Räddningstjänstens verksamhet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och det första nationella målet lyder: ”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.”   Räddningstjänst organiseras med brandmän i tre olika anställningsformer, varav deltidsanställda brandmän är en av dem och idag är den formella benämningen Räddningspersonal i beredskap, RiB. Ungefär 67% av Sveriges brandmän utgörs av RiB och redan år 1999 uppmärksammades svårigheter med personalförsörjningen. Vid kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Kommuner och Landsting fanns kännedom om rekryteringssituationen, men den exakta omfattningen var okänd.   Denna studie består av en undersökning av den nuvarande situationen avseende rekrytering för RiB i Sverige. Undersökningen jämförs med den svenska regeringens undersökning från år 2003. I jämförelsestudien medverkar samtliga respondenter från den tidigare utredningen, vilket medför en svarsfrekvens på 100%. Jämförelsen påvisar att nyrekrytering och upprätthållande av beredskap har en negativ trend, trots att grundutbildningen gjorts om samt att kommunerna har moderniserat och utvecklat rekryteringsmetoderna. I den nationella sammanställningen, för år 2018 som omfattar 111 respondenter och representerar drygt 60% av Sveriges kommuner, framkommer att majoriteten av räddningstjänsterna upplever svårigheter vid nyrekrytering. Totalt är det 331 vakanser för fasta RiB-tjänster samt 194 vakanser för vikarietjänster och drygt hälften, 52%, av respondenterna klarar inte att kontinuerligt upprätthålla den beslutade beredskapen.   Den största orsaken till rekryteringssituationen är de demografiska förhållandena, vilket har samband med att 200 av Sveriges 290 kommuner uppfyller Europeiska kommissionens generaldirektorat för statistisk information, Eurostats, definition för landsbygd. Det som är mest alarmerande är att det påverkar kommunernas förmåga att upprätthålla beredskap.   Det finns möjlighet att förbättra och stärka situationen genom olika slags förbättringsåtgärder och/eller en kombination av dessa. Det finns ingen entydig lösning på problemet i och med att förutsättningarna är olika från kommun till kommun. Det som är tydligt är att det är upp till våra politiker och staten att försöka stötta räddningstjänsterna på ett annat sätt än vad som görs idag och att investera mer i landsbygden. Målsättningen borde vara att leda Sverige till att bli ett ledande land som ligger i framkant när det gäller att utveckla, främja och stödja landsbygden. / The Swedish civil protection service activities are governed by ‘Lag (2003:778) om skydd mot olyckor’ and the first national objective reads: ‘The provisions of this law aim to make people's lives and health as well as property and environment throughout the country a satisfactory and equivalent protection against accidents, taking into account the local conditions.’   Emergency services are organized with firefighters in three different types of employment. One of these is part time firefighters, and the formal term for this employment is ‘Räddningspersonal i beredskap’, RiB. About 67% of Sweden's firefighters consist of RiB and as early as 1999, difficulties with staffing was noted. In contact with the Swedish Civil Contingencies Agency and Swedish Association of Local Authorities and Regions, the problems with recruitment of RiB was known, but the vast extent of these problems had not yet been discovered.   This study consists of a survey of the current situation regarding the recruitment situation for RiB in Sweden. The survey is controlled and compared against the Swedish government's investigation from 2003. The compilation study involves all participants from the previous investigation which results in a response rate of 100%. The study shows that new recruitment and maintenance of preparedness has a negative trend, even though the basic education has been modified and the municipalities have modernized and developed recruitment methods. In the national compilation, of year 2018 involving 111 respondents representing more than 60% of Sweden's municipalities, it appears that the majority of emergency services experience difficulties in recruitment, a total of 331 vacancies for permanent RiB services and 194 vacancies for temporary employment and more than half, 52%, of the respondents fail to maintain the determined preparedness continously.   The main reason for the recruitment situation is the demographic conditions, which is linked to the fact that 200 of Sweden's 290 municipalities meet the European commission’s definition of rural areas. What is most alarming is that it directly affects municipalities' abilities to maintain preparedness.   There is an opportunity to improve and strengthen the situation through various kinds of improvement actions and/or a combination of these. There is no clear solution to the problem. As conditions are different in most municipalities, it is also difficult to provide a simple and general way for how to proceed. What is clear is that it is up to our politicians and the state to try to support the emergency services in a different way than today, alternatively, investing in rural areas. The goal should be to lead Sweden to become a leading country at the forefront of developing, promoting and supporting rural areas.

Formerna för styrning och organisering av kommunal räddningstjänst har under de senaste 40 åren förändrats där sammanslagningar och förbundsbildningar har blivit ett vanligt förekommande fenomen. Fenomenet verkar härstamma från den amerikanska tillverkningsindustrin i slutet av 1800-talet och nu tycks fenomenet även kommit till den kommunala räddningstjänsten. Trenden har enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2015) pekat mot en fortsatt utveckling av förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst. Det intressanta är att möjligheten att kunna bilda kommunalförbund har funnits i lag sedan 1919 men det dröjde 75 år innan sammanslagningar blev en intressant organisationsform för kommunala räddningstjänster.Uppsatsens syfte är att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, försöka förstå samt belysa vad eller vilka orsaker som kunde varit bakomliggande beslutet att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund för de tre kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Studien anses befinna sig i skärningspunkten mellan organisationsteoretiska samt beslutsteoretiska perspektiv med fokus på litteratur som kopplar samman organisationer med dess omgivning, beslutsfattande i komplexa situationer samt motiv till beslut i offentlig kontext. Den teoretiska referensramen utgår från nyinstitutionell teori, domänteori och garbage-can teori.Uppsatsen har resulterat i tre gemensamma orsaker till förbundsbildningen som tematiserats till förväntad utveckling, bättre kvalité och effektivitet samt utveckla samverkan medan två avvikande orsaker har tematiserat till förutbestämt och bryta tradition. Det som främst framkommer är att tolkningen av sammanslagningen och förbundsbildningen inom Skåne nordväst har skett på grund av en strävan efter framgång samt viljan att effektivisera verksamheten. En slutsats kan det då tolkas som att förbundsbildningen av Räddningstjänsten Skåne Nordväst har främst drivits som ett moderniseringsarbete, för att avveckla en gammal organisationsform i syfte att ersätta den med en nyare och legitimare organisationsform.Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänsten i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. / The formation for governance and organization of municipal rescue services have changed over the last 40 years where mergers and unions are now a common phenomenon. The phenomenon seems to be descended from the American manufacturing industry at the end of the 1900 century where the phenomenon also seems to have spread to the municipal rescue service where the trend according to the Swedish Association of Local Authorities and Regions (2015) points to a continued development of unions in municipal rescue services. The interesting thing is that the opportunity to form municipal associations has been in law since 1919 but it took 75 years before mergers became an interesting form of organization for municipal rescue services.The purpose of the essay is, with the help of qualitative interviews, to try to understand and to highlight what underlying reasons could have been to decide to form a joint Rescue Service Association within the three municipal emergency services Helsingborg, Ängelholm and Örkelljunga. The study is at the intersection of organizational theory as well as decision-making theoretical perspectives with a focus on literature that connects organizations with its environment, decision-making in complex situations and motivations for decisions in public context. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, domain theory and garbage-can theory.The result of the essay has resulted in three common reasons for the formation of the union which has been thematized to expected development, better quality and efficiency and develop collaboration, while two deviant causes have been thematized to predetermined and breaking of tradition. The main result is the interpretation that the merger and the union formation within Skåne nordväst have taken place due to a desire for gaining success and the willingness to improve the efficiency within the organization. A conclusion can then be interpreted that the association of Civil Protection Skåne Nordväst has mainly been run as a modernization work to dismantle an old organizational form with intent to replace it with a newer and more legitimate organizational form.The study contributes knowledge to research that considers the emergency services in a broader context, and specifically from an organizational theory perspective, with the hope of inspiring further studies of rescue services from an organization theory perspective.

Ökad miljömedvetenhet ökar anpassningen till ett klimatsmart samhälle där helt eller delvis elektriska bilar blivit populära. Med ökat antal elektriska bilar på vägarna tillkommer risker, som tidigare inte funnits, i form av litium-jonbatterier. Elfordon målas upp som en stor brandrisk men är det korrekt?  Vid brand i ett parkeringsgarage under mark finns flera försvårande förutsättningar när räddningstjänsten ska utföra insats. Vid elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark ökar komplexiteten ytterligare. På grund av begränsad forskning är osäkerheten fortfarande stor exempelvis om räddningstjänstens larmställ står emot toxisk brandrök, speciellt det farliga ämnet vätefluorid, som bildas vid elfordonsbrand.  Räddningstjänsten saknar tydliga riktlinjer för elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark vilket är ett problem som behöver belysas och utredas. Arbetet omfattar en litteraturstudie, enkätundersökning och intervjustudie.  Medvetenheten om eventuella risker med elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark är stor. Kunskapen hur riskerna ska hanteras vid insats är däremot bristfällig. Med högre befattning på räddningstjänsten och utbildningskrav höjs generellt kunskapsnivån. Oberoende om en person arbetar på räddningstjänstförbund, enskild kommuns räddningstjänst eller arbetsbefattning har individuellt intresse stor inverkan på personens kunskapsnivå kring elfordonsbrand. Resultatet av enkätundersökning och intervjustudie åskådliggjorde att riktlinjer för elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark förekom i mindre utsträckning inom svensk räddningstjänst. Istället uppgav vissa räddningstjänster att allmänna riktlinjer för elfordonsbrand förekom och dessa kan appliceras på efterfrågat scenario.  Slutsatsen av utfört arbete är att nationell riktlinje för elfordonsbrand behöver upprättas. Riktlinjen bör inte vara specificerad till elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark utan allmänt skriven. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör som styrande organ leda samverkan med svensk räddningstjänst för upprättandet av nationell riktlinje.  Önskan med arbetets resultat är att belysa kunskapsbristen med förhoppning att berörda parter tar ansvar för att höja befintlig kunskapsnivå. Vidare att framtagandet av nationell riktlinje kring elfordonsbrand genomförs. För att möjliggöra detta behövs mer och ny forskning.  På grund av arbetet omfattning fanns inte möjlighet att undersöka innehåll och utformning av eventuell framtida riktlinje. Vid fortsatt arbete är detta något som bör undersökas. Befintliga riktlinjer kring elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark bör också studeras vidare. / With increased environmental awareness the adaption to a more sustainable society with electrical and part-electrical vehicles have become more popular. With an increasing number of electrical vehicles, new risks have appeared on the roads in the form of lithium-ion batteries. Electrical vehicles are considered a major risk, but is this assumption completely true?  There are several aggravating conditions for the fire department in the event of underground parking garage fires. The involvement of an electrical vehicle will make the firefighting event more complex. Due to limited research there still is a great deal of uncertainties about the toxic fumes from fires in electrical vehicles. One example the performance of the fire fighters' clothing to resist the toxic gas hydrogen fluoride; many others exist.  The lack of guidelines for the fire department regarding electrical vehicle fires in underground parking garages needs to be highlighted and investigated further. The methods used in the report include literature studies, surveys, and interviews.  Awareness of the potential risks when electrical vehicles are burning in underground parking garages is satisfactory. On the other hand, the knowledge of how to manage these incidents is inadequate. The level of knowledge is generally higher when personnel on the fire department have a higher position with associated qualification requirements. It does not matter if a person works in a fire department in a union or if it’s driven by one county for the level of knowledge. Each individual's interest in the subject have influence over a person’s knowledge.  The survey and interviews illustrated that specific guidelines regarding fire in electrical vehicles in underground parking garages have minimal occurrence in the Swedish Fire Department. Instead, some fire departments declared that general guidelines for fires in electrical vehicles exists. These general guidelines can therefore be adapted to address fires in electrical vehicles in underground parking garages.  This study concludes that national guidelines need to be established. The guidelines should not be specific to electrical vehicle fires in underground parking garages. Instead they should be written in a general and broad representation to encompass electric vehicle fires. National guidelines should be developed by The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) in cooperation with the Swedish rescue services.  The desire with this report is to highlight the perceived lack of knowledge amongst stakeholders and for those involved to take responsibility to improve the existing knowledge platform. Further, it is suggested that national guidelines to be considered and potentially developed for fires involving electrical vehicles. To accomplish this additional research is needed as well as a broader understanding of electric car components and the considerations for firefighting.  The intention of this report was not to analyze the implementation of a national guideline regarding firefighting, building and parking design standards, fire mitigation efforts, etc. related to electric vehicles. As mentioned above, additional research for adapting a national study would be worthy for further consideration. Lastly, existing guidelines and standards should be further studied in order to modify and adopt to the changing landscape impacting electric vehicle use.

Human enhancement (HE) is the field of research aiming to improve and overcome the biological limitations of the physical and mental performance of humans. The implications of HE might especially prove relevant within high-intensity environments, such as the working environment of police and fire and rescue services. The aim of this thesis is to identify the needs of personnel within these domains and to highlight potential HE solutions that could aid to improve responder performance in the setting of an active emergency. Interviews conducted with representatives for the Swedish police and fire and rescue service highlighted the need for support of mental performance in the form of destressing during highintensity situations as well as an improvement of creating situational awareness and making adequate decisions in a short amount of time. The results imply a potential of implementing HE solutions that aid emergency responders by keeping them alert and open for information gathering or minimizing the experienced level of stress while providing vital information for a proper response. The thesis alsoconcluded a generally positive attitude towards implementation of HE solutions.

Bakgrund. För att tillgodose ett tryggt patientomhändertagande krävs god kommunikation mellan olika vårdande yrkesgrupper. Vägen dit är full av utmaningar. När kommunikationen brister är det oftast på grund av oförståelse av respektive roller mellan yrkesgrupper och störningar i miljön där kommunikationen utförs. För ett väl fungerande samarbete mellan personal på ambulans och räddningstjänst är god kommunikation av högsta vikt.  Syfte. Syftet med studien var att undersöka erfarenheten sjuksköterskor inom ambulansverksamheten har av kommunikation med räddningstjänstpersonal under samverkan.  Metod. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med elva sjuksköterskor verksamma i södra delen av Sverige. Genom användandet av Critical Incident Technique togs sjuksköterskornas erfarenhet och hanteringen av specifika händelser i samband med kommunikation med räddningstjänstpersonal fram. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat. Två huvudteman framkom i resultatet: Kännetecken på god kommunikation under samverkan och kännetecken på bristande kommunikation under samverkan. Skapandet av huvudteman gjordes utifrån åtta teman som formades utifrån deltagarnas beskrivningar av de Kritiska Incidenterna och deras hantering och beteende kring dessa incidenter. Slutsats. Det finns fördelar när ambulanspersonal och räddningstjänstpersonal arbetar på samma station. Fördelen med att känna varandra till namn ökar även förståelsen för varandras arbete och samverkan blir lättare. En väl fungerande kommunikation bidrar till ett effektivt teamarbete. I samband med större händelser ökar risken att kommunikationen fallerar. Det kan möjligtvis påverka patientomhändertagande. Att ha gemensamma utbildningsdagar där de olika yrkesgrupperna lär sig av varandra rekommenderas. Då det även tycks saknas forskning på området rekommenderas det. / Background. To provide safe care for patients, good communication between different professional caring groups is essential. Lack of communication is usually due to misunderstanding of the respective roles between involved professionals and disturbances in the environment where the communication is carried out. For a well-functioning collaboration between personnel in the ambulance and rescue services, good communication is of utmost importance.  Purpose. The purpose of the study was to investigate the experience nurses in the ambulance service have of communication with the rescue service during collaboration.  Method. A qualitative interview study with an inductive approach with eleven nurses active in the southern part of Sweden was conducted. By using the Critical Incident Technique, the nurses' experience and the handling of specific incidents related to communication with the emergency services were defined. The interviews were analyzed through a qualitative content analysis with the aim of creating categories and themes of the experiences. Results. Two main themes emerged: Characteristics of good communication during collaboration and characteristics of lack of communication during collaboration. The two main themes contained eight themes based on the participants' descriptions of the Critical Incidents and their handling and behavior around these incidents.  Conclusion. There are benefits when ambulance personnel and emergency services personnel work at the same station. The advantage of knowing each other by name also increases the understanding of each other's work and collaboration becomes easier. A well-functioning communication contributes to effective teamwork. In connection with major events, the risk of failure during communication increases. This may affect patient care. It is recommended to have joint practice where the different professional groups learn from each other. Further research in the field is recommended.

Genom kvalitativa intervjuer med ledare inom Räddningstjänsten undersöker studien hur ledare bygger relevant erfarenhet från krisövningar inför hanterandet av framtida kriser. Fokus var en tvådagars scenariobaserad krisövning vid Revingehed som simulerade ett omfattande jordskred och en terrorhändelse. Fem räddningsledare har intervjuats, samtliga är valda utifrån deras position under övningen. Analysmetoden är tematisk analys. De fyra teman som framkom ur analysen var: (1) Känsla av kris, vilket upplevdes svårt att uppnå under övning och enligt intervjupersonerna sällan upplevs i verkliga händelser. Oklarhet var den aspekten som kunde återskapas. (2) Stress och press, vilket framförallt upplevdes i den inledande fasen av övningen på grund av informationsbrist och inte på grund av samarbetssvårigheter eller svåra prioriteringar. (3) Upplevelsen av andra deltagare/organisationer, som generellt var god. Samt (4) Speciell och meningsfull övning,vilket innebar att övningen präglades av högt engagemang, en upplevelse av realistiska reaktioner och en hög upplevd meningsfullhet med en positiv effekt på deltagarnas generella upplevelse av övningen.  Den viktigaste slutsatsen är att övningen upplevdes som relevant för att öka beredskapen inför omfattande samhällskriser, men att ledarna inte själva förbereds för en subjektiv upplevelse av kris och stress. Diskrepansen mellan upplevelser från övningar och upplevelser av verkliga kriser kan i förlängningen ha viss effekt på ledares agerande iskarpa påfrestande situationer. / The paper studies how leaders use crisis exercises to build relevant experiences to better handle future crises, through qualitative interviews with leaders within the Swedish Fire brigade. The focus was a two-day scenario-based crisis exercise at Revingehed which simulated an extensive landslide and a terror incident. The study uses a semi-structured interview format with five participants, chosen because of their positions during the exercise. The method it uses is thematic analysis. The themes that emerged were: (1) Feeling of crisis, which was seen as hard to achieve during an exercise but also as rare during real incidents. Ambiguity and confusion wereaspects that could partially be recreated; (2) Stress and pressure, which was mainly felt during the first phase of the exercise due to a lack of information, and not difficulties cooperating or hard choices and prioritizations; (3) their View of other participants, which in general was good; and (4) Special and meaningful exercise, which meant that the participants experienced a high level of commitment, realistic reactions and a high sense of meaningfulness, which affected the general exercise experience positively. The most important conclusion is the participants’ view of the exercise as relevant to heightening preparedness for large societal crises, while not preparing the leaders themselves for a subjective sense of crisis and stress. The discrepancy between experiences from exercises and authentic crises could have implications for leaders’ actions under considerable stress.

Titel: Ledarskap i ingripande- och utryckningsverksamhet Syfte: Vårt syfte med studien är att genom en inventering av ledarskap inom polis och räddningstjänst få en ökad förståelse för ledarskap i stressfulla situationer. Det för att möjliggöra en överföring av de lärdomar som polis och räddningstjänst besitter kring hantering av stress och stressfulla situationer till övriga mer traditionella yrken.  Metod: Vår studie präglas av en deduktiv forskningsansats och den forskningsmetod som använts är kvalitativ forskningsstrategi. Vid vår datainsamling använde vi oss av en fallstudie. Det gjordes genom intervjuer med respondenter besittande önskade kompetenser inom forskningsområdet.  Slutsats: Utifrån datainsamling har vi kommit fram till följande slutsatser:  *Ledarskapet växlar mellan detaljstyrt ledarskap och målinriktat ledarskap beroende på situation. *Vid stressfulla situationer är det viktigt att ledaren inte kastar sig in och deltar i situationens hetta. *Stresshantering är en avgörande faktor för framgång i ledarskap. *Tidsfaktorn är avgörande i beslutsfattande. *Tillit och förtroende är avgörande. / Title: Leadership in intervention and emergency services  Purpose: Our purpose with the study is to gain an increased understanding of leadership in stressful situations through an inventory of leadership in the police and emergency services. This is to enable the transfer of the knowledge that the police and emergency services possess about managing stress and stressful situations to other more traditional professions. Method: Our study is characterized by a deductive research approach and the research method that has been used is a qualitative research strategy. In our data collection we used a case study. This was completed by interviewing respondents with the desired competencies in the research area. Conclusion: Based on our data collection, we have reached the following conclusions: *Leadership alternates between detailed leadership and goal-oriented leadership depending on the situation. *In stressful situations, it is important that the leader does not dive into and participate in the heat of the situation. *Stress management is a crucial factor for success in leadership. *The time factor is crucial in decision making. *Trust and confidence are crucial.

Skogsbränder utgör ett stort problem både lokalt, regionalt och globalt. De förstör stora värden, frigör stora mängder kol ut i atmosfären och är mycket resurskrävande att bekämpa. Under markytan kan glödbränder fortsätta långt efter att flambranden ovan mark är släckt. Glödbränder brinner mycket långsammare än de öppna flambränderna, men är istället svårare att upptäcka och ställer andra krav vid bekämpning. En typ av glödbrand som kan påträffas i skogsbränder är torvbränder. Det är glödbränder som uppstår i torvmarker som utsatts för torka. Branden äter sig sakta igenom torven och kan gå djupt ner i marken. Svårigheter med att lokalisera bränderna och att få ner tillräckligt med vatten i de djupare torvlagerna gör dem svåra att släcka. Idag används ofta dimspikar, även kallade jordspett, för att släcka bränder som gått ner under markytan. På vissa ställen har även skärsläckaren börjat användas. Detta arbete syftar till att ge en bättre förståelse för de två verktygens funktion och effektivitet vid släckarbete av torvbränder. För att göra det har två tester genomförts på Luleå räddningstjänsts övningsfält, ett för dimspik och ett för skärsläckare. En försöksuppställning byggdes upp med en invändig tvärsnittsarea på 80×80 cm och en höjd på 1,1 m. Den fylldes sedan med torv som packades lätt tills torvlagret var 1 m tjockt. Det som undersöktes var verktygens penetreringstid för vattnet att nå 1 m ner i torven samt hur stor spridning vattnet fick över tvärsnittsarean på djupet 1 m. Båda verktygen hade liknande flöden (56 l/min för skärsläckaren och 58 l/min för dimspiken) så de uppmätta skillnaderna i resultat berodde på hur vattnet transporterades, inte på mängden vatten. Skärsläckaren slog igenom på cirka 1 sekund och bildade ett utgångshål på cirka 1 dm2, där det var blött ytterliga någon centimeter runtomkring för en total våt area på cirka 2 dm2. Testet avslutades efter 30 sekunder då ingen förändring kunde ses i storleken på utgångshålet och den våta arean från efter de första få sekunderna. Vattnet sprutade rakt igenom torven. Dimspiken vätte igenom efter 26 sekunder och den våta arean växte kontinuerligt. Inget utgångshål bildades i detta fall. När dimspiken stängdes av efter 1 minut och 45 sekunder, så hade cirka 32 dm2 blivit blött; vilket motsvarar ungefär halva tvärsnittarean hos försöksuppställningen. Spridning fortsatte efter att dimspiken slagits av och nästan hela tvärsnittsarean var blöt efter ytterligare några minuter. Skärsläckaren hade en mycket snabb penetreringstid, men sprutade istället mycket vatten rakt igenom torven, vilket medförde att stora mängder vatten passerade genom torven utan att väta en stor yta eller volym. Dimspiken hade en mycket längre penetreringstid, i gengäld så sköts inte vattnet rakt igenom torven utan spred ut sig och vätte en större yta. Båda verktygen har sina för- och nackdelar. Vilket verktyg som är bäst är väldigt situationsberoende. Skärsläckaren har bland annat snabbare penetreringstid och möjliggör fler snabba ingrepp, medan dimspiken täcker en större area per angreppspunkt och är lättare och säkrare att hantera. / Wildfires are a major problem both locally, regionally and globally. They destroy large values, emit large quantities of carbon into the atmosphere and are very resource intensive to fight. Smoldering fires can continue under the ground surface long after the flaming fire above ground is put out. Smoldering fires burn much slower than the flaming fires, but in turn they are harder to discover and require different means to fight. Peat fire is one type of smoldering fire that can be found in wildfires. It is a smoldering fire that occur in peatlands exposed to drought. The fire slowly eats its way through the peat and can go deep into the ground. Difficulty locating them and getting enough water into the deeper peat layers makes them difficult to extinguish. Today, fognails are often used to extinguish smoldering fires in the ground. The cutting extinguisher is another tool that has been used to fight smoldering fires in the ground in some cases. This bachelor thesis aims to provide a better understanding of the function and efficiency of the two tools in extinguishing peat fires. To do this, two tests have been carried out on the fire department’s training field in Luleå, one with a fognail and one with a cutting extinguisher. A test stand was constructed with an internal cross-sectional area of ​​80×80 cm and a height of 1.1 m. It was then filled with peat which was lightly packed until the peat layer was 1 m thick. What was investigated was the tools’ penetration time for the water to reach 1 m down into the peat and the size of the water spread over the cross-sectional area at the depth of 1 m. Both tools had similar flows (56 l/min for the cutter extinguisher and 58 l/min for the fognail) so the differences arose in how that water was used, not the amount of water. The cutting extinguisher broke through in about 1 second and formed an exit hole of about 1 dm2 with additional wetness of a few centimeters around for a total wet area of ​​about 2 dm2. The test was terminated after 30 seconds when no change could be seen in the size of the output hole or the wet area from after the first few seconds. The water sprayed right through the peat. The water from the fognail got through after 26 seconds and the wet area grew continuously. No exit hole was formed in this case. When the fognail was turned off after 1 minute and 45 seconds, about 32 dm2 had become wet, which corresponds to about half the cross-sectional area of the test stand. However, spreading continued despite the fognail being turned off and almost the entire cross-sectional area was wet after a few more minutes. The cutting extinguisher had a very fast penetration time, but as a result it sprayed a lot of water right through the peat without wetting a large area or volume. The fognail had a much longer penetration time, but in return, the water was not shot straight through the peat, but spread out and wet a larger surface. Both tools have their advantages and disadvantages. Which tool is the best depends a lot on the situation. The cutting extinguisher has, among other things, a faster penetration time and allows for more rapid interventions, while the fog nail covers a larger area per attack point and is easier and safer to handle.

Urban air mobility has gained increased attention in recent years due to the emergence of novel technologies. Several use cases within different industries exist. These services can substitute existing services as well as offering entirely new ones. Previous research has focused on novel technologies and changes needed to be made in order for the technology to be established in the market. However, non-technological aspects are lacking, specifically concerning suitable business models. Thus, the role of business models, and changes related to these, required for a commercialization of urban air mobility services constitutes a research gap and are of interest for further exploration. To understand how actors are changing their business models to commercialize urban air mobility three different case studies were conducted on three projects focusing on use cases connected to urban air mobility. Interviews were used as the primary data gathering method, and in total 13 were conducted. The theoretical STOF framework, which delimits the business model into four domains, was used to identify potential changes. The main results indicate important future actors in a commercialization, the degree of change of these actors and potential challenges for them. Due to the uncertainty of the role business models play in a commercialization of urban air mobility services, this thesis will contribute to bridging this research gap. Concrete changes are identified, as well as specific business model areas in need of more attention. Furthermore, the thesis contributes to the literature concerning challenges related to urban air mobility services, as well as suggesting how they can be handled. Finally, the thesis evaluates and explains how the STOF framework can be extended to new industries. / Urban air mobility har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren på grund av uppkomsten av nya teknologier. Flera användningsområden inom olika branscher existerar. Dessa tjänster kan ersätta befintliga tjänster samt erbjuda helt nya. Tidigare forskning har främst fokuserat på nya teknologier och förändringar som behöver göras för att tekniken ska etableras på marknaden. Emellertid saknas aspekter som inte är teknologiska, särskilt lämpliga affärsmodeller. Därmed är inte affärsmodellens roll samt nödvändiga förändringar relaterade till den för en kommersialisering av urban air mobility tillräckligt belysta och är därför intressant för vidare forskning. För att förstå hur aktörer ändrar sina affärsmodeller för att kommersialisera urban air mobility genomfördes tre olika fallstudier på tre projekt som fokuserar på användningsområden kopplade till urban air mobility. Den teoretiska STOF modellen, som avgränsar affärsmodellen i fyra områden, användes för att identifiera potentiella förändringar för de olika projektaktörernas affärsmodeller. De främsta resultaten indikerar vilka de viktiga framtida aktörerna i en kommersialisering är, graden av affärsmodellsförändring för dem, samt potentiella utmaningar. På grund av osäkerheten kring vilken roll affärsmodeller har vid kommersialisering av tjänster relaterade till urban air mobility bidrar denna avhandling till att ytterligare belysa detta forskningsområde. Konkret identifierar avhandlingen nödvändiga affärsmodellsförändringar för de olika aktörerna, samt specifika områden inom affärsmodellen som behöver mer uppmärksamhet. Dessutom bidrar avhandlingen till forskningslitteraturen om utmaningar relaterade till urban air mobility tjänster, samt föreslår hur de kan hanteras. Slutligen utvärderar och förklarar avhandlingen hur STOF modellen kan utökas till fler branscher än internetbaserade tjänster.

No description available.