilizes in 1 meter which changes how the flame affects the object of testing. The object is instead hit by a fully combusted jet flame that exposes it to high thermal load with a uniform “hot” zone and mechanical load of erosion. That difference could change how passive fire protection (PFP) materials are able to resist jet flames with hydrogen as the tests for PFP materials are done with propane. This would mainly be topical for reactive PFP materials as they are more sensitive to erosion than non-reactive PFP materials and a standard for jet fire tests with hydrogen may become relevant if PFP materials fail to maintain the requirements that are set for propane. The interview with section manager PärJohan Fredrickson that works at Luleå rescue service shows that Luleå rescue service seems to be well informed about the development of hydrogen infrastructure. Since a few years back they have been involved with questions relating to hydrogen, they have collaborations with other rescue services around the country and they try to get involved as early as possible when new processes and operations are formed. They do not seem to do any exercises where they train for jet fire accidents with hydrogen involved but they are working to prevent accidents with hydrogen. Action plans has been and are being developed together with the operations that are handling the hydrogen. The rescue service could from a preventive perspective have a use of a facility for jet fire testing with hydrogen. But it must be further investigated if there is an operative need to use such a facility.

Arbetet undersöker implementeringen av räddningstjänsten i urban plattform i två delar. Det ena delen syftar till att undersöka för att se på vilket sätt den urbana plattformen kan bidra till att utveckla räddningstjänstens verksamhet och på vilket sätt detta kan bidra till smartare städer. Detta studeras genom intervjuer med flera räddningstjänster och myndigheter kopplade till räddningstjänsten i Mälardalsregionen i Sverige. Flera områden inom räddningstjänsten har identifierats som skulle gynnas av en implementering i en urban plattform. Teorier kring smarta städer har kombinerats med de empiriska resultaten för att reflektera kring hur implementeringen av räddningstjänsten skulle bidra till smartare städer. Den andra delen syftar till att ge ett konkret exempel på hur en räddningstjänst kan brytas ned och modelleras för att implementeras i en potentiell urban plattform. I denna del utreds hur Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR) kan brytas ned och modelleras i ABBs styrsystem 800xA. Resultatet är tre strukturer som konkretiserar nedbrytningen och ger ett förslag på hur räddningstjänsten kan implementeras i en urban plattform. Det resoneras också kring hur denna nedbrytning bör förhålla sig till den större kontexten av en stad. / This study covers the implementation of fire departments in an urban platform in two parts. The purpose of first part is to examine how the urban platform can help developing the operation of fire departments and how this can contribute to a smart city. This is studied through interviews with different fire departments in the region of Mälardalen, Sweden, and an authority responsible for improving the society’s capabilities of managing emergencies. A number of areas within the fire departments, which an urban platform would improve, have been identified. Literature regarding smart cities have been combined with the empirical findings to discuss how the implementation of fire departments in an urban platform can contribute to a smart city. The purpose of the second part is to provide an example of how a fire department can be divided and modeled for an implementation in a potential urban platform. More precisely, the fire department Mälardalens brand- och räddningsförbund is investigated and modeled for an implementation in ABB’s control system 800xA. The result is three different structures that serve as the foundation for the model and a future implementation in an urban platform. In this part, it is also concluded that a necessary step to ensure an effective model is to relate the modelling to the greater context of a city.

I och med urbaniseringen i det svenska samhället har många städer vuxit och utvecklats till storstäder. Storstäder har många utmaningar, allt ifrån att det ska finnas jobb och bostadsmöjligheter så måste även infrastrukturen i form av transportmöjligheter utvecklas i takt med befolkningsökningen. Större befolkning betyder mer människor i rörelse som lätt leder till försämrad framkomlighet i trafiken. Detta examensarbete har utförts åt Räddningstjänsten i Jönköpings kommun med syftet att bidra med ett underlag angående vad en ny brandstation skulle generera i minskade insatstider och samhällsnytta. Räddningstjänsten upplever att trafiken i Jönköpings tätort bidrar till sämre framkomlighet som i sin tur leder till att räddningstjänsten får längre insatstider än önskat. Därför planerar kommunen att en ny brandstation ska byggas. I examensarbetet har samhällsnyttan för den nya stationen undersökts genom att bygga en GIS-modell där det går att simulera och undersöka insatstiden för räddningstjänsten baserat på historiska händelser. En litteraturstudie utfördes för att ge en grundläggande kunskapsmässig förståelse för området examensarbetet behandlar. För att få förståelse och kunskap om nuläget för Räddningstjänsten i Jönköping utfördes tre olika intervjuer. Intervjuerna riktade sig till personer som är involverade i utvecklingsprocessen av Jönköpings infrastruktur. Den största delen av examensarbetet var skapandet av GIS-modellen och analysen av det resultat modellen genererade. Under hela examensarbetet har en dialog med Räddningstjänsten i Jönköping förts. Detta för att få hjälp med tolkning av den historiska data räddningstjänsten bidragit med men också för att kontrollera att GIS-modellen resulterade i svar som verkade sannolika och användbara. Examensarbetet resulterade i att en ny brandstation skulle minska medelinsatstiden för räddningstjänsten och generera samhällsnytta. Eftersom en modell aldrig kan ge samma resultat som verkligheten är det viktigt att ta andra saker än enbart GIS-modellens resultat i beaktning när det diskuteras vad samhällsnyttan och en minskning av medelinsatstiden egentligen har för betydelse. Examensarbetet anses kunna vara en del av det beslutsunderlag som används vid beslutsfattandet om en ny brandstation i Jönköpings kommun.

Varje år åker Sveriges räddningstjänster på cirka 6000 larm om brand eller brandtillbud i bostäder med följd att även cirka 100 personer omkommer årligen i sina hem. Att det är cirka 100 personer som omkommer varje år är något som ses som ett problem då det oftast är okunskap eller begränsande möjligheter att undsätta sig själv i säkerhet som ligger bakom bränderna och dödsfallen. Att som räddningstjänst utföra hembesök med att åka hem till olika personer och prata om brandskydd och risker i hemmet är något som visats vara väldigt effektivt i Storbritannien. Varje år gör räddningstjänster runt om i Storbritannien cirka 670 000 hembesök i syfte att öka kunskaper och frekvensen av brandvarnare i hemmen. Arbetet med hembesök påbörjades i slutet av 90-talet och har fram tills nu resulterat i att antalet insatser och dödsfall till följd av brand har mer än halverats. I Sverige är det förebyggande arbetet med hembesök inte lika utbrett men flera räddningstjänster har under de senaste åren startat upp och påbörjat genomförandet av hembesök. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar fler räddningstjänster i Sverige att påbörja ett förebyggande arbete själva eller tillsammans med andra räddningstjänster för ökad riskmedvetenhet, kunskap och brandvarnarfrekvens i hemmen. Räddningstjänsten Syd är en av räddningstjänsterna i Sverige som arbetat med hembesök under lång tid och som kunnat visa effekter och statistiska skillnader på att hembesök verkligen gör nytta. Räddningstjänsten Syd har visat en nedåtgående trend på antalet insatser och har en lägre genomsnittlig dödsbrandsstatistik än den samlade dödsbrandsstatistiken för övriga Sverige. Rapporten grundar sig i en förstudie och en intervjustudie där 10 intervjuer genomförts med 8 olika räddningstjänster runt om i Sverige. De intervjuade har olika yrkesroller inom räddningstjänsten som antingen arbetat administrativt eller som utförare av hembesök. Hembesök genomförs främst av operativ personal där den skiftgående styrkan ägnar några timmar i veckan eller månaden på hembesök. Hur hembesök påverkar den operativa förmågan upplever samtliga respondenter som positiv då brandmännen får en bra områdesöversikt och grundläggande kunskaper i byggnadens utformning. Kunskaperna kan sedan visas vara värdefull vid eventuella insatser och insatsens verkan. Inställningen till att arbeta förebyggande med hembesök är något som varierar bland den operativa personalen där det upplevs att det finns motståndare till sådana här typer av arbetsuppgifter. Samtliga respondenter anser att hembesök är något som räddningstjänsten ska fortsätta att arbeta med tillsammans med andra förebyggande åtgärder. Hembesök utgör en viktig del i det förebyggande arbetet men att bara fokusera på hembesök är inte rätt lösning enligt många av respondenterna. Att arbeta med mer riktade och anpassade hembesök mot olika riskgrupper i samhället är något som räddningstjänsterna har som målsättning men att det då krävs en bättre samverkan mellan olika kommunala aktörer för arbetets effekt. Många av respondenterna menar att det administrativa arbetet med hembesök är något som är ganska besvärligt och tidskrävande att hantera då det är mycket information och statistiska uppföljningar som behandlas. Tekniska lösningar kopplade till redan befintliga programvaror är något som räddningstjänsterna vill se framöver för att kunna underlätta planering och administrering. Hur arbetet med hembesök ska kunna förbättras för att komma åt dödsbränder i samhället finns det förslag på förbättringsåtgärder, till exempel att i samband med hembesök även arbeta med individanpassat brandskydd eller tillsyner. Tillsyner är något som aldrig görs mot bostäder men som genomförs på hotell, köpcentrum, industrier etc. Individanpassat brandskydd innebär att brandskyddet anpassas efter individens förutsättningar till ett säkert boende exempelvis personer med olika typer av handikapp eller kognitiva nedsättningar.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter. Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Att valet föll på denna organisation beror på att de nyligen har tagit fram en värdegrund som styrdokument och har sedan 2012 arbetat med att implementera den i organisationen. Med hjälp av vår teoretiska referensram har vi analyserat resultatet som framkommit av intervjuerna. Resultatet av vår studie visar att det finns en tvetydighet i tolkningen av värdegrunden som delvis kan bero på att ledningen brustit i sitt arbete att förmedla värdegrunden på ett framgångsrikt sätt, samt delvis för att det finns en ovilja bland brandmännen att ta den till sig. Vår undersökning har visat att värderingarna i organisationen behöver synliggöras för att värdegrundsarbete ska kunna användas som en del i arbetet för att förändra en organisationskultur. Inom en mansdominerad kultur som räddningstjänsten är det även viktigt att synliggöra och problematisera den jargong som finns för att kunna nå en förändring.